Detta är inte statistikens senaste dokumentation.
Ämnesval: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 25.12.2024
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Statistiken över ämnesval framställs av Statistikcentralen och innehåller uppgifter om ämnesval hos elever inom den grundläggande utbildningen och hos studerande på andra stadiet Uppgifterna används bland annat för att planera, forska i och utvärdera utbildning. Statistiken innehåller även data om ämnesval bland gymnasieelever och studerande inom yrkesutbildning.
Från och med läsåret 2020/2021 har uppgifterna om ämnesval framställts på basis av Utbildningsstyrelsens informationsresurs KOSKI. Uppgifterna baserar sig på de studier som eleverna inom den grundläggande utbildningen slutfört före läsårets slut. Uppgifterna om språkval inom den grundläggande utbildningen för vuxna baserar sig på de språkstudier som genomförts av dem som slutfört grundläggande utbildning för vuxna under statistikåret.
Uppgifterna om ämnesval på andra stadiet baserar sig på studier som de studerande genomfört under läsåret. Populationen av studerande utgörs av studerande som var inskrivna 20.9 och till vilka uppgiften om genomförda studier har sammanslagits. Uppgifterna om ämnesval på andra stadiet har delvis estimerats (se närmare fotnoterna i StatFin-tabellerna), om uppgiften om genomförda språkstudier inte var tillgängliga om alla studerande i informationsresursen KOSKI. Informationsresursen KOSKI innehåller uppgifter om språkstudier som genomförts under läsåret (inte om de studerandes språkval), vilket innebär att uppgifter om genomförda språkstudier inte är tillgängliga om alla studerande under alla läsår.
Från och med läsåret 2020/2021 har uppgifterna om ämnesval framställts på basis av Utbildningsstyrelsens informationsresurs KOSKI. Uppgifterna baserar sig på de studier som eleverna inom den grundläggande utbildningen slutfört före läsårets slut. Uppgifterna om språkval inom den grundläggande utbildningen för vuxna baserar sig på de språkstudier som genomförts av dem som slutfört grundläggande utbildning för vuxna under statistikåret.
Uppgifterna om ämnesval på andra stadiet baserar sig på studier som de studerande genomfört under läsåret. Populationen av studerande utgörs av studerande som var inskrivna 20.9 och till vilka uppgiften om genomförda studier har sammanslagits. Uppgifterna om ämnesval på andra stadiet har delvis estimerats (se närmare fotnoterna i StatFin-tabellerna), om uppgiften om genomförda språkstudier inte var tillgängliga om alla studerande i informationsresursen KOSKI. Informationsresursen KOSKI innehåller uppgifter om språkstudier som genomförts under läsåret (inte om de studerandes språkval), vilket innebär att uppgifter om genomförda språkstudier inte är tillgängliga om alla studerande under alla läsår.
Statistikens population
Populationen i statistiken är ämnesval bland elever inom den grundläggande utbildningen och bland studerande inom gymnasie- och yrkesutbildning samt ämnesval bland dem som utexaminerats från gymnasiet fram till år 2017.
Statistisk enhet
Som statistisk enhet används eleverna och deras ämnesval.
Måttenhet
Uppgifterna i statistiken över ämnesval publiceras som antalet språkval bland studerande och som procentuella andelar.
Referensperiod
Statistikens referensperiod är ett kalenderår. Uppgifterna om ämnesval inom den grundläggande utbildningen beskriver ämnesval bland elever inom den grundläggande utbildningen 20.9 och uppgifterna om ämnesval inom gymnasieutbildningen ämnesval bland dem som utexaminerats från gymnasieutbildning under föregående läsår. Uppgifterna om ämnesval bland studerande inom gymnasieutbildning och yrkesutbildning är från 20.9.
Referensområde
Statistikens referensområde är hela landet.
Sektortäckning
Statistiken över ämnesval innehåller uppgifter om ämnesval bland grundskoleelever, ämnesval bland dem som utexaminerats från gymnasieutbildning samt från och med år 2018 även data om ämnesval bland elever inom gymnasieutbildning och yrkesutbildning.
Statistiken över ämnesval baserar sig på läroanstaltsspecifika uppgifter som undervisnings-/utbildningsarrangören meddelat då Statistikcentralen samlat in uppgifter med webblanketter. Populationen i statistiken över ämnesval inom den grundläggande utbildningen består av läroanstalter som anordnar grundläggande utbildning och populationen i statistiken över ämnesval i gymnasieutbildning består av läroanstalter som anordnar gymnasieutbildning. Materialen är totalmaterial. Sedan år 2020 genereras uppgifterna från den nationella informationsresursen KOSKI.
År 2018 gäller uppgifterna från tvärsnittstidpunkten alla studerande inom grundläggande yrkesutbildning, eftersom enligt lagen som trädde i kraft i början av år 2018 (lagen om yrkesutbildning 531/2017) indelas utbildningen inte längre i ungdomsutbildning (läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning) och i vuxenutbildning (utbildning som förbereder för fristående examen). Antalet studerande vid tvärsnittstidpunkten är inte jämförbar med antalet studerande under tidigare år, eftersom uppgifterna från tvärsnittstidpunkten 20.9 före år 2018 endast gällde studerande inom den läroplansbaserade yrkesutbildningen för unga.
Från och med läsåret 2020/2021 har uppgifterna om ämnesval framställts på basis av Utbildningsstyrelsens informationsresurs Koski. Uppgifterna baserar sig på de studier som eleverna inom den grundläggande utbildningen slutfört före läsårets slut. Uppgifterna om språkval inom den grundläggande utbildningen för vuxna baserar sig på de språkstudier som genomförts av dem som slutfört grundläggande utbildning för vuxna under statistikåret.
Statistiken över ämnesval baserar sig på läroanstaltsspecifika uppgifter som undervisnings-/utbildningsarrangören meddelat då Statistikcentralen samlat in uppgifter med webblanketter. Populationen i statistiken över ämnesval inom den grundläggande utbildningen består av läroanstalter som anordnar grundläggande utbildning och populationen i statistiken över ämnesval i gymnasieutbildning består av läroanstalter som anordnar gymnasieutbildning. Materialen är totalmaterial. Sedan år 2020 genereras uppgifterna från den nationella informationsresursen KOSKI.
År 2018 gäller uppgifterna från tvärsnittstidpunkten alla studerande inom grundläggande yrkesutbildning, eftersom enligt lagen som trädde i kraft i början av år 2018 (lagen om yrkesutbildning 531/2017) indelas utbildningen inte längre i ungdomsutbildning (läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning) och i vuxenutbildning (utbildning som förbereder för fristående examen). Antalet studerande vid tvärsnittstidpunkten är inte jämförbar med antalet studerande under tidigare år, eftersom uppgifterna från tvärsnittstidpunkten 20.9 före år 2018 endast gällde studerande inom den läroplansbaserade yrkesutbildningen för unga.
Från och med läsåret 2020/2021 har uppgifterna om ämnesval framställts på basis av Utbildningsstyrelsens informationsresurs Koski. Uppgifterna baserar sig på de studier som eleverna inom den grundläggande utbildningen slutfört före läsårets slut. Uppgifterna om språkval inom den grundläggande utbildningen för vuxna baserar sig på de språkstudier som genomförts av dem som slutfört grundläggande utbildning för vuxna under statistikåret.
Tidstäckning
Uppgifterna har publicerats på Statistikcentralens webbplats sedan år 2004.
Distributionsfrekvens
Statistiken över ämnesval publiceras två gånger per år, i oktober och i december, på Statistikcentralens webbplats.
Begrepp
Avgångsbetyg från gymnasiet
I statistiken över gymnasieutbildning och ämnesvalsstatistiken avses med avgångsbetyg från gymnasiet det betyg en studerande får för att med godkända vitsord ha avlagt hela gymnasiets lärokurs. Avgångsbetyg från gymnasium kan erhållas i gymnasium och folkhögskola.
Elev
I statistiken över grundskolor, ämnesval och specialundervisning är grundskolelever alla elever som är inskrivna i grundskolan: förskoleelever, elever i årskurserna 1-9 och eleverna i tilläggsundervisning (elever i 10 klass).
Uppgifterna om antalet elever i grundskolan beskriver tidpunkten den 20 september.
Uppgifterna om antalet elever i grundskolan beskriver tidpunkten den 20 september.
Grundskola
I statistiken "För- och grundskoleundervisning", "Ämnesval" "Specialundervisning" och "Studerande och examina vid läroanstalter" avses med grundskola läroanstalter där det ges allmänbildande grundundervisning till hela åldersklassen (grundläggande utbildning vid grundskola, läropliktsskola). Alla 7-16-åringar i läropliktsålder går i grundskola. Det tar nio år att avlägga grundskolan.
Till grundskolorna räknas de läroanstalter som hör till följande läroanstaltstyper:
11 Grundskolor
12 Specialskolor på grundskolstadiet
19 Skolor på grundskol- och gymnasiestadiet.
Det är också möjligt att studera grundskolans hela lärokurs eller grundskolans ämnesstudier vid gymnasier och folkhögskolor, men den grundläggande utbildning som ges vid dessa läroanstalter riktar sig till studerande som är äldre än i läropliktsåldern (grundläggande utbildning för vuxna). Dessa läroanstalter och studeranden räknas vanligen inte med i de uppgifter som beskriver grundskolorna.
Till grundskolorna räknas de läroanstalter som hör till följande läroanstaltstyper:
11 Grundskolor
12 Specialskolor på grundskolstadiet
19 Skolor på grundskol- och gymnasiestadiet.
Det är också möjligt att studera grundskolans hela lärokurs eller grundskolans ämnesstudier vid gymnasier och folkhögskolor, men den grundläggande utbildning som ges vid dessa läroanstalter riktar sig till studerande som är äldre än i läropliktsåldern (grundläggande utbildning för vuxna). Dessa läroanstalter och studeranden räknas vanligen inte med i de uppgifter som beskriver grundskolorna.
Läroanstalt
Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.
Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.
Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.
Personer som avlagt gymnasiets hela lärokurs
Till studerande som har avlagt gymnasiets hela lärokurs räknas i statistiken över gymnasieutbildning sådana studerande, som med godkänt vitsord har avlagt de riksomfattande lärokurserna enligt gymnasiets undervisningsplan och fått avgångsbetyg från gymnasiet för detta. Gymnasiets hela lärokurs kan avläggas vid gymnasier och folkhögskolor.
Utbildning
Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens.
Anmärkning:
Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.
Anmärkning:
Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.
Utbildningssektor
Grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning.
Utbildningssystem
Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:
Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.
Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).
Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.
Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.
Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.
Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.
Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.
Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).
Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.
Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.
Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.
Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.
Ämnesval
I statistiken över ämnesval är utgångspunkten för språkvalet den studerandes val. Språkvalen uppges enligt den omfattning språkstudierna har.
A1-språket är ett gemensamt (obligatoriskt) språk som inletts i årskurserna 1-6.
A2-språket är ett frivilligt språk som inletts i årskurserna 1-6.
B1-språket är ett gemensamt (obligatoriskt) språk som inletts i årskurserna 7-9.
B2-språket är ett tillvalsspråk (i gymnasiet minst 6 kurser) som inletts i årskurserna 7-9.
B3-språket är ett tillvalsspråk som inletts i gymnasiet(minst 6 kurser).
"Tillvalsspråk, mindre än 6 kurser" är ett språk som inletts i gymnasiet, och som omfattar mindre än 6 kurser.
A1-språket är ett gemensamt (obligatoriskt) språk som inletts i årskurserna 1-6.
A2-språket är ett frivilligt språk som inletts i årskurserna 1-6.
B1-språket är ett gemensamt (obligatoriskt) språk som inletts i årskurserna 7-9.
B2-språket är ett tillvalsspråk (i gymnasiet minst 6 kurser) som inletts i årskurserna 7-9.
B3-språket är ett tillvalsspråk som inletts i gymnasiet(minst 6 kurser).
"Tillvalsspråk, mindre än 6 kurser" är ett språk som inletts i gymnasiet, och som omfattar mindre än 6 kurser.
Årskurs
I grundskole-, ämnesvals- och specialundervisningsstatistiken indelas grundskolan i nio årskurser, 1-9. Till grundskolan räknas också förskoleundervisningen för elever som är inskrivna vid grundskolan och tilläggsundervisningen i grundskolan (10 klass).
Eleverna statistikförs årskursvis. Om det inte går att föra eleverna till en viss årskurs (t.ex. vissa elever i specialundervisning), statistikförs de på den årskurs som motsvarar deras ålder.
Eleverna statistikförs årskursvis. Om det inte går att föra eleverna till en viss årskurs (t.ex. vissa elever i specialundervisning), statistikförs de på den årskurs som motsvarar deras ålder.
Klassificeringar
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
Materialen är totalmaterial. Brister och fel i uppgifterna som meddelas av utbildningsanordnare kan försvaga statistikens kvalitet.
Aktualitet
Uppgifterna färdigställs ungefär 9 månader efter referensperioden (ämnesval bland elever inom den grundläggande utbildningen), medan ämnesval bland utexaminerade från gymnasiet publiceras med omkring 7 månaders eftersläpning.
Aktualitet (preliminär) / TP1
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Statistiken är internationellt jämförbar och omfattar hela Finland.
Jämförbarhet över tid
Statistiken över ämnesval har upprättats vid Statistikcentralen sedan år 1994. Jämförbarheten mellan olika år påverkas av förändringar i utbildningssystemet, klassificeringarna och statistikföringen. Sedan statistikåret 2011 ingår i grundundervisningens ämnesval både ämnesval bland elever i grundskolor och bland studerande inom grundundervisning någon annanstans än i grundskolor (till exempel vuxengymnasier och folkhögskolor). Språkval bland studerande inom grundundervisning som ges någon annanstans än vid grundskolor publiceras i den här statistikgrenens databastabeller.
År 2018 gäller uppgifterna från tvärsnittstidpunkten alla studerande inom grundläggande yrkesutbildning, eftersom enligt lagen som trädde i kraft i början av år 2018 (lagen om yrkesutbildning 531/2017) indelas utbildningen inte längre i ungdomsutbildning (läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning) och i vuxenutbildning (utbildning som förbereder för fristående examen). Antalet studerande vid tvärsnittstidpunkten är inte jämförbar med antalet studerande under tidigare år, eftersom uppgifterna från tvärsnittstidpunkten 20.9 före år 2018 endast gällde studerande inom den läroplansbaserade yrkesutbildningen för unga.
År 2018 gäller uppgifterna från tvärsnittstidpunkten alla studerande inom grundläggande yrkesutbildning, eftersom enligt lagen som trädde i kraft i början av år 2018 (lagen om yrkesutbildning 531/2017) indelas utbildningen inte längre i ungdomsutbildning (läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning) och i vuxenutbildning (utbildning som förbereder för fristående examen). Antalet studerande vid tvärsnittstidpunkten är inte jämförbar med antalet studerande under tidigare år, eftersom uppgifterna från tvärsnittstidpunkten 20.9 före år 2018 endast gällde studerande inom den läroplansbaserade yrkesutbildningen för unga.
Enhetlighet över statistikområdena
Statistikuppgifterna är enhetliga mellan olika år.
Intern enhetlighet
Statistikuppgifterna baserar sig på samma uppgiftskällor och har framställts enligt samma principer som Statistikcentralens övriga statistik över utbildning.
Statistikgrenarna kan användas parallellt, bara man beaktar deras särdrag.
Statistikgrenarna kan användas parallellt, bara man beaktar deras särdrag.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
Statistiken över ämnesval baserar sig på läroanstaltsspecifika uppgifter som undervisnings-/utbildningsarrangören meddelat då Statistikcentralen samlat in uppgifter med webblanketter. Populationen i statistiken över ämnesval inom den grundläggande utbildningen består av läroanstalter som anordnar grundläggande utbildning och populationen i statistiken över ämnesval i gymnasieutbildning består av läroanstalter som anordnar gymnasieutbildning. Materialen är totalmaterial. Sedan år 2020 genereras uppgifterna från den nationella informationsresursen KOSKI.
Datainsamlingsmetod
Data för statistiken har insamlats med en elektronisk blankett.
Frekvens för datainsamling
Data för statistiken insamlas årligen. Sedan år 2020 grundar sig statistiken på administrativt material, som framställs ur undervisningsförvaltningens informationsresurs KOSKI.
Metoder
Datavalidering
Under processen för databehandling säkerställs en hög kvalitet på uppgifterna med flera olika statistiska kontrollprogram, med tilläggsfrågor till uppgiftslämnarna och med jämförelse med tidigare motsvarande statistik och övriga uppgiftskällor.
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Organisationsenhet
Samhällsstatistik
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av en allmän lag om statens statistikväsen, statistiklagen (280/2004, ändr. 361/2013). Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera ett enskilt företags uppgifter eller utveckling.
Data i statistiken används i den rapportering av data till Eurostat som förutsätts i EU-förordningen (Kommissionens förordning (EU) nr 912/2013 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 452/2008 om framställning och utveckling av statistik om utbildning och livslångt lärande vad gäller statistik över utbildningssystem).
Data i statistiken används i den rapportering av data till Eurostat som förutsätts i EU-förordningen (Kommissionens förordning (EU) nr 912/2013 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 452/2008 om framställning och utveckling av statistik om utbildning och livslångt lärande vad gäller statistik över utbildningssystem).
Principer för dataskydd
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Sekretess – behandling av uppgifter
Statistiken över ämnesval innehåller inte individbaserade uppgifter.
Principer för offentliggörande
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
Uppgifter i statistiken levereras till Undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen enligt avtalet om informationstjänst H9098-OKM-OPH.
Tillgänglighet och tydlighet
Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Kvalitetsbedömning
Under processen för databehandling säkerställs en hög kvalitet på uppgifterna med flera olika statistiska kontrollprogram, med tilläggsfrågor till uppgiftslämnarna och med jämförelse med tidigare motsvarande statistik och övriga uppgiftskällor. Brister och fel i de uppgifter som utbildningsanordnare lämnat försvagar dock kvaliteten på statistiken.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.