Dokumentation som var i kraft 20.11.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Statistiken över fastighetspriser beskriver prisförändringar och prisnivåer på egnahemshus och egnahemstomter på kvartals- och årsnivå. Uppgifter finns om gamla egnahemshus och tomter med olika klassificeringar, fr.o.m. år 1985.
Prisindexet för nya egnahemstomter beskriver hur priset på byggande av ett genomsnittligt egnahemshus har utvecklats. Uppgifter om prisutvecklingen på nya egnahemshus finns för hela landet sedan år 2009.
 

Statistikens population

Populationen i statistiken Fastighetspriser utgörs av alla fastighetsköp i Finland. 

Statistisk enhet

När det gäller fastighetspriser är de statistiska enheterna ett gammalt egnahemshus och en tomt. När det gäller prisindexet för nya egnahemshus är den statistiska enheten ett nytt egnahemshus. 

Måttenhet

Måttenheterna i statistiken är indextal, procentuell förändring, kvadratmeterpris i euro, yta i kvadratmeter och antal köp.

Basperiod

Vad gäller gamla egnahemshus och tomter har statistiken fyra basperioder: 2020=100, 2015 = 100, 2010 = 100 och 1985 = 100. I prisindexet för nya egnahemshus används basåret 2022 och 2010.

Referensperiod

I kvartalsstatistiken är referensperioden ett kvartal och i årsstatistiken ett kalenderår.

Referensområde

Fastighetspriser publiceras för hela landet, med undantag för Åland.

Sektortäckning

Prisstatistiken över gamla egnahemshus och egnahemstomter grundas på Lantmäteriverkets köpeskillingsregister, som innehåller alla fastighetsköp. Statistiken innehåller dock inte egnahemshus på hyrestomter.
Uppgifterna om nya egnahemshus grundas på byggnadskostnadsindexet samt på prisutvecklingen på yrkesmässigt byggande och byggande i egen regi (självbyggande). Priserna mäts genom material, löner och huspaket samt anslutnings- och myndighetsavgifter.

Tidstäckning

Uppgifter finns om gamla egnahemshus och tomter med olika klassificering, sedan år 1985.
Uppgifter om prisutvecklingen på nya egnahemshus finns för hela landet sedan år 2009.

Distributionsfrekvens

Prisstatistiken över fastigheter publiceras för varje kvartal omkring 10 veckor efter utgången av kvartalet. Årsuppgifterna publiceras när det sista kvartalet publiceras. De uppgifter som publiceras är slutgiltiga. 

Begrepp

Egnahemshusfastighet

En fastighet vars användningsändamål är byggnadsplats för bostad och som har endast bostads- och sidobyggnader, och fastigheten ligger inte på strandplaneområde. Om fastigheten ligger på ett byggnads- eller detaljplaneområde, krävs dessutom att planens art är bostadsbyggnads- eller småhuskvarter.

Egnahemshustomt

En fastighet vars användningsändamål är byggnadsplats för bostad och som inte har byggnader. Fastigheten ligger inte heller på strandplaneområde. Om fastigheten ligger på ett detaljplaneområde, krävs dessutom att planens art är småhuskvarter.

Fastighet

Med fastighet avses en enhet för ägande av jord- eller vattenområde som i fastighetsregistret antecknats som fastighet. Till fastigheten hör de byggnader och fasta anordningar som fastighetsägaren äger och som finns på fastigheten.

Kvartalsförändring

Med kvartalsförändring avses den relativa förändringen av kvartalsindexet jämfört med indexet för det föregående kvartalet. Förändringen anges i allmänhet i procent.

Marknadspris

Den slutliga köpesumman, dvs. det pris då efterfrågan och utbud möts.

Medelyta

Med egnahemshusets yta avses boendeytan (m²) och med egnahemstomtens areal avses tomtens totala areal.

Nominellt prisindex

Beskriver prisförändringen i förhållande till indexets bastidpunkt (jfr realprisindex).

Realpris

Pris som räknats utgående från priserna under ett visst basår och där effekterna av förändringarna i prisnivån har avlägsnats. Med realpris avses vanligen det nominella priset deflaterat med konsumentprisindexet.

Realprisindex

Anger förändringen av realpriserna jämfört med indexets bastidpunkt (t.ex. 2000, 1983 eller 1970). Realprisindexet fås genom att dividera nominalprisindexets poängtal med poängtalet för konsumentprisindexet under motsvarande tidpunkt och motsvarande basår.

Småhustomt

I prisstatistiken över fastigheter har egnahemstomter, dvs. obyggda småhustomter definierats utgående från datainnehållet i fastighetsregistret enligt följande villkor: Fastigheten används för byggande av bostadshus och det finns inga byggnader på fastigheten. Fastigheten är inte heller belägen i ett strandplaneområde. Ifall fastigheten finns i ett byggnads- eller strandplaneområde ska plantypen vara avsedd för småhuskvarter, uppgifter om byggrätt finns i registret och exploateringstalet är under 0,5. I glesbygder kan det sista villkoret inte granskas eftersom plantypen och byggrätten inte har definierats i planeområdet i fråga.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Vid granskning av områdesvisa prisindex på gamla egnahemshus och egnahemstomter ska man observera antalet köp i området. Om köpen är få i området, kan några avvikande fall påverka indexutvecklingen för hela området på ett betydande sätt. Då rekommenderas det att i stället för kvartalsförändringen granska utvecklingen under en längre tid. Observera dessutom att statistiken inte innehåller egnahemshus på hyrestomt.

Medelpriserna i statistiken förändras på ett annat sätt än prisindexet, eftersom prisindexet beaktar förändringar som skett i fördelningen av egenskaper hos sålda egnahemshus och tomter vid olika tidpunkter, såsom byggår, yta och exakt position och förändringarnas inverkan på priserna. Både prisindexet och medelpriset är användningsdugliga mätare, beroende på situationen. 

Prisindexet beskriver mycket mera/mindre ett genomsnittligt egnahemshus eller en tomt kostar nu jämfört med tidigare. Medelpriset anger vilken som var den rådande prisnivån för sålda bostäder vid en viss tidpunkt, utan att ta ställning till om de var äldre, nyare, större eller mindre än de som sålts tidigare. 

Aktualitet

Statistiken över fastighetspriser publiceras för varje kvartal omkring 10 veckor efter utgången av kvartalet. De uppgifter som publiceras är slutgiltiga. Årsuppgifterna publiceras i samband med publiceringen av det fjärde kvartalet.

Punktlighet

Uppgifterna publicerades enligt publiceringskalenderns datum. 

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

I produktionen av statistiken används storområden i enlighet med EU:s områdesklassificeringssystem, NUTS2-klassificeringen (trädde i kraft 11.7.2003), där Norra Finland och Östra Finland är egna områden. Dessutom används klassificeringen Hela landet, Huvudstadsregionen, Övriga Finland och Ramkommuner samt regionindelningen enligt befolkningsmängden. 

Jämförbarhet över tid

Angående gamla egnahemshus och egnahemstomter finns det uppgifter från och med år 1985. Uppgifter i prisindexet för fastigheter 1985 =1 00 finns med en noggrannare klassificering för åren 1985–2009. När det gäller prisindexet för fastigheter 1985 = 100 finns dessutom en lång tidsserie för hela landet, huvudstadsregionen och övriga Finland. Den här tidsserien kedjas alltid med det nyaste indexet, varvid förändringarna i indexet motsvarar förändringarna i det nyaste indexet. I samband med byte av basår återspeglas även de förändringar som gjorts i metoderna i årsförändringen i den långa tidsserien.

År 2017 förnyades den statistiska modellen för beräkning av index på gamla egnahemshus och egnahemstomter, granskningsförfaranden, viktstruktur och klassificeringar. Basåret för indexet byttes till 2015 = 100. På grund av ändringarna avviker de tillbakaräknade uppgifterna för åren 2015 och 2016 från tidigare publicerade index (2005 = 100-serien och 1985 = 100-serien).

År 2023 reviderades i prisindexet för gamla egnahemshus reviderades, den regionala indelningen och basåret. Det nya basåret är 2020 = 100. Dessutom reviderades beräkningsmetoden för indexet så att vikterna och den hedoniska metodens kvalitetsviktningskoefficienter i fortsättningen uppdateras årligen, vilket förbättrar indexets kvalitet.

Nya klasser i den regionala indelningen är de sex största städerna och hela landet exkl. de sex största städerna. Tidigare publicerade basår (2015 = 100, 2010 = 100, 1985 = 100) i prisindexet för gamla egnahemshus förlängs genom kedjning på basis av ändringarna enligt indexen 2020 = 100 fr.o.m. 1:a kvartalet 2023.

Vad gäller nya egnahemshus finns det uppgifter från och med år 2009. 

I prisindexet för nya egnahemshus förnyades produkt- och viktstrukturen. Det nya basåret är 2022 = 100. Det nya indexet publiceras på en exaktare nivå än tidigare. Särskilt det s.k. huspaketsindexet med delindex publiceras som ett nytt index.

Den mest betydande förändringen i viktstrukturen för prisindexet för nya egnahemshus kan ses i en klar ökning av det yrkesmässiga egnahemshusbyggandet i förhållande till självbyggande.

Enhetlighet över statistikområdena

I prisstatistiken över boende följs så långt som möjligt en enhetlig områdesklassificering och behandlingsregler.
Lantmäteriverket publicerar köpeprisstatistik som grundas på material om köpepriser. Den viktigaste skillnaden mellan Statistikcentralens prisindex och Lantmäteriverkets statistik över köpepris är att statistiken över köpepriset i första hand presenterar uppgifter om fördelningen av köp och priser vid en viss tidpunkt, medan prisindexet i sin tur koncentrerar sig på att mäta prisförändringar från en tidpunkt till en annan. I den senare beaktas prisskillnader på grund av kvalitetsskillnader i sålda fastigheter och inverkan av dessa tas bort i indexberäkningen. De antal som publiceras i statistiken avviker ifråga om småhustomter från de antal som Lantmäteriverket publicerat i köpeprisstatistiken över fastigheter, på grund av olika urvalsregler.
 

Intern enhetlighet

Uppgifterna om gamla egnahemshus och tomter avviker från varandra till exempel när det gäller regionklassificeringen. På grund av ett litet antal observerade tomter har man gällande befolkningsmängdsklasser förenat klasserna jämfört med klasserna av egnahemshus: i statistiken över egnahemshus finns det fyra befolkningsmängdsklasser och i statistiken över tomter finns det tre klasser.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Statistiken över fastighetspriser baserar sig på Lantmäteriverkets uppgifter i köpeskillingsregistret över fastigheter. När det gäller materialet om fastighetsköp hämtas dessutom bakgrundsuppgifter ur byggnads- och lägenhetsregistret hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

För prisindexet för nya egnahemshus insamlas priser på material, huspaket och anslutnings- och myndighetsavgifter samt planerings- och tillsynsavgifter. Materialet levereras av Rakennustutkimus RTS Oy. Dessutom används i prisindexet byggkostnadsindexet när det gäller bostadssmåhus och volymindexet för nybyggnad när det gäller småhus.
 

Datainsamlingsmetod

Lantmäteriverket levererar materialet till Statistikcentralen varje kvartal. 
Rakennustutkimus RTS Oy levererar materialet till Statistikcentralen varje kvartal. 
 

Frekvens för datainsamling

Lantmäteriverkets uppgifter i köpeskillingsregistret över fastigheter levereras till Statistikcentralen varje kvartal.
Rakennustutkimus RTS Oy levererar materialet till Statistikcentralen varje kvartal. 

Metoder

Databehandling

Gamla egnahemshus och tomter 
Materialet i statistiken över fastighetspriser bildas utgående från köpeskillingsregister för fastigheter genom att avgränsa materialet till köp av egnahemshus och egnahemstomter. För att komplettera materialet förenas fastighetsköpen med byggnads- och lägenhetsregistret som förs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Sedan lägger man till en områdesklassificering i materialet. Valideringen av materialet görs genom att lägga till i materialet så kallade prisgränser, samt genom att lägga till för avvikande observationer så kallade borttagningskoder enligt yta, byggår och område. Materialet sparas sedan i produktionsdatabasen.

Efter att materialet behandlats beräknas index för de lägsta nivåerna, det vill säga mikroindex. Mikroindexet har två olika delar, en icke-kvalitetskorrigerad prisförändring och en kvalitetsjusteringsfaktor. En prisförändring som inte är kvalitetsjusterad är det geometriska medelvärdet av det nuvarande kvartalets kvadratmeterpriser i mikroklassen, dividerat med det geometriska medelvärdet av kvadratmeterpriserna under det föregående året. Eftersom den här förändringen även innehåller förändring som beror på kvalitativa förändringar i affärerna, måste man ta med en kvalitetsjusteringsfaktor.

Kvalitetsjusteringsfaktorn är i praktiken med en regressionsmodell kalkylerad relation geometriska medelvärden av nuläget och prisprognoser vid den tidigare tidpunkten i mikroklassen. Regressionsmodellen genererar för en observation med en viss egenskap ett prognospris för basåret (eller med andra ord för prisjämförelsetidpunkten). När prognospriset kalkyleras både med nulägets egenskaper och med den tidigare tidpunktens egenskaper, anger relationen av medelvärden för dessa prognospriser i mikroklassen den prisförändring som beror på skillnader i egenskaper i mikroklassen. När man i den här relationen korrigerar det geometriska medelvärdet vid den tidigare tidpunkten, fås en kvalitetsjusterad prisförändring från den tidigare tidpunkten till nuläget.   

Därefter kalkyleras för indexen kvartals- och årsförändringar och vid behov även årsmedelvärden. Utgående från materialet beräknas även fördelningssiffror, undre kvartiler, medianer och övre kvartiler både för priser och ytor. Dessutom beräknas medelpriser och medelytor. Medelpriserna beräknas som ett viktat aritmetiskt medeltal av kvartalets arealer. 

Till slut vidarekedjas indexen för gamla basår. När man kedjar gamla serier ska man beakta att metodförändringarna är stora och inverkar tydligt på de erhållna resultaten. Om man ser på årsförändringarna 2016–2017 i serierna 1985 = 100, får man olika resultat jämfört med årsförändringarna i serierna 2015 = 100.

Nya egnahemshus
Det material från Rakennustutkimus RTS Oy som används för att beräkna prisindexet för nya egnahemshus, när det gäller andelen byggande på eget initiativ, behandlas och förs in i produktionssystemet. Därefter söks uppgifter om volymindexet för nybyggnad och byggnadskostnadsindexet.

Prisindexet kalkyleras med Laspeyres indexformel genom att vikta ihop mikroindex som har beräknats för olika byggsätt och byggherrar; byggd på plats eller byggd av element samt yrkesmässigt byggande eller byggande i egen regi.

Datavalidering

Materialet granskas under varje beräkningsomgång och man går igenom de viktigaste förändringarna och avvikande observationerna.  

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

6.1 Lagstiftning och andra överenskommelser 

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 

Priserna på aktiebostäder och egnahemshus ingår i det prisindex för ägarbostäder som skickas till Eurostat (Europeiska kommissionens förordning nr 93/2013). Upprättandet av prisindexen styrs av Handbook on Residential Property Prices Indices (RPPIs). 

Priserna i prisindexet för aktiebostäder och egnahemshus är källmaterial för det riksomfattande konsumentprisindexet. Konsumentprisindexet grundas på internationella arbetsorganisationen ILO:s arbetsstatistikkonvention nr 160. 

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

Sekretess – behandling av uppgifter

Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Enhetsspecifika uppgifter i beräkningsmaterialet är sekretessbelagda. Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är avgränsad med hjälp av behörighet. De olika skedena i statistikproduktionsprocessen genererar ett slutresultat som inte gör det möjligt att identifiera enskilda uppgiftslämnare. Alla anställda har undertecknat ett sekretessavtal, där de förbinder sig att hemlighålla de uppgifter som är sekretessbelagda med stöd av statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet. Uppgifterna i statistiken publiceras på en så grov nivå så att enskilda uppgiftslämnares dataskydd inte ska äventyras.

I prisstatistiken för bostäder tillämpas aktivt dataskydd. Målet med dataskyddet när det gäller prisstatistiken för bostäder är att man utifrån de siffror som Statistikcentralen publicerar inte ska kunna ta reda på köpeskillingen eller hyran för en enskild bostad eller bokslutsuppgifter för ett enskilt bostadsaktiebolag. Det är inte möjligt att identifiera enskilda uppgiftslämnare utifrån de uppgifter som publiceras. 

När det gäller prisstatistiken för bostäder ingår i varje områdes-, rumsantals- och hustypsklass flera observationsvärden. Om det finns för få observationer för en viss klass, döljs uppgifterna. Vid behov förverkligas skyddet genom sekundärt skydd eller genom att göra klassificeringen mindre exakt, om observationerna i en klass döljs upprepade gånger.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Datautbyte

Uppgifterna i statistiken publiceras på statistikens webbsida i enlighet med publiceringskalendern. 

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar. 

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetsbedömning

Materialet granskas innan statistiken beräknas, och observationer som tydligt avviker i fråga om pris eller yta eller som annars är bristfälliga inkluderas inte i beräkningen.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter. 

Statistikexperter

Elina Peltoniemi
överaktuarie
029 551 3088