Detta är inte statistikens senaste dokumentation.

Utbildningsanordnare och läroanstalter: dokumentation för statistiken

Letar du efter siffror i den här statistiken?

Du hittar de senaste siffrorna, tabellerna och figurerna på statistikens sida.

Dokumentation som var i kraft 23.11.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Statistiken över utbildningsanordnare och läroanstalter beskriver nätverket av de utbildningsanordnare och läroanstalter som är underställda offentlig tillsyn samt förändringar i dem under året. Dessutom innehåller den uppgifter om läroanstalternas adresser samt det totala antalet studerande i skolan per den 20 september.

Statistikens population

Statistiken över utbildningsanordnare och läroanstalter baserar sig på Statistikcentralens register över utbildningsanordnare och läroanstaltsregister. Dessa uppdateras med uppgifter som samlats in från utbildningsanordnare och läroanstalter och uppgifter från Undervisnings- och kulturministeriets tillstånd för anordnande och administrering av utbildning. Materialen är totalmaterial.

Statistisk enhet

Grundenheten för statistiken är läroanstalt eller utbildningsanordnare. Materialet specificeras och slås samman utifrån läroanstaltsbeteckningen och FO-numret.

Måttenhet

Statistikens måttenheter är antalet läroanstalter och utbildningsanordnare och storleken på en läroanstalt, mätts enligt antalet studerande.

Basperiod

I statistiken publiceras inga index.

Referensperiod

Statistiken beskriver läget under statistikårets sista dag.

Referensområde

Statistiken täcker hela Finland. Den noggrannaste rapporteringsnivån är en kommun.

Sektortäckning

Utbildningsanordnaren klassificeras efter anordnarens huvudnäringsgren.

Tidstäckning

Statistiken publicerades för första gången år 2004. Uppgifterna publiceras alltid enligt statistikårets sista dag.

Distributionsfrekvens

Uppgifterna offentliggörs en gång om året.

Begrepp

Läroanstalt

Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.

Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.

Läroanstaltens undervisningsspråk

I statistiken över utbildningsanordnare och läroanstalter bygger läroanstaltens undervisningsspråk på myndigheternas beslut om undervisningsspråket. En läroanstalt kan ge undervisning också på andra språk än det som fastställs i beslutet.

Läroanstaltens undervisningsspråk indelas i följande grupper:
1 finska
2 svenska
3 finska/svenska
4 engelska
5 samiska
9 annat.

Läroanstaltens undervisningsspråk är finska/svenska, då undervisning ges på båda språken.

Läroanstaltens ägartyp

I statistiken över utbildningsanordnare och läroanstalter indelas läroanstalternas ägare i följande ägargrupper:
1 Privat
2 Staten
3 Kommun
3 Samkommun
5 Landskapet Åland
9 Annan.

Läroinrättning inom fritt bildningsarbete

I Statistikcentralens utbildningsstatistik hör idrottsutbildningscentrer, folkhögskolor, medborgarinstitut, arbetarinstitut, studiecentraler och sommaruniversitet till läroanstalter för fritt bildningsarbete.

Läroinrättning med utbildning som leder till kulturexamen

I Statistikcentralens utbildningsstatistik avses med läroinrättning med utbildning som leder till kulturexamen en läroinrättning som ger utbildning inom någon eller några av följande områden: hantverk och konstindustri, mediekultur och informationsvetenskaper, litteratur, teater och dans, musik, bildkonst, kultur- och konstforskning samt några andra ospecificerade kultursektorer. Utbildning som leder till examen inom kultursektorn ges på yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsnivå.

Studerande

I statistiken över utbildningsanordnare och läroanstalter avses med studerande personer som vid undersökningstidpunkten studerar vid läroanstalter inom skolväsendet. Undersökningstidpunkten är vid studiecentraler den vecka då den 20 september infaller, vid folkhögskolor hela höstterminen (uppskattning om antalet studerande) och vid andra läroanstalter den 20 september.

Universitetsutbildning

Högskoleutbildning vid universitet.

Anmärkning:
Målet för utbildningen är lägre eller högre högskoleexamen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen, dvs. licentiat- eller doktorsexamen.
Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.

Utbildning

Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens.

Anmärkning:
Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.

Utbildningsanordnare

I statistiken över utbildningsanordnare och läroanstalter och i statistiken över yrkesutbildning avses med utbildningsanordnare (huvudman) en instans som har i uppgift att anordna utbildning. Utbildningsuppdraget definieras i lag (grundläggande utbildning) eller i undervisningsministeriets eller en motsvarande myndighets tillstånd att anordna utbildning eller vara huvudman för utbildning. Utbildningsanordnarna är i allmänhet kommuner, samkommuner, privata sammanslutningar och stiftelser. Statistikcentralen har gett varje utbildningsanordnare en individualiserande anordnarbeteckning.

Utbildningsnivå

Nivå för indelning av utbildningar som leder till examen utgående från kravnivån.

Anmärkning:
För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå.

Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är.

Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån).

Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.

Utbildningssektor

Grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.
Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Yrkesutbildning

Utbildning efter den grundläggande utbildningens lärokurs med syfte är att generera yrkeskompetens.

Anmärkning:
Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina.
Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Den mest centrala felkällan hänför sig till brister i uppgifterna om läroanstalternas placering. De adresser som rapporterats i informationsinsamlingarna motsvarar inte alltid adresserna i byggnadsinformationssystemet.

Aktualitet

Uppgifterna publiceras två månader efter referenstidpunkten.

Punktlighet

Det förekommer ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och det faktiska publiceringsdatumet.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Statistiken täcker alla utbildningsanordnare och läroanstalter i Finland. Av dem som anordnarna grundläggande konstutbildning ingår de som även anordnar examensinriktad utbildning. En läroanstalt finns en gång i registret, statistikförd enligt den kommun där den i huvudsak är belägen.

Jämförbarhet över tid

Statistiken är jämförbar såväl tidsmässigt som regionalt. Klassificeringen av läroanstaltstyp ändrades år 1999. De uppgifter som publicerades innan dess är inte direkt jämförbara med de nyare uppgifterna. Områdesindelningen är enligt det senaste statistikåret.

Enhetlighet över statistikområdena

Referenstidpunkten för statistiken över utbildningsanordnare och läroanstalter är årets sista dag. I statistiken över för- och grundskoleundervisning är referenstidpunkten 20.9. Ändringar som ägt rum under höstterminen i nätverket av läroanstalter kan orsaka skillnader i antalet läroanstalter.

Intern enhetlighet

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Uppgifterna baserar sig på datainsamlingar från utbildningsanordnarna och läroanstalterna. Datainsamlingen täcker alla läroanstalter och utbildningsanordnare som har verksamhet i Finland.

Datainsamlingsmetod

Uppgifterna samlas in med en webbenkät.

Frekvens för datainsamling

Uppgifterna samlas in varje år.

Metoder

Databehandling

Inte relevant för statistiken.

Datavalidering

Uppgifterna jämförs med de uppgifter som fåtts i datainsamlingar om studerande, så man får reda på eventuella ändringar som ägt rum i nätverket av läroanstalter under höstterminen. Därtill jämförs uppgifterna om huvudmän i läroanstaltsregistret med uppgifterna i registret över utbildningsanordnare.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av en allmän lag om statens statistikväsen, statistiklagen (280/2004, ändr. 361/2013). Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera ett enskilt företags uppgifter eller utveckling.

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Sekretess – behandling av uppgifter

Statistiken innehåller inte uppgifter som ska skyddas.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Datautbyte

Uppgifter i statistiken rapporteras till Unesco, OECD och Eurostat med UOE-enkäten om utbildningsstatistik och med anknytande separata enkäter. Därtill delas statistiken ut via ett öppet gränssnitt i fråga om uppgifter om placering.

Uppgifter i statistiken levereras till Undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen enligt avtalet om informationstjänst H9098-OKM-OPH.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.