Avbrott i utbildningen: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 20.11.2024
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Statistiken beskriver avbrott i examensinriktad utbildning efter grundstadiet under ett år.
För att beräkna avbrotten har studerande följts upp i en viss logisk ordning där avlagda examina alltid har prioriterats före studier. Utgångspunkten är läroanstalten och utbildningen där studeranden studerade 20.9.20xx. När granskningen framskrider stegvis fås uppgifter om bland annat dem som bytt utbildningsområde och utbildningssektor samt dem som helt och hållet avbrutit examensinriktad utbildning. Ifall personen inte fortsatte sina studier eller inte avlade examen under denna period har hen räknats som studerande som avbrutit studierna. Ingen separat datainsamling har utförts för framställning av statistiken.
Statistikcentralen reviderade beräkningen av avbrott i yrkesutbildningen år 2022. Siffrorna innehåller nu de studerande för yrkesinriktad grundexamen med mål att avlägga hela examen. Under tidigare år omfattade populationen också studerande vars mål har varit att avlägga en eller flera delar av examen. Jämförbara siffror har producerats för fyra år.
Statistiken över avbrott i utbildningen baserar sig på individbaserade uppgifter om studerande och examina som Statistikcentralen samlat in via utbildningsanordnarna från läroanstalterna, direkt från läroanstalterna, via informationsresursen KOSKI, Högskolornas riksomfattande datalager (VIRTA) och studentexamensregistret. Fr.o.m. statistikåret 2019 baserar sig uppgifterna om studerande i gymnasieutbildning och uppgifterna om studerande och examina i yrkesutbildning på de uppgifter som utbildningsanordnarna/läroanstalterna har meddelat i Utbildningsstyrelsens informationsresurs KOSKI.
Uppgifterna används bland annat för att planera, forska i och utvärdera utbildning.
För att beräkna avbrotten har studerande följts upp i en viss logisk ordning där avlagda examina alltid har prioriterats före studier. Utgångspunkten är läroanstalten och utbildningen där studeranden studerade 20.9.20xx. När granskningen framskrider stegvis fås uppgifter om bland annat dem som bytt utbildningsområde och utbildningssektor samt dem som helt och hållet avbrutit examensinriktad utbildning. Ifall personen inte fortsatte sina studier eller inte avlade examen under denna period har hen räknats som studerande som avbrutit studierna. Ingen separat datainsamling har utförts för framställning av statistiken.
Statistikcentralen reviderade beräkningen av avbrott i yrkesutbildningen år 2022. Siffrorna innehåller nu de studerande för yrkesinriktad grundexamen med mål att avlägga hela examen. Under tidigare år omfattade populationen också studerande vars mål har varit att avlägga en eller flera delar av examen. Jämförbara siffror har producerats för fyra år.
Statistiken över avbrott i utbildningen baserar sig på individbaserade uppgifter om studerande och examina som Statistikcentralen samlat in via utbildningsanordnarna från läroanstalterna, direkt från läroanstalterna, via informationsresursen KOSKI, Högskolornas riksomfattande datalager (VIRTA) och studentexamensregistret. Fr.o.m. statistikåret 2019 baserar sig uppgifterna om studerande i gymnasieutbildning och uppgifterna om studerande och examina i yrkesutbildning på de uppgifter som utbildningsanordnarna/läroanstalterna har meddelat i Utbildningsstyrelsens informationsresurs KOSKI.
Uppgifterna används bland annat för att planera, forska i och utvärdera utbildning.
Statistikens population
I fråga om utbildning efter grundstadiet är utgångspunkten för statistiken över avbrott antalet studerande inom examensinriktad utbildning 20.9.20xx. Mängden studerande som används vid beräkning av avbrott avviker dock från det totala antalet studerande, eftersom en del studerande har raderats ur materialet av beräkningsskäl.
Jämförelse mellan det totala antalet studerande och antalet studerande som användes i statistiken över avbrott 2021:
Inom gymnasieutbildning förklaras största delen av skillnaden med radering av studerande som följer läroplanen för vuxna, inom yrkesutbildning radering av studerande inom arbetskraftsutbildning och studerande som inte är inskrivna tvärsnittstidpunkten 20.9.20xx, inom yrkeshögskoleutbildning med radering av studerande som studerar för högre yrkeshögskoleexamen samt inom universitetsutbildning med radering av studerande som deltar i utbildning för licentiatexamen eller utbildning för doktorsexamen. Siffrorna innehåller inte specialistläkarutbildning eller övriga specialistutbildningar vid universitet eller yrkeshögskolor.
Dessutom har från det totala antalet studerande före beräkning av avbrott avdragits följande:
* Personer med en bristfällig personbeteckning. En stor del av dem är utlänningar.
* De som anmälts som studerande i september 20xx och som hade genomfört ifrågavarande utbildning redan före september 20xx.
* Läroanstalter som lagts ner åren 20xx-20xx + 1, eftersom uppföljningsuppgifterna om studerandena vid en nedlagd läroanstalt försvinner.
* I fråga om andra stadiets utbildning har man tagit bort dem som börjat 6 år tidigare, eftersom de i regel inte längre borde vara inskrivna vid läroanstalten.
*Arbetskraftsutbildning
*Specialyrkesläroanstalter (alla studerande avlägger inte hela examen)
Jämförelse mellan det totala antalet studerande och antalet studerande som användes i statistiken över avbrott 2021:
| Utbildningssektor | Totalantal studerande | Antal studerande som avbrott beräknats från | Differens |
| Gymnasieutbildning | 109 538 | 100 929 | -8 609 |
| Yrkesutbildning (kalenderårets uppgifter) | 341 696 | 149 215 | -192 481 |
| Yrkeshögskoleutbildning | 156 059 | 136 239 | -19 820 |
| Universitetsutbildning | 159 545 | 138 879 | -20 666 |
Inom gymnasieutbildning förklaras största delen av skillnaden med radering av studerande som följer läroplanen för vuxna, inom yrkesutbildning radering av studerande inom arbetskraftsutbildning och studerande som inte är inskrivna tvärsnittstidpunkten 20.9.20xx, inom yrkeshögskoleutbildning med radering av studerande som studerar för högre yrkeshögskoleexamen samt inom universitetsutbildning med radering av studerande som deltar i utbildning för licentiatexamen eller utbildning för doktorsexamen. Siffrorna innehåller inte specialistläkarutbildning eller övriga specialistutbildningar vid universitet eller yrkeshögskolor.
Dessutom har från det totala antalet studerande före beräkning av avbrott avdragits följande:
* Personer med en bristfällig personbeteckning. En stor del av dem är utlänningar.
* De som anmälts som studerande i september 20xx och som hade genomfört ifrågavarande utbildning redan före september 20xx.
* Läroanstalter som lagts ner åren 20xx-20xx + 1, eftersom uppföljningsuppgifterna om studerandena vid en nedlagd läroanstalt försvinner.
* I fråga om andra stadiets utbildning har man tagit bort dem som börjat 6 år tidigare, eftersom de i regel inte längre borde vara inskrivna vid läroanstalten.
*Arbetskraftsutbildning
*Specialyrkesläroanstalter (alla studerande avlägger inte hela examen)
Statistisk enhet
Den statistiska enheten i statistiken över avbrott i utbildningen är en person. I statistikrapporteringen anges avbrotten endast i procent, inte i antalet personer. I rapporteringen anges en talbas för vilken avbrotten beräknas.
Måttenhet
De måttenheter som används i statistiken över avbrott i utbildningen är procentuell andel avbrott och antal studerande.
Referensperiod
Basperioden för statistiken över avbrott i utbildningen är ett statistikår från september till september följande år. Statistiken har även uppgifter om huvudsaklig verksamhet under den sista dagen under följande år.
Referensområde
Hela Finland är referensområde för statistiken över avbrott i utbildning. Information produceras per kommun och landskap.
Sektortäckning
Statistiken över avbrott i utbildningen täcker utbildning efter grundläggande utbildning, med de avgränsningar som anges senare i kvalitetsrapporten.
I fråga om utbildning efter grundskolan är det mest centrala granskningsobjektet utbildningssektorn:
- gymnasieutbildning (utbildning enligt läroplanen för unga)
- yrkesutbildning (andra stadiet, yrkesinriktade grundexamina)
- yrkeshögskoleutbildning (yrkeshögskoleexamina)
- universitetsutbildning (lägre och högre högskoleexamen).
Information om avbrott produceras även ur andra perspektiv: läroanstaltens, utbildningsområdets (2 olika nivåer) och landskapets perspektiv.
I fråga om utbildning efter grundskolan är det mest centrala granskningsobjektet utbildningssektorn:
- gymnasieutbildning (utbildning enligt läroplanen för unga)
- yrkesutbildning (andra stadiet, yrkesinriktade grundexamina)
- yrkeshögskoleutbildning (yrkeshögskoleexamina)
- universitetsutbildning (lägre och högre högskoleexamen).
Information om avbrott produceras även ur andra perspektiv: läroanstaltens, utbildningsområdets (2 olika nivåer) och landskapets perspektiv.
Tidstäckning
Tidstäckningen av statistiken över avbrott i utbildningen påverkas av förändringar i utbildningssektorn och av eventuella ändringar eller undantagssituationer som gäller enskilda läroanstalter. I det följande granskas tidsäckningen per utbildningssektor:
Gymnasieutbildning
Statistiken innehåller enbart gymnasieutbildning för ungdomar. Från gruppen har raderats de personer som enligt läroanstaltens anmälan följer läroplanen för vuxna. Dessutom har man fram till läsåret 2004–2005 raderat de personer som studerar vid läroanstalter som i studentexamensregistret har fastställts som så kallade vuxengymnasier. Sedan läsåret 2005–2006 har de så kallade vuxengymnasierna inte längre raderats från materialet, eftersom informationen inte längre finns i studentexamensregistret. På grund av bristfällig uppföljning innehåller inte uppgifterna om läsåret 2020–2021 Alajärven lukio och F.E. Sillanpään lukio. Vid beräkning av statistiken över avbrott under ett läsår behövs uppgifter om studerandena under två år. Om uppgifterna inte är sinsemellan jämförbara, beräknas inga avbrott.
Yrkesutbildning på andra stadiet
Uppgifterna om avbrott under läsåret 2013–2014 innehåller inte Jyväskylän aikuisopisto och Pohjois-Savon opisto, på grund av bristfällig uppföljning. Uppgifterna om avbrott läsåret 2014–2015 innehåller varken Rovala-opisto, Pohjois-Savon opisto eller Lybeckerin käsi- ja taideteollisuusopisto, på grund av bristfällig uppföljning. Uppgifterna om avbrott under läsåret 2021–2022 innehåller inte Räddningsinstitutet, på grund av bristfällig uppföljning
Yrkeshögskoleutbildning
Sedan år 2002 innehåller siffrorna för yrkeshögskoleutbildning även nya studerande som anmält sig som frånvarande. Det här har kunnat påverkat antalet avbrott.
På grund av bristfälliga uppgifter om avbrott innehåller uppgifterna om avbrott från läsåret 2011–2012 till läsåret 2015–2016 inte Polisyrkeshögskolan, medan uppgifterna från läsåret 2015–2016 till läsåret 2017–2018 inte innehåller Högskolan på Åland. Vid beräkning av statistiken över avbrott under ett läsår behövs uppgifter om studerandena under två år. Om uppgifterna inte är sinsemellan jämförbara, beräknas inga avbrott.
Universitetsutbildning
Försvarshögskolan ingår i uppgifterna från och med läsåret 2010–2011. På grund av bristfällig uppföljning innehåller inte uppgifterna om avbrott läsåret 2002–2003 Konstindustriella högskolan, uppgifterna om läsåret 2004–2005 Svenska handelshögskolan, uppgifterna om läsåret 2010–2011 Åbo universitet, uppgifterna om läsåret 2014–2015 Tammerfors tekniska universitet och Försvarshögskolan samt uppgifterna om läsåret 2015–2016 Uleåborgs universitet. Vid beräkning av statistiken över avbrott under ett läsår behövs uppgifter om studerandena under två år. Om uppgifterna inte är sinsemellan jämförbara, beräknas inga avbrott.
Universitetsutbildningen avviker från den övriga utbildningen då avbrotten beräknas på det här sättet. Eftersom det inte finns en fastställd normaltid för utbildningen på samma sätt som för andra utbildningar, kan en studerande vara inskriven vid universitetet väldigt länge. Registret över studerande kan innehålla personer som egentligen avbrutit studierna. Jämförbarheten mellan uppgifterna för olika år kan påverkas av uppdateringar av universitetens studeranderegister, då personer raderas om de varit inskrivna i åratal utan studieprestationer.
Antalet studerande vid universitet är sedan år 2002 läget den 20 september (tidigare 31.12). Förändringen av tidpunkten för förfrågan har kunnat öka antalet avbrott, om en del studerande trots anmälningstiderna anmält sig först efter tidpunkten för förfrågan.
Statistiken är slutlig.
Gymnasieutbildning
Statistiken innehåller enbart gymnasieutbildning för ungdomar. Från gruppen har raderats de personer som enligt läroanstaltens anmälan följer läroplanen för vuxna. Dessutom har man fram till läsåret 2004–2005 raderat de personer som studerar vid läroanstalter som i studentexamensregistret har fastställts som så kallade vuxengymnasier. Sedan läsåret 2005–2006 har de så kallade vuxengymnasierna inte längre raderats från materialet, eftersom informationen inte längre finns i studentexamensregistret. På grund av bristfällig uppföljning innehåller inte uppgifterna om läsåret 2020–2021 Alajärven lukio och F.E. Sillanpään lukio. Vid beräkning av statistiken över avbrott under ett läsår behövs uppgifter om studerandena under två år. Om uppgifterna inte är sinsemellan jämförbara, beräknas inga avbrott.
Yrkesutbildning på andra stadiet
Uppgifterna om avbrott under läsåret 2013–2014 innehåller inte Jyväskylän aikuisopisto och Pohjois-Savon opisto, på grund av bristfällig uppföljning. Uppgifterna om avbrott läsåret 2014–2015 innehåller varken Rovala-opisto, Pohjois-Savon opisto eller Lybeckerin käsi- ja taideteollisuusopisto, på grund av bristfällig uppföljning. Uppgifterna om avbrott under läsåret 2021–2022 innehåller inte Räddningsinstitutet, på grund av bristfällig uppföljning
Yrkeshögskoleutbildning
Sedan år 2002 innehåller siffrorna för yrkeshögskoleutbildning även nya studerande som anmält sig som frånvarande. Det här har kunnat påverkat antalet avbrott.
På grund av bristfälliga uppgifter om avbrott innehåller uppgifterna om avbrott från läsåret 2011–2012 till läsåret 2015–2016 inte Polisyrkeshögskolan, medan uppgifterna från läsåret 2015–2016 till läsåret 2017–2018 inte innehåller Högskolan på Åland. Vid beräkning av statistiken över avbrott under ett läsår behövs uppgifter om studerandena under två år. Om uppgifterna inte är sinsemellan jämförbara, beräknas inga avbrott.
Universitetsutbildning
Försvarshögskolan ingår i uppgifterna från och med läsåret 2010–2011. På grund av bristfällig uppföljning innehåller inte uppgifterna om avbrott läsåret 2002–2003 Konstindustriella högskolan, uppgifterna om läsåret 2004–2005 Svenska handelshögskolan, uppgifterna om läsåret 2010–2011 Åbo universitet, uppgifterna om läsåret 2014–2015 Tammerfors tekniska universitet och Försvarshögskolan samt uppgifterna om läsåret 2015–2016 Uleåborgs universitet. Vid beräkning av statistiken över avbrott under ett läsår behövs uppgifter om studerandena under två år. Om uppgifterna inte är sinsemellan jämförbara, beräknas inga avbrott.
Universitetsutbildningen avviker från den övriga utbildningen då avbrotten beräknas på det här sättet. Eftersom det inte finns en fastställd normaltid för utbildningen på samma sätt som för andra utbildningar, kan en studerande vara inskriven vid universitetet väldigt länge. Registret över studerande kan innehålla personer som egentligen avbrutit studierna. Jämförbarheten mellan uppgifterna för olika år kan påverkas av uppdateringar av universitetens studeranderegister, då personer raderas om de varit inskrivna i åratal utan studieprestationer.
Antalet studerande vid universitet är sedan år 2002 läget den 20 september (tidigare 31.12). Förändringen av tidpunkten för förfrågan har kunnat öka antalet avbrott, om en del studerande trots anmälningstiderna anmält sig först efter tidpunkten för förfrågan.
Statistiken är slutlig.
Distributionsfrekvens
Statistiken över avbrott i utbildningen publiceras en gång per år, i mars.
Begrepp
Avbrutna studier
I statistiken över avbrutna studier avses avbrutna studier under året i examensinriktad utbildning efter grundnivån.
Uppgifterna om avbrott har erhållits genom uppföljning av situationen bland dem som studerade hösten XXXX i september år XXXX+1. Om en person inte har fortsatt studierna eller inte har avlagt examen under den tiden, räknas han som person med avbrutna studier.
Uppgifterna om avbrott har erhållits genom uppföljning av situationen bland dem som studerade hösten XXXX i september år XXXX+1. Om en person inte har fortsatt studierna eller inte har avlagt examen under den tiden, räknas han som person med avbrutna studier.
Läroanstalt
Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.
Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.
Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.
Specialyrkesexamen
Yrkesexamen som visar yrkesskicklighet som är inriktad enligt arbetslivets behov och som medför mer djupgående yrkeskunskap eller branschöverskridande kunnande än yrkesexamen.
Studerande
Inlärare som studerar inom annan utbildning än förskoleundervisning eller grundläggande utbildning.
Anmärkning:
Studerande är personer som studerar på gymnasier, inom yrkesutbildningar på andra stadiet, vid högskolor och inom fritt bildningsarbete.
Även vuxna som studerar inom den grundläggande utbildningen kallas studerande.
I Statistikcentralens statistikföring avser begreppet studerande inlärare på andra stadiet och på högre nivå.
I Statistikcentralens statistikföring förutsätts att studerandena är inskrivna vid läroanstalten.
Anmärkning:
Studerande är personer som studerar på gymnasier, inom yrkesutbildningar på andra stadiet, vid högskolor och inom fritt bildningsarbete.
Även vuxna som studerar inom den grundläggande utbildningen kallas studerande.
I Statistikcentralens statistikföring avser begreppet studerande inlärare på andra stadiet och på högre nivå.
I Statistikcentralens statistikföring förutsätts att studerandena är inskrivna vid läroanstalten.
Universitetsutbildning
Högskoleutbildning vid universitet.
Anmärkning:
Målet för utbildningen är lägre eller högre högskoleexamen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen, dvs. licentiat- eller doktorsexamen.
Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.
Anmärkning:
Målet för utbildningen är lägre eller högre högskoleexamen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen, dvs. licentiat- eller doktorsexamen.
Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.
Utbildning
Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens.
Anmärkning:
Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.
Anmärkning:
Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.
Utbildning som leder till examen; formell utbildning
Med utbildning som leder till examen avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs, gymnasieutbildningens hela lärokurs, studentexamen, internationell studentexamen, gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen, lägre högskoleexamen, högre högskoleexamen, licentiatexamen, doktorsexamen eller specialistveterinärexamen.
Utbildningsnivå
Nivå för indelning av utbildningar som leder till examen utgående från kravnivån.
Anmärkning:
För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå.
Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är.
Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån).
Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.
Anmärkning:
För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå.
Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är.
Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån).
Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.
Utbildningssektor
Grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning.
Utbildningssystem
Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:
Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.
Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).
Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.
Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.
Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.
Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.
Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.
Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).
Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.
Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.
Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.
Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.
Yrkesexamen
Yrkesexamen som visar yrkesskicklighet som är inriktad enligt arbetslivets behov och som är mer djupgående än yrkesinriktad grundexamen eller inriktar sig på mer begränsade arbetsuppgifter.
Yrkesinriktad examen
Examen för att höja och upprätthålla yrkeskompetensen samt för att visa yrkesskicklighet.
Anmärkning:
Yrkesinriktade examina är yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen.
Anmärkning:
Yrkesinriktade examina är yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen.
Yrkesinriktad grundexamen
Yrkesinriktad examen som visar omfattande grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom branschen samt mer specialiserat kunnande och sådan yrkesskicklighet som arbetslivet förutsätter inom minst ett delområde som anknyter till arbetslivet.
Yrkesutbildning
Utbildning efter den grundläggande utbildningens lärokurs med syfte är att generera yrkeskompetens.
Anmärkning:
Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina.
Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.
Anmärkning:
Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina.
Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.
Klassificeringar
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
Eventuella fel och brister i uppgiftslämnarnas uppgifter försvagar kvaliteten på statistiken. Om det finns brister i de uppgifter som läroanstalterna levererar, påverkar de vanligen uppgifterna om avbrott i utbildning efter grundstadiet genom att öka antalet avbrott.
Statistiken granskar personer som har en finsk personbeteckning. Alla felaktiga personbeteckningar avgränsas ur granskningen, vilket leder till en viss undertäckning i uppgifterna om studerande med utländsk bakgrund.
Statistiken granskar personer som har en finsk personbeteckning. Alla felaktiga personbeteckningar avgränsas ur granskningen, vilket leder till en viss undertäckning i uppgifterna om studerande med utländsk bakgrund.
Aktualitet
Uppgifterna utkommer ungefär 18 månader efter referenstidpunkten.
Punktlighet
Det förekommer ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och det egentliga publiceringsdatumet.
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Statistiken beskriver situationen på kommun- och landskapsnivå. Uppgifterna är jämförbara. I statistiken används den nationella utbildningsklassificeringen 2016, som baserar sig på Unescos International Standard Classification of Education 2011 (ISCED 2011).
Jämförbarhet över tid
Statistiken över avbrott i utbildningen efter grundstadiet har upprättats sedan läsåret 2000/2001. Jämförbarheten mellan olika år påverkas i viss mån av förändringar i statistikföringen och av förbättrad kvalitet på statistikmaterialet. Uppgifter om avhoppare från grundskolan fås läsåret 1999/2000 - 2018/2019.
Den nationella utbildningsklassificeringen har genom ett avtal mellan Statistikcentralen och utbildningsförvaltningen tagits i bruk från och med statistiken för år 2016. Klassificeringen baserar sig på Unescos International Standard Classification of Education 2011 (ISCED 2011). Klassificeringen avviker från tidigare klassificeringar av utbildning (Statistikcentralens utbildningsklassificering, Utbildningsförvaltningens utbildningsklassificering 1995 och 2002).
Den nationella utbildningsklassificeringen har genom ett avtal mellan Statistikcentralen och utbildningsförvaltningen tagits i bruk från och med statistiken för år 2016. Klassificeringen baserar sig på Unescos International Standard Classification of Education 2011 (ISCED 2011). Klassificeringen avviker från tidigare klassificeringar av utbildning (Statistikcentralens utbildningsklassificering, Utbildningsförvaltningens utbildningsklassificering 1995 och 2002).
Enhetlighet över statistikområdena
Statistikuppgifterna baserar sig på samma uppgiftskällor och har framställts enligt samma principer som Statistikcentralens statistik per utbildningssektor. Statistikgrenarna kan användas parallellt, bara man beaktar deras särdrag.
Intern enhetlighet
Det förekommer inga interna motstridigheter i enskilda statistikårs material för statistiken över avbrott i utbildningen. Jämförbarheten mellan olika år påverkas dock av förändringar i utbildningssystemet, klassificeringarna och statistikföringen.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
Statistiken över avbrott från utbildningen efter grundstadiet baserar sig på Statistikcentralens individbaserade totalmaterial.
Materialen är totalmaterial.
Materialen är totalmaterial.
Datainsamlingsmetod
Statistiken baserar sig på administrativa material.
Frekvens för datainsamling
Uppgifterna samlas in varje år.
Metoder
Databehandling
Statistiken över avbrott i utbildningen är statistik som baserar sig på administrativt material och för upprättandet behövs inga separata statistiska metoder.
Datavalidering
Statistiken baserar sig på publicerade uppgifter om studerande och examina, som är validerade. I statistiken över avbrott i utbildningen granskas inträffade förändringar och den interna logiken i materialet.
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Organisationsenhet
Samhällsstatistik
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: StatistiklagstiftningPrinciper för dataskydd
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Sekretess – behandling av uppgifter
Vid publicering av statistiken följs Statistikcentralens officiella skyddsanvisningar för personuppgifter i tabellformat, vilka baserar sig på statistiketiska principer och lagstiftningen. Ett centralt rättesnöre i dataskyddet är att undvika att publicera statistikuppgifter i ett format där enskilda personer kan identifieras. Utbildningsanordnarnas och läroanstalternas uppgifter om studerande och examina är i övrigt offentliga, eftersom de utbildningar som anordnas finansieras eller övervakas av offentliga myndigheter (12 § i statistiklagen).
Databastabellerna är i högre grad av standardformat och informationsinnehållet är precisare än i publikationstabeller. Bakgrundsvariablerna är vanligen precisare än i publiceringstabellerna.
Som dataskyddsmetod har klassificeringens exakthet reducerats redan när tabellerna planerats; databastabeller publiceras inte med de mest precisa variablerna, av dataskyddsorsaker.
I informationstjänster som baserar sig på statistiken över avbrott i utbildningen följs de principer som fastställs i ett dokument med dataskyddsanvisningar för baspublikationer inom statistiken över avbrott i utbildningen. Vid uppdrag om informationstjänster ska man beakta uppdragen från fall till fall och särskilt hur små observationsmängder och (eventuellt) precisare bakgrundsvariabler påverkar dataskyddet. Om informationstjänstetabellen innehåller variabler som definierats som känsliga, bland annat medborgarskap eller huvudsaklig verksamhet, har man använt grövre klassificering av övriga variabler, bland annat
område. Alternativt överlåts läroanstaltsspecifika uppgifter om utlänningars medborgarskap på kontinentnivå och uppgifter om modersmål enligt indelningen finska-svenska-övrigt. Om man inte vill reducera variablernas exakthet, kan tröskelvärdesregeln användas.
Databastabellerna är i högre grad av standardformat och informationsinnehållet är precisare än i publikationstabeller. Bakgrundsvariablerna är vanligen precisare än i publiceringstabellerna.
Som dataskyddsmetod har klassificeringens exakthet reducerats redan när tabellerna planerats; databastabeller publiceras inte med de mest precisa variablerna, av dataskyddsorsaker.
I informationstjänster som baserar sig på statistiken över avbrott i utbildningen följs de principer som fastställs i ett dokument med dataskyddsanvisningar för baspublikationer inom statistiken över avbrott i utbildningen. Vid uppdrag om informationstjänster ska man beakta uppdragen från fall till fall och särskilt hur små observationsmängder och (eventuellt) precisare bakgrundsvariabler påverkar dataskyddet. Om informationstjänstetabellen innehåller variabler som definierats som känsliga, bland annat medborgarskap eller huvudsaklig verksamhet, har man använt grövre klassificering av övriga variabler, bland annat
område. Alternativt överlåts läroanstaltsspecifika uppgifter om utlänningars medborgarskap på kontinentnivå och uppgifter om modersmål enligt indelningen finska-svenska-övrigt. Om man inte vill reducera variablernas exakthet, kan tröskelvärdesregeln användas.
Principer för offentliggörande
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
Uppgifter i statistiken över avbrott i utbildningen levereras till Undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen enligt avtalet om informationstjänst. Dessutom levereras uppgifter i statistiken till informationscentralen vid Helsingfors stad och till Arbets- och näringsministeriet i enlighet med avtal.
Tillgänglighet och tydlighet
Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.