Dokumentation som var i kraft 23.12.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Statistiken över utbildningsekonomi beskriver ekonomi- och kostnadsuppgifter för hela utbildningssystemet, från förskoleundervisning till högskoleutbildning, inklusive studiestödsutgifter. Uppgifterna används bland annat för att planera, forska i och utvärdera utbildning. Kostnadsuppgifter produceras specificerade enligt utbildningssektor och användningsändamål.

Statistikens population

Statistikens population utgörs av olika utbildningssektorers utgifter i Finland.

Uppgifterna fås i regel ur administrativa register. Från och med år 2021 uppgifterna om förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen baserar sig på uppgifterna från Kommunekonomins och välfärdsområdenas ekonomitjänst och på uppgifterna som Utbildningsstyrelsen har samlat in och producerad. Före år 2021 uppgifterna baserar sig vad gäller läroanstalter i undervisningsväsendets statsandelssystem på uppgifter som Utbildningsstyrelsen samlat in och vad gäller den kommunala förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen på en separat datainsamling som gjorts i samband med Statistikcentralens statistik över kommunekonomi för statsandelssystemet för undervisningen. Uppgifterna om högskolor baserar sig på uppgifter som undervisnings- och kulturministeriet samlat in, på uppgifter i statens centrala bokföringsmaterial och på de uppgifter som samlats in om universitetens forskningsutgifter för Statistikcentralens statistik över forskning och utveckling. Uppgifterna över statens studiestödsutgifter är från FPA:s statistik över studieförmåner. I beräkningen av utgifterna per studerande används Statistikcentralens uppgifter om antalet studerande.

Statistisk enhet

Utbildningssektorernas utgifter (utbildningsutgifternas användningsändamål)

Måttenhet

Euro, miljoner euro, förändringsprocent, procent i förhållande till BNP.

Basperiod

Basåret för det index som beskriver ändringen i utbildningsutgifterna är 2015.

Referensperiod

Statistikens referensperiod är ett kalenderår.

Referensområde

Statistikens referensområde är hela Finland.

Sektortäckning

Kostnadsuppgifterna fås i regel ur administrativa register. Materialet är ett totalmaterial. Populationen utgörs av kostnadsuppgifter för utbildning som getts i Finland inom ramen för skolsystemet. Uppgifterna innehåller inte personbaserade uppgifter.

Tidstäckning

Statistiken omfattar uppgifter från och med år 2000.

Distributionsfrekvens

Uppgifterna publiceras årligen.

Begrepp

Läroanstalt

Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.

Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.

Läroanstalternas driftsutgifter

I läroanstalternas driftsutgifter ingår driftsutgifterna för grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning och -forskning.

Som driftsutgifter räknas gällande läroanstalterna inom statsandelssystemet de bruttoutgifter för driftsekonomin som har anmälts enligt lagstiftningen om statsandelar samt s.k. små projekt. Gällande yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning före år 2015 omfattar utgifterna inte små projekt. Den andel av utgifterna för yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning före år 2015 som hänför sig till små projekt har delvis uppskattats i tidsserierna. Investeringsutgifterna ingår inte i driftsutgifterna. Driftsutgifterna per studerande har erhållits genom att utgifterna under kostnadsåret per utbildningssektor har dividerats med årsmedeltalet för antalet studerande under höstterminen. Till driftsutgifterna för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen har ytterligare kalkylmässigt räknats arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgifter för undervisningspersonal i kommunerna åren 1995-2001.

Till utgifterna för grundläggande utbildning har räknats utgifterna i grundskolor, specialskolor och övningsskolor på grundskolenivå och grundnivån i andra skolor som motsvarar grundskolan. Utgifterna i sjukhus- och handikappundervisningen samt statens skolhem ingår i uppgifterna. Utgifterna inkluderar inte kapitalkostnader på interna hyror. Sedan år 1999 omfattar utgifterna också den grundläggande utbildning som anordnas vid folkhögskolorna. Utgifterna för förskoleundervisning som ägt rum i samband med grundskolor före år 2000 ingår i utgifterna för den grundläggande utbildningen. I beräkningen av utgifterna per studerande i grundläggande utbildning ingår ämnesstuderande inte i antalen studerande i årliga och tidserie data i publikationer från och med år 2020. Data publicerad i tidigare år inkluderade ämnesstuderande i antalen studerande i årliga och tidserie data. I kommunernas och samkommunernas utgifter omfattar utgifterna för grundläggande utbildning inte återbäringssystemets mervärdesskatt förutom i fråga om små projekt.

Utgifterna för gymnasieutbildningen omfattar gymnasiernas utgifter och utgifterna för gymnasieutbildning vid övningsskolor och andra läroanstalter som anordnar gymnasieutbildning. Från och med år 1999 inkluderar utgifterna också gymnasieutbildning som anordnas vid folkhögskolor. Utgifterna inkluderar inte kapitalkostnader på interna hyror. I beräkningen av utgifterna per studerande i gymnasieutbildning ingår ämnesstuderande inte i antalen studerande i årliga och tidserie data i publikationer från och med år 2020. Data publicerad i tidigare år inkluderade ämnesstuderande i antalen studerande i årliga och tidserie data.

Utgifterna för yrkesutbildning omfattar utgifterna för den grundläggande yrkesutbildning som leder till examen vid yrkesläroanstalter (inkl. musikläroanstalter, idrottsutbildningscenter, folkhögskolor och yrkesutbildningscenter för vuxna) och statsandelar finansierad yrkesinriktad tilläggsutbildningen som ordnas vid läroanstalt. I tidsserieuppgifterna ingår utgifterna för den grundläggande yrkesutbildningen vid folkhögskolor och yrkesutbildningscenter för vuxna från och med år 1999. Utgifterna för särskilda yrkesläroanstalter ingår i uppgifterna om yrkesutbildning. Statsandelar finansierad yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas vid läroanstalt ingår i figurerna från och med år 2001. Statsandelsfinansierad yrkesinriktad tilläggsutbildning i läroanstaltsform ingår in publikationer i årliga och tidserie data från och med år 2015. Utgifterna för läroavtalsutbildning ingår i uppgifterna om yrkesutbildning. Utgifterna för läroavtalsutbildning omfattar utgifterna för yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning som anordnas som läroavtalsutbildning inklusive utgifterna för läroavtalsutbildning som stöds av Europeiska socialfonden (ESF). Läroavtalsutbildning ingår i uppgifterna om yrkesutbildning i publikationer i årliga och tidserie data från och med år 2018. Uppgifterna omfattar inte utgifter för yrkesinriktad påbyggnadsutbildning, kompletterande utbildning som länsstyrelserna köpt och avgiftsbelagd serviceverksamhet. Utgifterna för de temporära yrkeshögskolorna, läroanstalterna på Åland och de militära yrkesläroanstalterna ingår inte i utgifterna för yrkesutbildning.

Yrkeshögskoleutbildningen inkluderar utgifterna för yrkeshögskolor. Utgifterna för yrkeshögskoleutbildningen på Åland ingår inte i siffrorna. På grund av revidering av yrkeshögskolelagen och ändringar i datainsamlingen är uppgifterna för år 2015 inte helt jämtförbara med tidigare års uppgifter. Uppgifterna före år 2015 är baserad på uppgifterna som har anmälts enligt lagstiftningen om statsandelar. Fr.o.m. år 2015 är uppgifterna insamlat av Undervisnings- och kulturministeriet. Fr.o.m. år 2015 utgifterna för Polisyrkeshögskolan ingår i yrkeshögskoleutbildningens utgifter. Före år 2015 en del av utgifterna för Polisyrkeshögskolan ingår i utgifterna för yrkesutbildningen. I beräkningen av utgifterna per studerande ingår inte de nya studerande som anmält sig som frånvarande i antalet studerande i yrkeshögskoleutbildning.

Universitetsutbildningen och -forskningen omfattar universitetens utgifter. Med driftsutgifter avses budgetfinansierade verksamhetsutgifter enligt statens bokslut inklusive utgifterna för husbyggnad och anskaffning av fastigheter. Ytterligare ingår universitetens externa forskningsfinansiering i driftsutgifterna för universitetsutbildning och -forskning. I universitetens utgifter ingår hyrorna för statens fastighetsverk från år 1995 (år 1995 bara en del av kostnadsåret). I beräkningen av utgifterna per studerande ingår den externa forskningsfinansieringen i utgifterna för universitetsutbildning och -forskning. På grund av de ändringar som beror på revideringen av universitetslagen är uppgifterna fr.o.m. år 2010 inte helt jämförbara med tidigare års uppgifter. År 2010 innehåller uppgifterna inte reservationsanslag till universitetens verksamhetsutgifter och universitetens gemensamma utgifter. Fr.o.m. år 2010 innehåller uppgifterna utgifterna under moment 29.40.50 Statlig finansiering av universitetens verksamhet. Övningsskolornas och Nationalbibliotekets utgifter samt kompensation för mervärdesskatt till universiteten ingår inte i siffrorna.

Universitetsutbildning

Högskoleutbildning vid universitet.

Anmärkning:
Målet för utbildningen är lägre eller högre högskoleexamen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen, dvs. licentiat- eller doktorsexamen.
Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.

Utbildning

Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens.

Anmärkning:
Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.

Utbildningens driftsutgifter

I utbildningens driftsutgifter ingår utöver läroanstalternas driftsutgifter (se separat definition) också driftsutgifterna för förskoleundervisning, läroavtalsutbildning, annan utbildning och studiestöd.

Som driftsutgifter räknas gällande läroanstalterna inom statsandelssystemet de bruttoutgifter för driftsekonomin som har anmälts enligt lagstiftningen om statsandelar samt s.k. små projekt. Gällande yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning före år 2015 omfattar utgifterna inte små projekt. Den andel av utgifterna för yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning före år 2015 som hänför sig till små projekt har delvis uppskattats i tidsserierna. Investeringsutgifterna ingår inte i driftsutgifterna. Driftsutgifterna per studerande har erhållits genom att utgifterna under kostnadsåret per utbildningssektor har dividerats med årsmedeltalet för antalet studerande under höstterminen.

Sedan augusti 2000 avser utgifterna för förskoleundervisningen den avgiftsfria förskoleundervisning för 6-åringar som ges i samband med daghem och grundskolor. Utgifterna för sjukhus- och handikappundervisningen ingår i uppgifterna. Kostnaderna för skolskjutsar ingår från augusti 2004 i utgifterna för förskoleundervisningen. I kommunernas och samkommunernas utgifter omfattar utgifterna för förskoleundervisningen inte återbäringssystemets mervärdesskatt förutom i fråga om små projekt.

Utgifterna för läroavtalsutbildning omfattar utgifterna för yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning som anordnas som läroavtalsutbildning inklusive utgifterna för läroavtalsutbildning som stöds av Europeiska socialfonden (ESF).

Annan utbildning inkluderar folkhögskolors och medborgarinstituts utgifter samt musikläroanstalters och idrottsutbildningscenters utbildning som inte leder till examen. Från år 1999 ingår utgifterna för utbildning som leder till examen vid folkhögskolor och yrkesutbildningscenter för vuxna i uppgifterna om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning. Utgifterna för yrkesinriktade vuxenutbildningscenter och studiecentraler ingår inte i uppgifterna i gruppen Annan utbildning.

Administrationsutgifterna har varit inkluderat i skolväsendet utgifter till år 2014 publikationen men från år 2015 publikationen administrationsutgifterna är inte inkluderat i årliga och tidserie data. Administrationsutgifterna innehållade undervisningsministeriets, utbildningsstyrelsens samt kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter för administration av undervisnings- och kulturväsendet. Läroanstalternas egna administrationsutgifter har räknats till deras driftsutgifter.

Studiestödet omfattar studiepenningen, bostadsstödet, vuxenstudiepenningen, räntestödet och -bidraget, borgensansvarsprestationer, måltidsstödet och stödet för skolresor.

Utbildningsnivå

Nivå för indelning av utbildningar som leder till examen utgående från kravnivån.

Anmärkning:
För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå.

Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är.

Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån).

Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.

Utbildningssektor

Grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.
Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Yrkesutbildning

Utbildning efter den grundläggande utbildningens lärokurs med syfte är att generera yrkeskompetens.

Anmärkning:
Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina.
Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Inga betydande felkällor är kända. Uppgifternas kvalitet baserar sig på kvaliteten på de material som utgör källan för uppgifterna.

Aktualitet

Uppgifterna publiceras drygt ett år efter utgången av statistikåret (omkring 16 månader efter referensperioden).

Punktlighet

Det förekommer ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och det faktiska publiceringsdatumet.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Statistiken beskriver hela landets situation.

Jämförbarhet över tid

Jämförbar tidsserie från och med år 2000. Ändringar i utbildningssystemet, statistikföringen och de använda klassificeringarna påverkar i viss mån jämförbarheten mellan olika år. På grund av ändringar i studiestödets bostadstillägg är uppgifterna om studiestödet fr.o.m. år 2017 inte helt jämförbara med uppgifterna för tidigare år.

Enhetlighet över statistikområdena

Utbildningssektorernas utgiftsuppgifter kan avvika från varandra i olika statistiksystem (t.ex. nationalräkenskaperna) på grund av olika statistiska begrepp och definitioner. De utbildningskostnadsuppgifter som Utbildningsstyrelsen publicerar avviker från Statistikcentralens uppgifter på grund av skillnader i avgränsningen av uppgifter och statistikföringspraxis.

Intern enhetlighet

I olika utbildningssektorer kan utgiftsbegreppen avvika i viss mån från varandra på grund av skillnader i begreppen i primärmaterialet.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Uppgifterna fås i regel ur administrativa register. Från och med år 2021 uppgifterna om förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen baserar sig på uppgifterna från Kommunekonomins och välfärdsområdenas ekonomitjänst och på uppgifterna som Utbildningsstyrelsen har samlat in och producerad. Före år 2021 uppgifterna baserar sig vad gäller läroanstalter i undervisningsväsendets statsandelssystem på uppgifter som Utbildningsstyrelsen samlat in och vad gäller den kommunala förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen på en separat datainsamling som gjorts i samband med Statistikcentralens statistik över kommunekonomi för statsandelssystemet för undervisningen. Uppgifterna om högskolor baserar sig på uppgifter som undervisnings- och kulturministeriet samlat in, på uppgifter i statens centrala bokföringsmaterial och på de uppgifter som samlats in om universitetens och forskningsutgifter för Statistikcentralens statistik över forskning och utveckling. Uppgifterna över statens studiestödsutgifter är från FPA:s statistik över studieförmåner. I beräkningen av utgifterna per studerande används Statistikcentralens uppgifter om antalet studerande.

Datainsamlingsmetod

Materialet är ett totalmaterial.

Frekvens för datainsamling

Uppgifterna samlas in årligen.

Metoder

Databehandling

Uppgifter slås samman från flera olika källor, så att utbildningssystemets totala utgifter kan fastställas.

Datavalidering

Under processen för databehandling säkerställs kvaliteten på de uppgifter som utgör grund för statistiken genom en jämförelse med tidigare statistik och övriga uppgiftskällor.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 

Data i statistiken används i den rapportering av data till Eurostat som förutsätts i en EU-förordning (Kommissionens förordning (EU) nr 912/2013 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 452/2008 om framställning och utveckling av statistik om utbildning och livslångt lärande vad gäller statistik över utbildningssystem).

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

Sekretess – behandling av uppgifter

Statistiken innehåller inte personbaserade uppgifter. Statistiken innehåller enbart uppgifter på nationell nivå.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Datautbyte

Data i statistiken rapporteras till UNESCO, OECD och Eurostat med UOE-enkäten om utbildningsstatistik och med anknytande separata enkäter.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar. 

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

Kvalitetsbedömning

Kvaliteten på statistiken över utbildningsekonomi bedöms i flera faser av statistikprocessen.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. 

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter. 

Statistikexperter

Mika Tuononen
utvecklingschef
029 551 3504