Dokumentation som var i kraft 24.11.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Satelliträkenskaper för kultur (Culture Satellite Accounts) är ett statistiksystem med vilket man försöker beskriva den ekonomiska betydelse som kulturen har. Satelliträkenskaper för kultur kallas också kultursatellit.
Målet med kultursatelliten är att försöka utreda kulturens andel av bruttonationalprodukten och den inhemska efterfrågan. I allmänhet avses med satelliträkenskaper en utvidgning eller precision av nationalräkenskaperna, i vilken en helhet vars uppgifter inte finns direkt i kärnsystemet granskas.

Tillsvidare finns det inte någon internationellt överenskommen metod för produktion av kultursatelliten, men den kultursatellit som uppgjorts i Finland följer till stor del samma metoder som är i användning i turismsatelliten, som utvecklats i ett internationellt samarbete.
 

Statistikens population

I nationalräkenskaperna består ett givet lands statistiska population av alla inhemska statistiska enheter (institutionella enheter eller lokala branschenheter, se punkt 3.5). Enheten är inhemsk när dess huvudsakliga centrum för ekonomiskt intresse finns i landet, det vill säga när den bedriver ekonomisk verksamhet i landet under en längre tid (minst ett år).

Kultursatelliten beskriver kulturens ställning som en del av Finlands samhällsekonomi och statistikenheter från separat överenskomna näringsgrenar och sektorer finns med i beräkningen.
 

Statistisk enhet

I enlighet med anvisningarna i ENS 2010 finns det två typer av statistiska enheter i nationalräkenskaperna, och på motsvarande sätt två perspektiv för granskning av ekonomin: (a) institutionella enheter och (b) lokala verksamhetsenheter (LVE). Det förra används för att redovisa inkomster, utgifter och finansiella flöden samt för balansräkningarna medan det senare används för att redovisa produktionsprocesser, för input-outputanalys och regionala analyser.

En institutionell enhet är en ekonomisk enhet med självständig beslutanderätt i sin huvudsakliga verksamhet. En inhemsk enhet är en institutionell enhet vars huvudsakliga ekonomiska intresse finns i det ekonomiska området i fråga, som har beslutanderätt över sin verksamhet och som har, eller skulle kunna ha, en komplett bokföring.

En lokal verksamhetsenhet inkluderar alla de produktionsmässiga delar i en institutionell enhet som befinner sig på samma plats eller mycket nära varandra och som fungerar på samma NACE Rev.2-näringsgrensnivå (fyrsiffernivå).

En institutionell enhet består av en eller flera lokala verksamhetsenheter; en lokal verksamhetsenhet hör till en och enbart en institutionell enhet.

I beräkningen av kultursatelliten kommer uppgifterna om icke-finansiella företag (S11) och hushåll (S14) från YTY (ihopräknade
på 5-siffernivå), uppgifterna om offentliga samfund (S13) på enhetsnivå (separat S1311 Staten och S1313
Lokalförvaltning, uppgifterna räknas ihop enligt näringsgren på 5-siffernivå) och vad gäller hushållens icke-vinstsyftande organisationer (S15) utifrån uppgifterna om lönesumman från nationalräkenskapernas produktionsräkenskaper.
 

Måttenhet

De använda måttenheterna är miljoner euro, 100 personer och %-andel av motsvarande uppgift om hela ekonomin.

Basperiod

Statistikens alla tidsserier uttrycks till löpande priser och de har beräknats från och med år 2008.

Referensperiod

Kultursatelliten är en årsstatistik. Uppgifterna färdigställs i allmänhet 22 månader efter att statistikåret har löpt ut.

Referensområde

Uppgifter i kultursatelliten produceras för tillfället enbart på riksomfattande nivå sammanlagt, inte mer detaljerat.

Sektortäckning

Kultursatelliten beskriver kulturens ställning som en del av Finlands samhällsekonomi. Nationalräkenskaperna är kärnan i beskrivningen av samhällsekonomin och satelliträkenskaperna för kulturen en precision av denna. I nationalräkenskaperna beskrivs den ekonomiska verksamhet som bedrivs av alla enheter som verkar i samhällsekonomin.

Finlands samhällsekonomi utgörs av enheter vars ekonomiska intresse finns i Finlands ekonomiska territorium. I ESA 2010 finns det fem institutionella sektorer som utesluter varandra. (a) icke-finansiella företag, (b) finansiella företag och försäkringsföretag, (c) offentliga samfund, (d) hushåll, (e) hushållens icke-vinstsyftande organisationer. Från dessa sektorer inkluderas i beräkningen av kultursatelliten andra än finansiella företag och försäkringsföretag och från dessa medkommande sektorer vissa separat överenskomna näringsgrenar (på 5-siffernivå).
 

Tidstäckning

Uppgifter enligt näringsgrensindelningen TOL2002 finns tillgängliga för åren 1995–2008 och uppgifter enligt näringsgrensindelningen TOL2008 fr.o.m. år 2008. Siffrorna räknas först då källmaterialen färdigställts, varför uppgifterna inte uppdateras i den regelbundna beräkningen.

Distributionsfrekvens

Kultursatelliten är en årsstatistik. Uppgifterna färdigställs i allmänhet 22 månader efter att statistikåret har löpt ut.

Begrepp

Förädlingsvärde

Förädlingsvärde (brutto) avser det värde som genereras av varje enhet som har en produktionsaktivitet. I marknadsproduktion beräknas det genom att man från enhetens produktion drar av de insatser (varor och tjänster) som används i produktionsprocessen, och i icke-marknadsproduktion beräknas det genom att summera beloppen av löner och kollektiva avgifter, kapitalförslitning och eventuella skatter på produktion och import.

Konsumtionsutgifter

Konsumtionsutgifter består av inhemska institutionella enheters utgifter för varor och tjänster, som används för direkt tillfredsställelse av individuella behov eller önskemål eller kollektiva behov hos medlemmar i en gemenskap. Konsumtionsutgifter kan förekomma på inhemskt territorium eller utomlands. Konsumtionsutgifter förekommer hos hushåll och hushållens icke-vinstsyftande organisationer samt den offentliga sektorn. Icke-finansiella företag och finansiella företag har inga konsumtionsutgifter.

Produktion till baspris

Produktion till baspris består av de produkter som skapats under räkenskapsperioden. Tre olika kategorier av produktion kan urskiljas: marknadsproduktion, produktion för egen slutlig användning och övrig icke-marknadsproduktion.
Produktionen skall bokföras och värderas vid den tidpunkt då den framställs i produktionsprocessen.

Sysselsättning

Sysselsättning omfattar alla personer – både anställda och egenföretagare – som är engagerade i någon form av produktiv verksamhet, som ligger inom systemets produktionsavgränsning.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Utgångspunkten för kultursatelliten är en modell i vilken näringsgrenar som hör till kulturen och som ska inkluderas i beräkningen har valts separat. Denna approach är inte täckande, eftersom den del av kulturverksamheten som sker inom andra än de till kulturnäringsgrenarna valda näringsgrenarna saknas och å andra sidan kommer också annan än kulturell verksamhet med från vissa näringsgrenar. I beräkningen saknas dessutom kulturverksamhet som helt faller utanför den produktionsgräns som fastställts i nationalräkenskapernas kärnsystem.
Det finns inte någon annan datakälla utifrån vilken det är möjligt att uppskatta en eventuell skevhet.
 

Aktualitet

Uppgifterna i kultursatelliten beräknas efter att källuppgifterna (YTY, material av offentliga samfund och produktionsräkenskaperna och hushållens konsumtionsutgifter i nationalräkenskaperna) färdigställts, vilket innebär att uppgifterna publiceras omkring 22 månader efter att statistikåret gått ut.

Punktlighet

Det är förenligt med god praxis att publiceringsdatumen tillkännages i förväg och att dessa datum faktiskt hålls. Det har varit möjligt att leverera kultursatellituppgifterna inom den eftersträvade tidtabellen.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

I Finland beräknas kultursatellitens uppgifter enbart på riksomfattande nivå. Tillsvidare har det inte varit möjligt att skapa någon internationellt enhetlig modell för satelliträkenskaperna för kultur, men i flera länder har definitionsarbete och beräkningar gjorts kring ärendet. I regel är beräkningsidén likadan i olika länder, men eftersom de valda näringsgrenarna varierar efter land, är inte uppgifterna internationell jämförbara.

Jämförbarhet över tid

Uppgifterna i kultursatelliten åren 1995–2008 baserar sig på de uppgifter i nationalräkenskaperna vilka producerats enligt näringsgrensindelningen från år 2002 (TOL2002). Kultursatellituppgifter enligt näringsgrensindelningen från år 2008 (TOL2008) har producerats från och med år 2008. Reformen av ENS2010-på hösten 2014 och justeringen av tidsserien i nationalräkenskaperna på hösten 2019 beaktades i kultursatellitberäkningarna på så sätt att de jämförelseuppgifter som gäller hela ekonomin korrigerades för att överensstämma med den aktuella tidsseriejusteringen. På hösten 2019 gjordes korrigeringar med anledning av ändringarna i näringsgrensindelningen också i satelliträkenskaperna för kultur, trots att de i övrigt inte ändrats retroaktivt i samband med justeringen av tidsserierna för räkenskaperna.

Enhetlighet över statistikområdena

Nationalräkenskaperna är en internationellt enhetlig metod för att mäta olika länders samhällsekonomier. I de finländska nationalräkenskaperna som upprättats av Statistikcentralen följs FN:s rekommendation om nationalräkenskaper (SNA2008) och EU:s författningsbaserade europeiska nationalräkenskapssystem (ENS 2010) som baserar sig på rekommendationen.
I egenskap av satelliträkenskaper i förhållande till nationalräkenskaperna följer kultursatelliten också de enhetliga metoder som baserar sig på dessa.
 

Intern enhetlighet

Nationalräkenskaperna är en internationellt enhetlig metod för att mäta olika länders samhällsekonomier. I de finländska nationalräkenskaperna som upprättats av Statistikcentralen följs FN:s rekommendation om nationalräkenskaper (SNA2008) och EU:s författningsbaserade europeiska nationalräkenskapssystem (ENS 2010) som baserar sig på rekommendationen.
I egenskap av satelliträkenskaper i förhållande till nationalräkenskaperna följer kultursatelliten också enhetliga metoder som baserar sig på dessa.
 

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

De källmaterial som använts i uppgörandet av nationalräkenskaperna utgör grunden för uppgifterna i kultursatelliten. Källuppgifterna beräknas sektorvis på 5-siffernivå för avtalade näringsgrenar och summeras sedan för hela ekonomins del (dvs. olika sektorer sammanlagt) efter näringsgrensgrupp.

Från källmaterialet fås uppgifter om produktion, förädlingsvärde och sysselsättning efter näringsgren och sektor samt om privata och offentliga konsumtionsutgifter.
 

Datainsamlingsmetod

Uppgifter samlas inte in separat för kultursatelliten, utan existerande material och uppgifter används (YTY, uppgifter på enhetsnivån om offentliga samfund, produktionskontoberäkningar i nationalräkenskaperna och hushållens konsumtionsutgifter).

Frekvens för datainsamling

En stor del av källmaterialet har härletts ur primärstatistik. Primäruppgifterna samlas in med olika tidsfrekvenser. Primäruppgifterna kan vara antingen på månads-, kvartals- eller årsnivå.

Metoder

Databehandling

Uppgifter som fåtts ur det existerande materialet räknas först ihop på en 5-siffrig nivå enligt näringsgren, sedan enligt sektor och till slut som ännu större näringsgrensgrupper. Konsumtionsutgifter tas antingen direkt från beräkningarna av hushållens konsumtionsutgifter eller som en residualpost från de näringsgrensvisa beräkningarna (S13, S15) och också uppgifterna om konsumtionsutgifter räknas samman till större grupper. 

Datavalidering

Validering görs vanligen i samband med datainsamlingen och framställningen av primärstatistik. Också de som gör upp kultursatelliträkenskaperna gör, om materialet ger möjlighet till det, granskningar av materialet på mikronivå. Granskningarna rör vanligtvis observationer som saknas eller är avvikande.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Ekonomisk statistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 

Framställningen av statistik styrs av en allmän lag om statens statistikväsen, statistiklagen (280/2004, ändr. 361/2013). Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera ett enskilt företags uppgifter eller utveckling.
Nationalräkenskaperna görs upp i enlighet med Europeiska nationalräkenskapssystemet (ESA 2010). Systemet publicerades i Europeiska unionens officiella tidning som bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013.

Det finns inte gällande lagstiftning och inte heller någon internationellt överenskommen metod för uppgörandet av satelliträkenskaper för kultur.

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

Sekretess – behandling av uppgifter

Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Enhetsspecifika uppgifter i beräkningsmaterialet är sekretessbelagda.

Uppgifterna behandlas endast de personer som behöver uppgifterna i sitt arbete. Användningen av uppgifterna begränsas med behörigheter. Statistiken sammanställs genom behandling av många olika statistikgrenar och andra informationskällor. Aggregeringen av uppgifter under processen, bedömningen av uppgifternas kvalitet under sammanställningen, den detaljerade prioriteringen av källor och åtgärderna för balansering på helhetsnivån ger ett slutresultat som inte möjliggör identifiering av enskilda informationsproducenter.

Alla som är med och upprättar statistiken undertecknar ett sekretessavtal, där de förbinder sig till sekretess för data som är sekretessbelagd enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet.
 

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Goda praxis förutsätter att uppgifterna i nationalräkenskaperna och motsvarande nyhetsmeddelanden anges i publiceringskalendern, som publiceras i god tid innan de aktuella offentliggörandena.

Datautbyte

Kultursatellitens centrala uppgifter publiceras på webbplatsen för satelliträkenskaperna för kultur

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Statistikpubliceringarna av Satelliträkenskaperna för kultur och databastabellerna publiceras på Statistikcentralens webbplats.

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

Kvalitetsbedömning

Kultursatelliteten är en del av nationalräkenskapssystemet och samma begrepp och förfaringssätt används.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

I enlighet med Europeiska unionens lagstiftning och riktlinjerna för europeisk statistik (Princip 6 Opartiskhet och objektivitet, Princip 13 Aktualitet och punktlighet och Princip 15 Tillgänglighet och tydlighet) ska de uppgifter i nationalräkenskaperna som uppfyller kvalitetskriterierna, inkl. tillräckliga metadata, göras tillgängliga för användarna. Användarna ska informeras när uppgifterna är tillgängliga och hur man får tillgången till dem.

Uppgifterna i kultursatelliten publiceras på statistikens webbplats samtidigt för alla användare.
 

Statistikexperter

Katri Soinne
planerare
029 551 2778