Räkenskaper för jordbruket (EAA): dokumentation för statistiken

Den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA) ger mer detaljerade uppgifter om jordbrukssektorn än nationalräkenskaperna. Syftet med kalkylen är att analysera produktionsmetoderna inom jordbruket och inkomsterna från produktionen. Bokslutet baserar sig följaktligen på näringsgrenskonceptet.

Den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn beskriver uppgifter om produktionens värde (mätt enligt både producentpriser och baspriser), insatsförbrukning, jordbruksstöd och skatter, kapitalförslitning, hyror och räntor, kapitalbildning och så vidare. Värdena är tillgängliga enligt såväl löpande som fasta priser.

Den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA) utgör en av satelliträkenskaperna till europeiska nationalräkenskapssystemet (ESA) och erbjuder närmare uppgifter om jordbrukets särskilda karaktär. Trots att kalkylens struktur i hög grad motsvarar strukturen hos nationalräkenskaperna, förutsätter framställningen ändamålsenliga metoder.

 

Användningen av en lokal branschenhet som basenhet för jordbruket innebär registrering av annan än enbart biverksamhet inom jordbruket i den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn, om verksamheten inte kan avskiljas från jordbrukets huvudsakliga verksamhet. Icke-avskiljbar biverksamhet inom jordbruk vid lokala branschenheter inom jordbruk definieras som verksamhet som är nära kopplad till jordbruksproduktionen. Sådana från den huvudsakliga produktionen icke-avskiljbara biinkomster från produktion, insatsförbrukning, löntagarersättningar och arbetsinsatsen, kan inte avskiljas från nettojordbruksinkomsten och inkluderas i den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn som så kallade icke-avskiljbara biinkomster och kostnader.

Kriteriet för icke-avskiljbar annan än biverksamhet inom jordbruk är inte produktens karaktär, utan snarare verksamhetens typ. Till exempel de turismtjänster som en gård tillhandahåller ska inkluderas enbart om de inte kan avskiljas från jordbrukets verksamhet.

 

Syftet med statistiken är att beskriva i synnerhet den yrkesmässigt utövade näringsgrenen jordbruk. För tillfället används som statistisk enhet i statistiska jordbruksundersökningar, till exempel i undersökningar om gårdsstrukturer, den lokala branschenhet som bäst lämpar sig för jordbruk, nämligen gård. Produktionen på gårdsbruksenheterna är dock väldigt mångsidig, och därför skulle en strikt tillämpning av ESA-regeln de facto leda till att en gårdsbruksenhet delas i flera separata lokala branschenheter i de fall där flera verksamheter på fyrsiffrig nivå enligt NACE Rev. 2 bedrivs på samma gård. I Finland används 1) institutionell enhet i sektorräkenskaperna, 2) arbetsställe, som motsvarar en lokal branschenhet, i produktionsräkenskaperna, i investeringar och i tabellerna över utbud och användning.

I den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn mäts alla flöden och lager i penningvärde. Undantaget utgörs av variabler som anknyter till arbetskraft inom jordbruket och uttrycks som personer och arbetade timmar. Utöver löpande (marknads)priser uttrycks vissa variabler i kalkylen också till föregående års priser och som kedjade volymuppgifter, se kapitel Basperiod.

Begreppet ”basår” används inte i den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn. Däremot bildas vissa variabler i räkenskaperna med begreppen ”föregående års priser” och ”kedjade volymer”. När variablerna presenteras med föregående års priser blir det möjligt att bilda ett volymindex mellan beräkningsåret och föregående år. När referensåret har valts, kan volymindexen kedjas för alla variabler i löpande priser under referensåret. Då fås ett volymestimat för alla utvalda tidpunkter.

Referensperioden är kalenderåret. Den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn beräknas enligt prestation, det vill säga referensåret beskriver tidpunkten för produktion och användning, som inte nödvändigtvis motsvarar försäljnings- och köptiden. Till exempel skörd som producerats (skördats) år n värderas i den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn för år n, inklusive den del som sålts och använts följande år.

Referensområdet för den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn är hela Finland.

Statistiken täcker alla enheter som deltar i jordbruksproduktionen. Undantaget till detta utgörs av så kallad odling för husbehov, det vill säga produktion för enkom egen konsumtion ingår inte i denna statistik. Näringsgren 01 i NACE Rev. 2 innehåller följande undernäringsgrenar: 01.1:
Odling av ett- och tvååriga växter, 01.2: Odling av fleråriga växter, 01.3: Odling av plantskoleväxter, 01.4: Husdjursskötsel, 01.5:
Blandat jordbruk, 01.6: Service till jordbruk och bearbetning av skördade växter 01.7: Jakt och service i anslutning härtill. Förädling av jordbruksprodukter på gårdarna ingår i kalkylen, om de produkter som förädlas odlats eller fötts upp på gården. En för den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn karakteristisk förteckning över dessa jordbruksfunktioner motsvarar dessa sju grupper (01.1. –01.7.) med följande undantag: Definitionen av de enheter som ingår i näringsgrenen jordbruk avviker något från varandra i den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn och i nationalräkenskaperna. Skillnaden kan sammanfattas enligt följande:
Enheterna inom näringsgrenen jordbruk enligt den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn = Enheterna inom näringsgrenen jordbruk enligt nationalräkenskaperna -
sådana produktionsenheter som tillhandahåller också andra jordbrukstjänster än tjänster som utförs som jordbruksarbete (det vill säga till exempel maskinföretag som erbjuder jordbrukstjänster)
+ biverksamhet inom jordbruk som kan avskiljas vid sådana enheter, vars huvudsakliga verksamhet inte är jordbruk.

I Finland började den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn publiceras så sent som år 2019. Den tidsserie som publicerats i Finland börjar från år 2010. Finland har till Europeiska statistikbyrån Eurostat överlämnat uppgifter om den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn från och med att Finland blev medlem i EU. Vad gäller Finland finns en enhetlig tidsserie i EU:s databas från och med år 1975.

I Finland publiceras den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn en gång per år i december, samtidigt som den första preliminära informationen överlämnas till Eurostat.

I Finland baserar sig uppgifterna i den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn till största del på Finlands officiella statistik (FOS) och de uppgifter som fåtts ur statistikgrenarna. Produktionen av Finlands officiella statistik (FOS) är i regel lagstadgad, vilket innebär att produktionen av dessa också övervakas noggrant. Dessutom har Eurostat ökat på granskningen och valideringen av uppgifter under de senaste åren. I Finland jämförs uppgifterna i kalkylen med andra ekonomiska statistikgrenar för att säkerställa att den är tillförlitlig. Uppgifterna jämförs bland annat mot Statistikcentralens statistik över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi och uppgifter i Naturresursinstitutets (Luke) lönsamhetsbokföring över jordbruket. En del av den statistik som använts som källuppgifter är urvalsundersökningar, vars tillförlitlighet baserar sig på statistisk representativitet.

De uppgifter ur den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn som sänds till Eurostat kan revideras årligen till exempel i fråga om hela tidsserien. Uppgifterna kan preciseras om nya och preciserade källmaterial är tillgängliga eller då framställningsmetoderna ändras avsevärt. Statistikföringsfel korrigeras på statistikgrenens ingångssida.

 

Den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn ges ut en gång per år som en årsstatistik i december, samtidigt som de första preliminära uppgifterna om resultaten för innevarande år överlämnas till Eurostat. Tidsplanen för producering och publicering av den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn är följaktligen bunden till överlämnandet av uppgifter till Eurostat. Vad gäller innevarande år är uppgifterna väldigt preliminära, eftersom de publiceras redan före utgången av året. I fråga om tidigare år är dock de uppgifter som publiceras noggrannare, även om i synnerhet föregående års uppgifter i allmänhet revideras en aning i synnerhet vad gäller insatsförbrukning.

I Finland publicerades den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn för första gången så sent som år 2019, vilket innebär att erfarenheten av publiceringspunktligheten är kort.

Jämförbarheten för uppgifterna i den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn mellan EU:s olika medlemsstater garanteras genom att tillämpa den gemensamma förordningen och gemensamma framställningsmetoder. De nationella datakällorna kan dock avsevärt avvika från varandra, vilket kan försvaga jämförbarheten mellan länderna.

Vad gäller ett enskilt land förbättras den tidsmässiga jämförbarheten för uppgifterna i allmänhet ju längre landet producerat ekonomiska kalkyler för jordbrukssektorn. Ändringar i stödsystemen för jordbruk har försvårat tidsmässiga jämförelser.

Utvecklingen för uppgifterna i den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn har till stor del legat i linje med den kombinerade utvecklingen för produktionsstatistiken för jordbruket och prisstatistiken för jordbruket. EAA-valideringen innehåller jämförelser med dessa statistikgrenar. De viktigaste indikatorerna i den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (produktion, insatsförbrukning, bruttoförädlingsvärde osv.) är jämförbara med siffrorna i nationalräkenskaperna gällande jordbruk (NACE 01). De största avvikelserna meddelas till medlemsstaterna för undersökningen.

De viktigaste källorna för framställningen av den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn är statistikgrenarna om jordbruket samt administrativa källor.
Uppskattningen av skörden baserar sig vanligen på den skörd som producerats och skördats. Oftast är det nödvändigt att förlita sig på uppgifter om odlingsarealer och uppskattningar av skörden. Användningen av skörden utreds med egen statistik som beskriver användningsändamålet (t.ex. brödspannmål, foderspannmål, insatsförbrukning osv.).

Statistik som gäller slakt, export/import av levande djur samt boskap är de viktigaste uppgiftskällorna för att mäta djurproduktionen. Produktionen av djurprodukter (i huvudsak mjölk) uppskattas i allmänhet genom att använda försäljning till filialer (mejerier, förpackningsanläggningar) på grund av deras användningsändamål.
Prisstatistik inom jordbruket är den viktigaste källan för uppskattning av jordbruksproduktionen och insatsförbrukningen. Priser och prisindex är också en viktig källa då produktionsvärdet räknas till fasta priser.
Största delen av mellanprodukterna i jordbruket kan användas på omfattande sätt enbart inom jordbruket (frön och plantämnen, gödsel, bekämpningsmedel osv.) I detta fall fås tillförlitliga källuppgifter om ifrågavarande insatsförbrukning ur statistiken över handeln med jordbruksförnödenheter.

Vad gäller uppgifter om arbetskraften inom jordbruket är undersökningen av gårdarnas struktur i allmänhet den viktigaste uppgiftskällan. Sakkunniguppskattningar används också i vissa fall – ofta för att anpassa täckningen.

 

De i Finland använda datainsamlingsmetoderna för den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn och uppgiftskällorna har beskrivits i punkt 18 i den beskrivning som finns på Eurostats webbplats.

På det nationella planet publiceras den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn en gång per år. Datalagret sparas i samband med publiceringen i Statistikcentralens PxWeb-databas. För framställningen av den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn genomförs inte direkta datainsamlingar, utan uppgifterna baserar sig på andra statistikgrenar och administrativa källor, därifrån uppgifter samlas in alltid då de ifrågavarande källuppgifterna offentliggörs.

Uppgifterna i den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn räknas till löpande priser och till föregående års priser vad gäller alla produkter, så som krävs i förordningen 138/2004. Uppgifterna i basårets priser (n = 2010 och n = 2005) har räknats genom att använda uppgifter om nuvarande priser (n) och föregående års priser (n - 1). Realvärdesuppgifter (2010, 2005 och n - 1-värden) räknas genom att använda nationella BNP-deflatorer.

Indikatorerna A, B och C räknas med realtida värden och arbetsinsatsuppgifter. Mängd-, pris-, värde- och realtidsindex samt nominella index sammanställs utifrån nuvärden, standardprisvärden och realvärden.

 

Syftet med datavalideringen är att säkerställa att uppgiftsinnehållet har genomgått godkännande. Den sista valideringen av den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn sker av Eurostat efter att uppgifterna överlämnats till Eurostat. Den preliminära valideringen av uppgifterna sker vid Statistikcentralen genom att jämföra uppgifterna med föregående års uppgifter och med uppgifter som beskriver samma ämnesområde.

Statistikcentralen

Ekonomisk statistik

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Den ekonomiska kalkyl för jordbrukssektorn (EAA) som publiceras i Finland baserar sig på Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 december 2003. Förordningen skapar en rättslig grund för framställning av ekonomiska jordbruksräkenskaper som gäller alla medlemsländer. Förordningen från år 2003 har ändrats flera gånger:
306/2005, 909/2006, 212/2008, 1350/2013 och 2019/280.
 

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)


I förordningen om europeisk statistik (EG) nr 223/2009 (skäl 24 i ingressen och artikel 20.4) av den 11 mars 2009 (EUT L 87, s. 164) föreskrivs det om behovet av att utarbeta gemensamma principer och riktlinjer för att garantera konfidentiell behandling av uppgifter som används för framställning av den europeiska statistiken samt för tillgång till sådana konfidentiella uppgifter med hänsyn till den tekniska utvecklingen och användarnas behov i ett demokratiskt samhälle. I riktlinjerna för europeisk statistik föreskrivs om ytterligare villkor som statistikmyndigheterna ska följa när det gäller det statistiska dataskyddet (princip 5).
 

Med konfidentiella uppgifter avses inom statistik uppgifter med vilka statistiska enheter kan identifieras direkt eller indirekt och som därför kan röja enskilda uppgifter. För att fastställa huruvida en statistisk enhet kan identifieras måste man beakta alla relevanta medel som en tredje part eventuellt kan använda för att identifiera den statistiska enheten. Även om nationalräkenskaperna vanligtvis är väl aggregerade, kan identifiering vara möjligt i underkategorierna till aggregaten och/eller underkategorierna i små ekonomier. I dessa fall krävs åtgärder för att uppgifterna om den enskilda statistiska enheter inte ska röjas. Anvisningarna om hur man förhindrar att uppgifterna röjs finns i Europeiska kommissionens Handbook on Statistical Disclosure Control (på engelska). De inlämnade uppgifterna markeras antingen med ”N = får inte publiceras innan utsatt datum” eller ”F = fritt”.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Närmare information om publicering av uppgifter i den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn (EAA) ges i förväg i Statistikcentralens publiceringskalender, liksom är fallet för alla andra statistikuppgifter och publikationer som ges ut under året. Offentliggörandena är tillgängliga under statistikvisa publikationer. Statistikuppgifterna offentliggörs på internet kl. 8, om inte annat anges. Kalendern uppdateras på vardagar. Publiceringskalendern för följande år publiceras för användarna årligen i december.

Europeiska gemenskapen har inte gett särskilda befogenheter att dela uppgifter från de ekonomiska kalkylerna för jordbrukssektorn.

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Eurostat har gemensamma granskningsrutiner för att granska att mottagna EAA-uppgifter är enhetliga. Jämförbarheten för EAA-uppgifter under publiceringsåret i förhållande till föregående års uppgifter granskas. Från medlemsstaterna begärs vid behov preciserande utredningar. De siffror som används i pressmeddelanden och statistiska publiceringar granskas före publiceringen.
 

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.


I enlighet med Europeiska gemenskapens lagstiftning och riktlinjerna för europeisk statistik (Princip 6 Opartiskhet och objektivitet, Princip 13 Aktualitet och punktlighet och Princip 15 Tillgänglighet och tydlighet) ska de uppgifter i jordbruksräkenskaperna som uppfyller kvalitetskriterierna, inklusive tillräckliga metadata, ställas till förfogande för användarna.

Användarna ska ges information om när uppgifterna görs tillgängliga och hur man får tillgång till dem.