Europaparlamentsval: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 25.12.2024
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
I statistiken över europaparlamentsval statistikförs resultaten av europarlamentsval och valdeltagandet samt bakgrundsuppgifter om väljare.
Beskrivning av statistiken
Statistikcentralen producerar den officiella statistiken över europaparlamentsvalen. Europaparlamentsvalet förrättas vart femte år i alla medlemsstater. De fastställda uppgifterna publiceras på internet och uppdaterats i StatFin-tjänstens databaser. Statistikcentralen får det grundläggande valmaterialet från justitieministeriets valdatasystem.
Statistikens population
Statistikens population är de kandidater som ställts upp i valet och de röstberättigade i valet.
Statistisk enhet
Statistiska enheter:
- kandidat (person)
- invald (person)
- röstberättigad (person)
- väljarna (person)
- de som röstat på förhand (person)
- kandidat (person)
- invald (person)
- röstberättigad (person)
- väljarna (person)
- de som röstat på förhand (person)
Måttenhet
Måttenheterna är antalet personer (kandidater och röstberättigade), antalet röster och antalet väljare.
Referensperiod
Statistiken beskriver år 2024 (juni).
Referensområde
Datamaterialet omfattar hela Finland, enligt valkrets, kommun och röstningsområde.
Sektortäckning
Det datamaterial som produceras inom ramen för statistiken har ingen koppling till de ekonomiska näringsgrenarna eller sektorerna och täcker därför inte alls dem.
Tidstäckning
Statistiken omfattar endast tidpunkten för valet i fråga. I statistiken publiceras tidsserier om valdeltagandet genom att kombinera datamaterial.
De uppgifter som publiceras efter kontrollräkningen är slutliga.
De uppgifter som publiceras efter kontrollräkningen är slutliga.
Distributionsfrekvens
Hur ofta uppgifterna distribueras beror på hur ofta val ordnas. Europaparlamentsvalet hålls enligt normal tidsplan vart femte år, varvid statistiken distribueras vart femte år.
Begrepp
Europaparlamentsval
Europaparlamentet består av politiska företrädare (europarlamentariker) från samtliga EU-länder invalda i proportion till landets invånartal.
Valet av ledamöter sker sedan 1979 i alla medlemsstater genom direkta val. Valförrättningen verkställs i enlighet med landets nationella vallagstiftning. Europaparlamentsval hålls vart femte år samtidigt i alla medlemsstater. Valet förrättas det andra veckoslutet i juni (tidigast på torsdag och senast på söndag). Vid europaparlamentsvalet i juni 2004 valdes sammanlagt 732 ledamöter från 25 medlemsländer. Från Finland valdes 14 ledamöter.
Valet av ledamöter sker sedan 1979 i alla medlemsstater genom direkta val. Valförrättningen verkställs i enlighet med landets nationella vallagstiftning. Europaparlamentsval hålls vart femte år samtidigt i alla medlemsstater. Valet förrättas det andra veckoslutet i juni (tidigast på torsdag och senast på söndag). Vid europaparlamentsvalet i juni 2004 valdes sammanlagt 732 ledamöter från 25 medlemsländer. Från Finland valdes 14 ledamöter.
Förhandsröster
Antalet förhandsröster omfattar alla röstsedlar, både godkända och ogiltiga, som beaktats vid förhandsröstningen.
Räkningen av förhandsrösterna börjar i regel på den egentliga valdagen, på söndag kl. 15. I stora valkretsar kan rösträkningen inledas ännu tidigare, dock tidigast klockan 12. Resultatet av förhandsrösträkningen försöker man få klart till klockan 20, och efter detta klockslag får preliminära uppgifter om förhandsröstningen publiceras.
Räkningen av förhandsrösterna börjar i regel på den egentliga valdagen, på söndag kl. 15. I stora valkretsar kan rösträkningen inledas ännu tidigare, dock tidigast klockan 12. Resultatet av förhandsrösträkningen försöker man få klart till klockan 20, och efter detta klockslag får preliminära uppgifter om förhandsröstningen publiceras.
Förhandsröstning
Förhandsröstning förrättas vid alla allmänna val såväl i hemlandet som utomlands. I vallagen (46 § 1 mom.) föreskrivs att varje röstberättigad får förhandsrösta på de allmänna förhandsröstningsställena i hemlandet och utomlands i finska beskickningar. På valdagen får den röstberättigade rösta endast på röstningsstället inom sitt eget röstningsområde. Den röstande behöver inte anföra något speciellt skäl till att han röstar på förhand, utan kan fritt välja mellan förhandsröstning och röstning på valdagen.
Förhandsröstningen inleds den 11 dagen före valdagen samt avslutas utomlands den åttonde dagen och i hemlandet den femte dagen före valdagen.
Förhandsröstningen inleds den 11 dagen före valdagen samt avslutas utomlands den åttonde dagen och i hemlandet den femte dagen före valdagen.
Förhandsröstningsprocenten
Förhandsröstarnas andel av det totala valdeltagandet = andelen av alla väljare.
Förhandsröstningsprocenten anger i Statistikcentralens statistik de förhandsröstandes andel av alla röstande. Den förhandsröstningsprocent som används på justitieministeriets webbplats anger däremot de förhandsröstandes andel av alla röstberättigade.
Förhandsröstningsprocenten anger i Statistikcentralens statistik de förhandsröstandes andel av alla röstande. Den förhandsröstningsprocent som används på justitieministeriets webbplats anger däremot de förhandsröstandes andel av alla röstberättigade.
Förhandsröstningsställen
Förhandsröstning ordnas på
1) allmänna förhandsröstningsställen i hemlandet (enligt förordning)
2) finska beskickningar (enligt förordning)
3) anstalter (sjukhus och straffanstalter)
4) finska fartyg som befinner sig utomlands, samt
5) i den röstandes hem (under vissa förutsättningar)
6) rösta per brev (Det är möjligt att rösta per brev för röstberättigade personer som bor eller vistas utomlands vid tidpunkten för valet)
1) allmänna förhandsröstningsställen i hemlandet (enligt förordning)
2) finska beskickningar (enligt förordning)
3) anstalter (sjukhus och straffanstalter)
4) finska fartyg som befinner sig utomlands, samt
5) i den röstandes hem (under vissa förutsättningar)
6) rösta per brev (Det är möjligt att rösta per brev för röstberättigade personer som bor eller vistas utomlands vid tidpunkten för valet)
Jämförelsetal
Riksdagsval, europaparlamentsval, kommunalval och välfärdsområdesval:
Den inbördes ordning i vilken kandidaterna för ett parti som inte hör till något valförbund och kandidaterna för varje gemensam lista ställs inom partiet eller på den gemensamma listan bestäms enligt deras personliga röstetal. I denna ordning tilldelas kandidaterna jämförelsetal så att den första kandidaten från varje parti eller på respektive gemensam lista som jämförelsetal erhåller partiets eller den gemensamma listans hela antal röster, den andra kandidaten hälften därav, den tredje en tredjedel, den fjärde en fjärdedel, och så vidare. Jämförelsetalen för de kandidater vars partier har haft ett gemensamt valförbund bildas på basis av det totala röstetalet för hela valförbundet. Jämförelsetal för en kandidat för en valmansförening som inte hör till någon gemensam lista är kandidatens röstetal.
Den inbördes ordning i vilken kandidaterna för ett parti som inte hör till något valförbund och kandidaterna för varje gemensam lista ställs inom partiet eller på den gemensamma listan bestäms enligt deras personliga röstetal. I denna ordning tilldelas kandidaterna jämförelsetal så att den första kandidaten från varje parti eller på respektive gemensam lista som jämförelsetal erhåller partiets eller den gemensamma listans hela antal röster, den andra kandidaten hälften därav, den tredje en tredjedel, den fjärde en fjärdedel, och så vidare. Jämförelsetalen för de kandidater vars partier har haft ett gemensamt valförbund bildas på basis av det totala röstetalet för hela valförbundet. Jämförelsetal för en kandidat för en valmansförening som inte hör till någon gemensam lista är kandidatens röstetal.
Kandidatuppställning
Välfärdsområdesval:
Kandidaterna ställs upp för hela välfärdsområdet, väljarna röstar bara på kandidater inom sitt eget välfärdsområden och resultatet beräknas enligt välfärdsområde.
Riksdagsval:
Rätt att ställa upp kandidater vid riksdagsval har registrerade partier samt röstberättigade (100 röstberättigade) som har bildat en valmansförening. När kandidater ställs upp har två eller flera partier rätt att sluta sig samman till ett valförbund genom att komma överens om det sinsemellan. Två eller flera valmansföreningar har på motsvarande sätt rätt att bilda en gemensam lista. Ett parti, ett valförbund eller en gemensam lista får i varje valkrets ha högst 14 kandidater till riksdagen. Skall från valkretsen väljas flera än 14 riksdagsledamöter, får kandidaterna dock vara högst lika många som det antal riksdagsledamöter som skall väljas från valkretsen.
Kommunalval:
Vid kommunalval får kandidater ställas upp av partier och röstberättigade (10 röstberättigade) som har bildat en valmansförening. När kandidater ställs upp har två eller flera partier rätt att sluta sig samman till ett valförbund genom att komma överens om det sinsemellan. Två eller flera valmansföreningar har på motsvarande sätt rätt att bilda en gemensam lista. Ett parti, ett valförbund eller en gemensam lista har rätt att ha högst en och en halv gång så många kandidater som antalet fullmäktigeledamöter som skall utses vid valet.
Europaparlamentsval:
Rätt att ställa upp kandidater vid Europaparlamentsval har registrerade partier och röstberättigade (2000 röstberättigade) som har bildat en valmansförening. När kandidater ställs upp har två eller flera partier rätt att sluta sig samman till ett valförbund genom att komma överens om det sinsemellan. Två eller flera valmansföreningar har på motsvarande sätt rätt att bilda en gemensam lista. Ett parti eller ett valförbund eller en gemensam lista får ha högst 20 kandidater i hela landet.
Presidentval:
Vid presidentval får en kandidat ställas upp av 1) ett parti, från vars kandidatlista vid senast förrättade riksdagsval minst en riksdagsledamot har blivit vald, 2) minst 20 000 röstberättigade som har bildat en valmansförening. Ett parti eller en valmansförening får ställa upp endast en kandidat. Partier och valmansföreningar får ha samma kandidat.
Kandidaterna ställs upp för hela välfärdsområdet, väljarna röstar bara på kandidater inom sitt eget välfärdsområden och resultatet beräknas enligt välfärdsområde.
Riksdagsval:
Rätt att ställa upp kandidater vid riksdagsval har registrerade partier samt röstberättigade (100 röstberättigade) som har bildat en valmansförening. När kandidater ställs upp har två eller flera partier rätt att sluta sig samman till ett valförbund genom att komma överens om det sinsemellan. Två eller flera valmansföreningar har på motsvarande sätt rätt att bilda en gemensam lista. Ett parti, ett valförbund eller en gemensam lista får i varje valkrets ha högst 14 kandidater till riksdagen. Skall från valkretsen väljas flera än 14 riksdagsledamöter, får kandidaterna dock vara högst lika många som det antal riksdagsledamöter som skall väljas från valkretsen.
Kommunalval:
Vid kommunalval får kandidater ställas upp av partier och röstberättigade (10 röstberättigade) som har bildat en valmansförening. När kandidater ställs upp har två eller flera partier rätt att sluta sig samman till ett valförbund genom att komma överens om det sinsemellan. Två eller flera valmansföreningar har på motsvarande sätt rätt att bilda en gemensam lista. Ett parti, ett valförbund eller en gemensam lista har rätt att ha högst en och en halv gång så många kandidater som antalet fullmäktigeledamöter som skall utses vid valet.
Europaparlamentsval:
Rätt att ställa upp kandidater vid Europaparlamentsval har registrerade partier och röstberättigade (2000 röstberättigade) som har bildat en valmansförening. När kandidater ställs upp har två eller flera partier rätt att sluta sig samman till ett valförbund genom att komma överens om det sinsemellan. Två eller flera valmansföreningar har på motsvarande sätt rätt att bilda en gemensam lista. Ett parti eller ett valförbund eller en gemensam lista får ha högst 20 kandidater i hela landet.
Presidentval:
Vid presidentval får en kandidat ställas upp av 1) ett parti, från vars kandidatlista vid senast förrättade riksdagsval minst en riksdagsledamot har blivit vald, 2) minst 20 000 röstberättigade som har bildat en valmansförening. Ett parti eller en valmansförening får ställa upp endast en kandidat. Partier och valmansföreningar får ha samma kandidat.
Ogiltiga röstsedlar
Vallagens 85 § innehåller bestämmelser om ogiltiga röstsedlar. En röstsedel kan ogiltigförklaras på bl.a. följande grunder:
1) valkuvertet innehåller flera röstsedlar eller också något annat än en röstsedel
2) valkuvertet är försett med en obehörig anteckning
3) som röstsedel har använts något annat än en röstsedel som justitieministeriet låtit trycka
4) röstsedeln är ostämplad
5) kandidatens nummer har antecknats så att det inte tydligt framgår vilken kandidat som avses
6) på röstsedeln har skrivits den röstandes namn eller ett särskilt kännetecken på denne, eller någon annan obehörig anteckning.
Förutom antalet röstsedlar som ogiltigförklarats på dessa grunder statistikförs även antalet blanka röstsedlar.
1) valkuvertet innehåller flera röstsedlar eller också något annat än en röstsedel
2) valkuvertet är försett med en obehörig anteckning
3) som röstsedel har använts något annat än en röstsedel som justitieministeriet låtit trycka
4) röstsedeln är ostämplad
5) kandidatens nummer har antecknats så att det inte tydligt framgår vilken kandidat som avses
6) på röstsedeln har skrivits den röstandes namn eller ett särskilt kännetecken på denne, eller någon annan obehörig anteckning.
Förutom antalet röstsedlar som ogiltigförklarats på dessa grunder statistikförs även antalet blanka röstsedlar.
Parti
Med parti avses en registrerad förening som införts i justitieministeriets partiregister. Partier är ideella föreningar som grundats i syfte att påverka politiska angelägenheter. Partimedlemmarna hör vanligen till någon av partiets lokalföreningar.
Proportionellt valsätt
Ett proportionellt valsätt innebär att varje partis (eller grupperings) andel av mandaten motsvarar dess andel av rösterna. Om t.ex. ett parti får 20 procent av rösterna, bör det få 20 procent av mandaten.
Principen om om proportionellt valsätt tillämpas inte i presidentvalet, där valet står mellan enskilda presidentkandidater och inte mellan partier.
Principen om om proportionellt valsätt tillämpas inte i presidentvalet, där valet står mellan enskilda presidentkandidater och inte mellan partier.
Röstberättigad
Röstberättigad vid riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval är varje finsk medborgare som senast på valdagen fyller 18 år. Vid presidentval skall rösträttsåldern uppnås senast på valdagen under det första valet.
Röstberättigad vid Europaparlamentsval är också medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen som senast på valdagen fyller 18 år och som har i lagen om hemkommun (201/1994) avsedd hemkommun i Finland, förutsatt att de inte förlorat sin rösträtt vid Europaparlamentsval i den stat i vilken de är medborgare (2 § i vallagen).
Rösträtt i kommunalval och vid välfärdsområdesval som förrättas i kommunen har finska medborgare och medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen samt isländska och norska medborgare som senast valdagen fyller 18 år och vars hemkommun enligt lagen om hemkommun kommunen, enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet, är vid utgången av den 51 dagen före valdagen.
Rösträtt i kommunalval och vid välfärdsområdesval har även andra utlänningar som uppfyller villkoren ovan, om de vid nämnda tidpunkt har haft hemkommun i Finland i två år. (26 § i kommunallagen).
Röstberättigad vid Europaparlamentsval är också medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen som senast på valdagen fyller 18 år och som har i lagen om hemkommun (201/1994) avsedd hemkommun i Finland, förutsatt att de inte förlorat sin rösträtt vid Europaparlamentsval i den stat i vilken de är medborgare (2 § i vallagen).
Rösträtt i kommunalval och vid välfärdsområdesval som förrättas i kommunen har finska medborgare och medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen samt isländska och norska medborgare som senast valdagen fyller 18 år och vars hemkommun enligt lagen om hemkommun kommunen, enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet, är vid utgången av den 51 dagen före valdagen.
Rösträtt i kommunalval och vid välfärdsområdesval har även andra utlänningar som uppfyller villkoren ovan, om de vid nämnda tidpunkt har haft hemkommun i Finland i två år. (26 § i kommunallagen).
Valbar
För valbarhet gäller i huvudsak samma allmänna förutsättningar som för rösträtt, utom vid kommunalval, där valbarhet förutsätter varaktigt boende medan rösträtt endast förutsätter att kommunen varit ens hemkommun i 51 dagars tid före valdagen.
Valbar (uppställbar som kandidat) i kommunalval är den som
1) har hemvist i kommunen
2) är röstberättigad i kommunalval, och
3) inte är omyndig.
Valbar i välfärdsområdesval är en person
1) som är invånare i välfärdsområdet (vars hemkommun hör till välfärdsområdet),
2) som i något välfärdsområde har rösträtt i välfärdsområdesvalet och
3) inte står under förmyndarskap.
En invånare i ett välfärdsområde är ene person som i enlighet med lagen om hemkommun (201/1994) har en hemkommun inom välfärdsområdet.
Bestämmelser om begränsningar för valbarhet ska tas in 77§ i lagen om välfärdsområden.
"Valbar till välfärdsområdesfullmäktige är inte
1) en statstjänsteman som sköter tillsynsuppgifter som direkt gäller välfärdsområdesförvaltningen,
2) den som är anställd hos välfärdsområdet i en ledande uppgift inom välfärdsområdesstyrelsens eller en nämnds uppgiftsområde eller inom något av välfärdsområdets affärsverk eller i en därmed jämförbar ansvarsfull uppgift,
3) den som är anställd hos en sammanslutning eller stiftelse där välfärdsområdet har bestämmelser inflytande och som vad ställning beträffar kan jämföras med en sådan hos välfärdsområdet anställd person som avses i 2 punkten,
4) den som är anställd hos en välfärdssammanslutning där välfärdsområdet är medlem och som vad ställningen beträffar kan jämföras med en sådan hos välfärdsområdet anställd person som avses i 2 punkten.
5) Den som är anställd i en uppgift som avses ovan är dock valbar till fullmäktigeledamot, om anställningsförhållandet upphör innan ledamöternas mandattid börjar."
Valbar i riksdagsval är varje röstberättigad som inte är omyndig. Till riksdagsledamöter kan dock inte väljas personer som innehar militära tjänster. Innehavare av vissa höga befattningar är tvungna att lämna sin befattning för att kunna väljas till ledamot av riksdagen.
Valbar i Europaparlamentsval är
1) varje röstberättigad finsk medborgare som inte är omyndig
2) varje röstberättigad EU-medborgare som är anmäld och upptagen i rösträttsregistret i Finland och som inte har förlorat sin valbarhet i den medlemsstat där han eller hon är medborgare.
I presidentval är endast infödda finska medborgare valbara.
Valbar (uppställbar som kandidat) i kommunalval är den som
1) har hemvist i kommunen
2) är röstberättigad i kommunalval, och
3) inte är omyndig.
Valbar i välfärdsområdesval är en person
1) som är invånare i välfärdsområdet (vars hemkommun hör till välfärdsområdet),
2) som i något välfärdsområde har rösträtt i välfärdsområdesvalet och
3) inte står under förmyndarskap.
En invånare i ett välfärdsområde är ene person som i enlighet med lagen om hemkommun (201/1994) har en hemkommun inom välfärdsområdet.
Bestämmelser om begränsningar för valbarhet ska tas in 77§ i lagen om välfärdsområden.
"Valbar till välfärdsområdesfullmäktige är inte
1) en statstjänsteman som sköter tillsynsuppgifter som direkt gäller välfärdsområdesförvaltningen,
2) den som är anställd hos välfärdsområdet i en ledande uppgift inom välfärdsområdesstyrelsens eller en nämnds uppgiftsområde eller inom något av välfärdsområdets affärsverk eller i en därmed jämförbar ansvarsfull uppgift,
3) den som är anställd hos en sammanslutning eller stiftelse där välfärdsområdet har bestämmelser inflytande och som vad ställning beträffar kan jämföras med en sådan hos välfärdsområdet anställd person som avses i 2 punkten,
4) den som är anställd hos en välfärdssammanslutning där välfärdsområdet är medlem och som vad ställningen beträffar kan jämföras med en sådan hos välfärdsområdet anställd person som avses i 2 punkten.
5) Den som är anställd i en uppgift som avses ovan är dock valbar till fullmäktigeledamot, om anställningsförhållandet upphör innan ledamöternas mandattid börjar."
Valbar i riksdagsval är varje röstberättigad som inte är omyndig. Till riksdagsledamöter kan dock inte väljas personer som innehar militära tjänster. Innehavare av vissa höga befattningar är tvungna att lämna sin befattning för att kunna väljas till ledamot av riksdagen.
Valbar i Europaparlamentsval är
1) varje röstberättigad finsk medborgare som inte är omyndig
2) varje röstberättigad EU-medborgare som är anmäld och upptagen i rösträttsregistret i Finland och som inte har förlorat sin valbarhet i den medlemsstat där han eller hon är medborgare.
I presidentval är endast infödda finska medborgare valbara.
Valdeltagande
Röstningsprocenten = andelen röstande i proportion till alla röstberättigade.
I statistiken över statliga val används fyra olika röstningsprocenter:
1) röstningsprocenten för finska medborgare som är bosatta i Finland
2) röstningsprocenten för finska medborgare som är bosatta utomlands
3) den totala röstningsprocenten, som omfattar båda de ovannämnda grupperna
4) röstningsprocenten för finska medborgare som är bosatta i Sverige (ur grupp 2).
För Europaparlamentsval beräknas även röstningsprocenten för övriga EU-medborgare.
I kommunalval är rösträtten inte bunden till finskt medborgarskap, utan baserar sig på personens hemkommun. (Se Röstberättigad.)
För kommunalval anges utöver den totala röstningsprocenten även röstningsprocenten för utländska medborgare efter medborgarskap: EU-land, Island och Norge, Annat land.
(Se även Förhandsröstningsprocent.)
Rösträtten vid välfärdsområdesval ska bestämmas på motsvarande sätt som vid kommunalval, vars hemkommun hör till välfärdsområdet.
I statistiken över statliga val används fyra olika röstningsprocenter:
1) röstningsprocenten för finska medborgare som är bosatta i Finland
2) röstningsprocenten för finska medborgare som är bosatta utomlands
3) den totala röstningsprocenten, som omfattar båda de ovannämnda grupperna
4) röstningsprocenten för finska medborgare som är bosatta i Sverige (ur grupp 2).
För Europaparlamentsval beräknas även röstningsprocenten för övriga EU-medborgare.
I kommunalval är rösträtten inte bunden till finskt medborgarskap, utan baserar sig på personens hemkommun. (Se Röstberättigad.)
För kommunalval anges utöver den totala röstningsprocenten även röstningsprocenten för utländska medborgare efter medborgarskap: EU-land, Island och Norge, Annat land.
(Se även Förhandsröstningsprocent.)
Rösträtten vid välfärdsområdesval ska bestämmas på motsvarande sätt som vid kommunalval, vars hemkommun hör till välfärdsområdet.
Valkrets
Valkretsindelningen anger hur de mandat som skall besättas genom allmänna val skall fördelas på olika områden.
Välfärdsområdesval:
Vid välfärdsområdesval är valkretsen välfärdsområdet.
Riksdagsval:
För riksdagsval indelas landet i valkretsar utgående från landskapsindelningen. Fördelningen av riksdagsmandaten mellan valkretsarna fastställs genom förordning av statsrådet. I vallagen stadgas att en av riksdagsledamöterna skall väljas från landskapet Ålands valkrets och att de övriga 199 platserna skall fördelas mellan de övriga valkretsarna i proportion till antalet invånare (finska medborgare).
Övriga val:
Vid presidentval och Europaparlamentsval utgör landet en enda valkrets, och vid kommunalval utgör varje kommun en egen valkrets, varför någon fördelning av mandaten på olika områden inte görs. För den statistiska jämförbarhetens skull presenteras resultaten valkretsvis även för dessa val.
Välfärdsområdesval:
Vid välfärdsområdesval är valkretsen välfärdsområdet.
Riksdagsval:
För riksdagsval indelas landet i valkretsar utgående från landskapsindelningen. Fördelningen av riksdagsmandaten mellan valkretsarna fastställs genom förordning av statsrådet. I vallagen stadgas att en av riksdagsledamöterna skall väljas från landskapet Ålands valkrets och att de övriga 199 platserna skall fördelas mellan de övriga valkretsarna i proportion till antalet invånare (finska medborgare).
Övriga val:
Vid presidentval och Europaparlamentsval utgör landet en enda valkrets, och vid kommunalval utgör varje kommun en egen valkrets, varför någon fördelning av mandaten på olika områden inte görs. För den statistiska jämförbarhetens skull presenteras resultaten valkretsvis även för dessa val.
Vallag
En ny, enhetlig vallag stadfästes av republikens president den 2 oktober 1998. Lagen innehåller både bestämmelser om förfarande som är gemensamma för alla allmänna val och specialbestämmelser som gäller för de olika valen. Lagen ersatte de tidigare vallagarna: lagen om riksdagsmannaval, lagen om val av republikens president, den kommunala vallagen och lagen om val av företrädare för Finland till Europaparlamentet.
Den nya vallagen tillämpades första gången vid riksdagsvalet 1999. Den nya valkretsindelningen, som utgår från landskapsindelningen, tillämpades första gången vid riksdagsvalet 2003.
I alla begrepp som gäller val har den dag lagen i fråga stadsfästes använts som datum för ikraftträdandet. Den nya lagen har efter att den trädde i kraft tillämpats på alla allmänna val.
Den nya vallagen tillämpades första gången vid riksdagsvalet 1999. Den nya valkretsindelningen, som utgår från landskapsindelningen, tillämpades första gången vid riksdagsvalet 2003.
I alla begrepp som gäller val har den dag lagen i fråga stadsfästes använts som datum för ikraftträdandet. Den nya lagen har efter att den trädde i kraft tillämpats på alla allmänna val.
Valmansförening
Valmansföreningar utgör (vid sidan av partierna) basenhet för kandidatuppställningen i riksdagsval, europaparlamentsval, presidentval och kommunalval samt välfärdsområdesval. (Se Kandidatuppställning.)
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
De viktigaste eventuella felkällorna i statistiken är fel i källmaterialet eller fel som sker vid behandlingen av materialet.
Aktualitet
Eftersläpningen mellan de slutgiltiga, bekräftade uppgifterna och tillgången till uppgifterna är i allmänhet mindre än en vecka.
Eftersläpningen mellan uppgifterna som publiceras om kandidaterna och tillgången till uppgifterna är i allmänhet ungefär två veckor och eftersläpningen mellan bakgrundsuppgifterna om valdeltagandet och tillgången till uppgifterna är i allmänhet 2–4 veckor.
Med beaktande av statistikens exceptionella karaktär inte bara i fråga om det fenomen som den beskriver, utan också i fråga om fenomenets tidsberoende, kan till exempel lätthelgdagar under året i fråga och andra externa faktorer som påverkar de arbetsdagar som står till förfogande påverka eftersläpningen mellan tillgången till uppgifterna och fenomenet.
Eftersläpningen mellan uppgifterna som publiceras om kandidaterna och tillgången till uppgifterna är i allmänhet ungefär två veckor och eftersläpningen mellan bakgrundsuppgifterna om valdeltagandet och tillgången till uppgifterna är i allmänhet 2–4 veckor.
Med beaktande av statistikens exceptionella karaktär inte bara i fråga om det fenomen som den beskriver, utan också i fråga om fenomenets tidsberoende, kan till exempel lätthelgdagar under året i fråga och andra externa faktorer som påverkar de arbetsdagar som står till förfogande påverka eftersläpningen mellan tillgången till uppgifterna och fenomenet.
Punktlighet
Uppgifterna om europaparlamentsvalet 2024 framställdes och publicerades enligt tidsplanen.
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Inom landet är olika områden jämförbara på så sätt att lagstiftningen som påverkar fenomenet är enhetlig.
Statistiken är jämförbar mellan olika länder i den mån att den beskriver processen för att genom val välja ledamöter i Europa Unionens medlemsstater. Statistiken är sållades jämförbar för de medlemsstater i Europeiska unionens medlemsstater där valet äger rum.
Statistiken är jämförbar mellan olika länder i den mån att den beskriver processen för att genom val välja ledamöter i Europa Unionens medlemsstater. Statistiken är sållades jämförbar för de medlemsstater i Europeiska unionens medlemsstater där valet äger rum.
Jämförbarhet över tid
Statistiken är i princip jämförbar i fråga om hela statistiken (från och med 1996). På begreppsnivå har frågor som gäller valet av kandidater och valdeltagandet och andra centrala faktorer inte förändrats väsentligt.
I praktiken har det skett många förändringar i lagstiftningen under tidsserien (1996–2024) (t.ex. ändringar i rösträtten). Dessa kan begränsa jämförbarheten av uppgifterna.
I praktiken har det skett många förändringar i lagstiftningen under tidsserien (1996–2024) (t.ex. ändringar i rösträtten). Dessa kan begränsa jämförbarheten av uppgifterna.
Enhetlighet över statistikområdena
Det finns ingen, och sammanställs ingen, annan statistik i anslutning till ämnet.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
Datahelheten grundar sig på administrativa källor.
Personernas bakgrundsuppgifter baserar sig på Statistikcentralens statistikmaterial, bl.a. på befolknings-, familje- och sysselsättningsstatistik samt på examensregistret.
Tidpunkt för bakgrundsuppgifter:
Personernas bakgrundsuppgifter baserar sig på Statistikcentralens statistikmaterial, bl.a. på befolknings-, familje- och sysselsättningsstatistik samt på examensregistret.
Tidpunkt för bakgrundsuppgifter:
- Det senaste valåret: valåret – 2 år
- Tidigare valåren: valåret – 1 år
- Språk
- Härkomst
- Huvudsaklig verksamhet
- Antal barn
- Utbildning
- Disponibla inkomster
- Arbetsgivarsektor
Datainsamlingsmetod
Uppgifterna fås från olika register. Den huvudsakliga källan till uppgifterna är Justitieministeriet och Rättsregistercentralen som lyder under Justitieministeriet. Rösträttsregistret fås via Justitieministeriet och dess ursprungliga källa är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.
Frekvens för datainsamling
Basuppgifterna samlas in i samband med presidentval, det vill säga vanligen vart femte år.
Metoder
Databehandling
Materialet behandlas genom summering. Statistikföringen av det fenomen som beskrivs i statistiken förutsätter inte till exempel editering eller imputering.
Datavalidering
Uppgifterna valideras i produktionsprocessen genom jämförelse med uppgifter som publicerats av andra informationsproducenter och genom granskning av materialets interna logik.
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Organisationsenhet
Samhällsstatistik
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Principer för dataskydd
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Sekretess – behandling av uppgifter
I statistiken skyddas uppgifterna för sådana röstningsområden där antalet röstberättigade/väljare underskrider ett fastställt tröskelvärde. För sådana röstningsområden presenteras de röstberättigade/väljarna i samband med ett annat röstningsområde i samma kommun.
Principer för offentliggörande
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
Materialet delas inte med andra statistikmyndigheter eller enheter.
Tillgänglighet och tydlighet
Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Relevans
Vid framställning av statistik beaktas användarnas behov så långt möjligt.
Användarnas behov
Centrala användare av statistiken är medborgarna, medierna, organisationer, politiska aktörer (kandidater, invalda, partier) samt forskningsinstitut.
Kvalitetsbedömning
Kvaliteten på statistiken över europarlamentsval bedöms kontinuerligt i samband med att statistiken framställs. De uppgifter som framställs jämförs med uppgifterna från andra informationsproducenter och det görs logiska kontroller av materialen samt uppgifterna som framställs.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.