Löner inom lokalförvaltningen: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 21.11.2024
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Statistiken över löner inom lokalförvaltningen beskriver antalet löntagare hos kommunerna, samkommunerna, välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna och deras lönenivå enligt yrke, yrkesgruppens utbildning, kön och ålder samt hur dessa uppgifter bildas. Fram till statistikåret 2022 hette statistiken löner inom kommunsektorn och den beskrev antalet löntagare och lönerna hos löntagare som arbetade hos kommuner och samkommuner. I början av år 2023 skedde en strukturell förändring inom kommunsektorn, då merparten av löntagarna inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet överfördes till välfärdsområdena. Till följd av denna ändring byttes under statistikåret 2023 namnet på statistiken över löner inom kommunsektorn till löner inom lokalförvaltningen och statistiken täcker utöver kommunerna och samkommunerna välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna.
Beskrivning av statistiken
Med enkäten om löner inom lokalförvaltningen insamlas årligen uppgifter om månads- och timavlönade anställda från kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar.
Statistikens population
Löntagare med månadslön och timlön inom lokalförvaltningen.
Statistisk enhet
Löntagare/person. Varje person har ett personnummer och med hjälp av det kan man göra sammanslagningar med andra personbaserade material.
Måttenhet
Månadsavlönades löner anges i euro, timavlönades i euro och cent.
Referensperiod
Statistikens referensperiod är oktober under statistikåret. När det gäller uppgifterna för statistikåret 2023 har en del samlats in för oktober 2023 och en del undantagsvis för februari 2024. Uppgifterna samlades in från kommunerna och samkommunerna enligt situationen i oktober. Från välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna samlades uppgifterna in för februari 2024, eftersom uppgifterna inte kunde samlas in för slutet av året medan övergångsperioden för läkaravtalet pågick. När det gäller lokalförvaltningen fanns det mellan oktober och februari centraliserade poster på förbundsnivå i form av textändringar i februari 2024.
Referensområde
Referensområdet för statistiken över löner inom lokalförvaltningen är hela Finland.
Sektortäckning
Statistiken över löner inom lokalförvaltningen är ett totalmaterial som omfattar alla kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar.
Tidstäckning
Uppgifterna publiceras en gång per år vanligen i april eller maj, varvid löneuppgifterna är från oktober föregående år. På grund av brister i materialet var publiceringstidpunkten för statistiken för år 2022 i november 2023. Statistiken för år 2023 publiceras i september 2024, delvis på grund av en avvikande tidpunkt för datainsamlingen. Mera information om den avvikande datainsamlingstidpunkten finns i avsnittet Referensperiod.
Distributionsfrekvens
Uppgifterna i statistiken över löner inom lokalförvaltningen publiceras varje år på Statistikcentralens webbplats.
Begrepp
Anställningsförhållandets art
Anställningsförhållandets art beskriver det juridiska förhållandet mellan löntagare och arbetsgivare. I lönestatistiken är anställningsförhållandets art antingen ordinarie/tillsvidare eller visstid. Dessutom kan anställningsförhållandets art omfatta andra bestämningar såsom praktikant, läroavtalselever, handikappad eller avlönad med sysselsättningsmedel.
Uppgiften fås vanligen direkt från enkäterna gällande lönestatistiken. I statistiken över lönestrukturer kompletteras uppgiften om personer avlönade med sysselsättningsmedel med uppgifter ur arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande.
Inom den privata sektorn är motsvarande begrepp arbetsavtalsförhållandets art.
Jfr arbetskraftsundersökningens atypiska arbete (visstid och/eller deltid).
Uppgiften fås vanligen direkt från enkäterna gällande lönestatistiken. I statistiken över lönestrukturer kompletteras uppgiften om personer avlönade med sysselsättningsmedel med uppgifter ur arbets- och näringsministeriets register över arbetssökande.
Inom den privata sektorn är motsvarande begrepp arbetsavtalsförhållandets art.
Jfr arbetskraftsundersökningens atypiska arbete (visstid och/eller deltid).
Arbetade timmar
Lönestatistiken:
Inom lönestatistikens branscher med timlöner statistikförs lönerna efter arbetade timmar. Med arbetade timmar avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Till de arbetade timmarna räknas arbetade timmar för tids-, ackords- och arvodesarbete samt söndags- och övertidstimmar. Arbetstimmarna grundar sig på arbetstidslagen.
Arbetskraftskostnadsundersökningen:
Med arbetad tid avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Arbetad tid inbegriper också söndags- och övertidstimmar. Till de arbetade timmarna räknas den tid som använts för utbildning, men inte övertid utan lön. Arbetade timmar kan inom arbetskraftskostnadsstatistiken definieras också som avlönade arbetstimmar där man har dragit av frånvarotimmar med lön.
Inom lönestatistikens branscher med timlöner statistikförs lönerna efter arbetade timmar. Med arbetade timmar avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Till de arbetade timmarna räknas arbetade timmar för tids-, ackords- och arvodesarbete samt söndags- och övertidstimmar. Arbetstimmarna grundar sig på arbetstidslagen.
Arbetskraftskostnadsundersökningen:
Med arbetad tid avses den arbetstid som löntagaren har använt för att utföra de egentliga arbetsuppgifterna. Arbetad tid inbegriper också söndags- och övertidstimmar. Till de arbetade timmarna räknas den tid som använts för utbildning, men inte övertid utan lön. Arbetade timmar kan inom arbetskraftskostnadsstatistiken definieras också som avlönade arbetstimmar där man har dragit av frånvarotimmar med lön.
Arbetsgivarsektorn
Arbetsgivarsektorn beskriver arbetsmarknadens struktur och den fastställs på basis av beslutsfattarenheten. Den klassificering av arbetsgivarsektor som används i lönestatistiken och statistiken över arbetskraftskostnader är en nationell tillämpning av den sektorindelning som används i ekonomi- och samhällsstatistik (Sektorindelning 2000).
Den klassificering som används i lönestatistiken har följande struktur:
Kommunsektorn
Kommunernas och samkommunernas verksamhetsenheter samt kommunernas affärsverk
Staten
Ämbetsverk och inrättningar som omfattas av statens budgetekonomi
Den privata sektorn
Privata företag, företag med stats- och kommunmajoritet samt statens affärsverk
Också icke-vinstsyftande samfund, församlingar samt organisationer och stiftelser räknas i lönestatistiken till den privata sektorn.
I statistiken över arbetsmarknadskostnader och i arbetskraftskostnadsindexet har sektorindelningen samma struktur som den klassificering som används i lönestatistiken.
I förtjänstnivåindexet bildar icke-vinstsyftande samfund, församlingar och organisationer en arbetsgivarsektor för sig (övriga).
Den klassificering som används i lönestatistiken har följande struktur:
Kommunsektorn
Kommunernas och samkommunernas verksamhetsenheter samt kommunernas affärsverk
Staten
Ämbetsverk och inrättningar som omfattas av statens budgetekonomi
Den privata sektorn
Privata företag, företag med stats- och kommunmajoritet samt statens affärsverk
Också icke-vinstsyftande samfund, församlingar samt organisationer och stiftelser räknas i lönestatistiken till den privata sektorn.
I statistiken över arbetsmarknadskostnader och i arbetskraftskostnadsindexet har sektorindelningen samma struktur som den klassificering som används i lönestatistiken.
I förtjänstnivåindexet bildar icke-vinstsyftande samfund, församlingar och organisationer en arbetsgivarsektor för sig (övriga).
Avtalsbransch
Avtalsbranschen fastställs enligt det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet. Inom kommunsektorn fastställs avtalsbranscherna i huvudavtalet mellan Kommunala arbetsmarknadsverket och arbetstagarorganisationerna. Kollektivavtalet är ett avtal mellan arbetstagarorganisationen och arbetsgivaren eller arbetsgivarorganisationen om arbetsvillkoren för de olika branscherna. I kollektivavtalet kommer man till exempel överens om lönerna, arbetstiderna, semestrarna och andra förmåner som ska tillämpas i den bransch avtalet gäller. Avtalen görs ofta upp per näringsgren, men de kan också knytas till löntagarnas yrkesställning och de ingås för en viss tid.
Deltidsjobb
Lönestrukturstatistiken:
I lönestrukturstatistiken bygger specificeringen av hel- och deltidsanställning på ordinarie veckoarbetstid. I statistiken är de anställningsförhållanden vars ordinarie veckoarbetstid är mer än 10 procent kortare än den allmänna arbetstiden inom branschen deltidsanställningar. Hel- och deltidsanställningar har inte kunnat definieras för de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är okänd. Detta kan antingen bero på att uppgiften inte meddelats eller på att personens arbetstid varierar. Hel- och deltidsanställning gällande lärare inom den offentliga sektorn har fastställts enligt villkoren i anställningsförhållandet. De lärare inom den privata sektorn som har en undervisningsskyldighet som understiger 16 timmar per vecka definieras i lönestrukturstatistiken som deltidsanställda löntagare.
Lönestatistiken inom den privata sektorn:
Definiering av deltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som deltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är mer än 10 procent kortare än den allmänna arbetstiden inom branschen i fråga.
För resten av löntagare fås uppgiften om deltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av deltidsanställning.
För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat.
Lönestatistiken inom den offentliga sektorn:
Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät.
Arbetskraftskostnadsundersökning:
I statistiken över arbetskraftskostnader är en person deltidsanställd om arbetstiden är kortare än arbetstiden i tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet.
Jfr Heltidsanställd
I lönestrukturstatistiken bygger specificeringen av hel- och deltidsanställning på ordinarie veckoarbetstid. I statistiken är de anställningsförhållanden vars ordinarie veckoarbetstid är mer än 10 procent kortare än den allmänna arbetstiden inom branschen deltidsanställningar. Hel- och deltidsanställningar har inte kunnat definieras för de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är okänd. Detta kan antingen bero på att uppgiften inte meddelats eller på att personens arbetstid varierar. Hel- och deltidsanställning gällande lärare inom den offentliga sektorn har fastställts enligt villkoren i anställningsförhållandet. De lärare inom den privata sektorn som har en undervisningsskyldighet som understiger 16 timmar per vecka definieras i lönestrukturstatistiken som deltidsanställda löntagare.
Lönestatistiken inom den privata sektorn:
Definiering av deltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som deltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är mer än 10 procent kortare än den allmänna arbetstiden inom branschen i fråga.
För resten av löntagare fås uppgiften om deltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av deltidsanställning.
För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat.
Lönestatistiken inom den offentliga sektorn:
Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät.
Arbetskraftskostnadsundersökning:
I statistiken över arbetskraftskostnader är en person deltidsanställd om arbetstiden är kortare än arbetstiden i tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet.
Jfr Heltidsanställd
Grundlön
Grundlönen bygger på den uppgiftsrelaterade minimilönen, där tilläggsansvar som hör till uppgiften beaktas, liksom den dyrortsklass som beror på arbetsplatsens läge eller en eventuell obehörighetsnedsättning. Grundlönen omfattar inte något personligt tillägg, årsförhöjningar eller andra årsbundna lönedelar. Grundlönen fastställs på basis av tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens uppgifter och de förutsättningar som anges i kollektivavtalet. Ofta fastställs grundlönen enligt svårighetsgraden i tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens uppgifter.
Heltidsanställd
Lönestrukturstatistiken:
I lönestrukturstatistiken bygger specificeringen av hel- och deltidsanställning på ordinarie veckoarbetstid. I statistiken har anställningsförhållanden med en ordinarie veckoarbetstid på över 90 procent av den allmänna arbetstiden inom branschen definierats som heltidsanställningar. Hel- och deltidsanställningar har inte kunnat definieras för de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är okänd. Detta kan antingen bero på att uppgiften inte meddelats eller på att personens arbetstid varierar. Hel- och deltidsanställning gällande lärare inom den offentliga sektorn har fastställts enligt villkoren i anställningsförhållandet. De lärare inom den privata sektorn som har en undervisningsskyldighet på minst 16 timmar per vecka definieras i lönestrukturstatistiken som heltidsanställda löntagare.
Lönestatistiken inom den privata sektorn:
Definiering av heltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som heltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid överstiger 90 procent av den allmänna arbetstiden inom branschen.
För resten av löntagare fås uppgiften om heltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av heltidsanställning.
För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat.
Lönestatistiken inom den offentliga sektorn:
Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät.
Arbetskraftskostnadsundersökning:
I statistiken över arbetskraftskostnader är en person heltidsanställd om arbetstiden följer tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet.
Jfr Deltidsanställd
I lönestrukturstatistiken bygger specificeringen av hel- och deltidsanställning på ordinarie veckoarbetstid. I statistiken har anställningsförhållanden med en ordinarie veckoarbetstid på över 90 procent av den allmänna arbetstiden inom branschen definierats som heltidsanställningar. Hel- och deltidsanställningar har inte kunnat definieras för de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid är okänd. Detta kan antingen bero på att uppgiften inte meddelats eller på att personens arbetstid varierar. Hel- och deltidsanställning gällande lärare inom den offentliga sektorn har fastställts enligt villkoren i anställningsförhållandet. De lärare inom den privata sektorn som har en undervisningsskyldighet på minst 16 timmar per vecka definieras i lönestrukturstatistiken som heltidsanställda löntagare.
Lönestatistiken inom den privata sektorn:
Definiering av heltidsanställning gällande månadsavlönade inom den privata sektorn bygger på samma sätt som lönestrukturstatistiken i huvudsak på veckoarbetstid. I statistiken definieras som heltidsanställda löntagare de löntagare vars ordinarie veckoarbetstid överstiger 90 procent av den allmänna arbetstiden inom branschen.
För resten av löntagare fås uppgiften om heltidsanställning direkt via en enkät eller så fastställs den enligt anställningsförhållandet. Om en löntagares ordinarie veckoarbetstid är okänd utnyttjas också löntagarens uppgifter om löner vid fastställande av heltidsanställning.
För timanställda inom den privata sektorn definieras inte hel- eller deltidsanställning separat.
Lönestatistiken inom den offentliga sektorn:
Inom den offentliga sektorn bestäms hel- eller deltidsanställning efter anställningsförhållandets natur samt villkoren. Uppgiften om hel- eller deltidsanställning fås vanligen i samband med en enkät.
Arbetskraftskostnadsundersökning:
I statistiken över arbetskraftskostnader är en person heltidsanställd om arbetstiden följer tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller den arbetstid som vanligen följs i ifrågavarande enhet.
Jfr Deltidsanställd
Lön för ordinarie arbetstid
Lön för ordinarie arbetstid räknas för varje lönebetalningsperiod
- grundlön
- tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d.
- tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg
- arbetstidstillägg
- tjänstemännens lönedel som utbetalas på basis av resultat och prestationer, arbetstagarnas löner på basis av prestationer
- naturaförmånernas beskattningsvärde
- (i lönestrukturstatistiken dessutom lön som utbetalats för icke-arbetad arbetstid).
Lönen för ordinarie arbetstid innehåller inte löneposter av engångsnatur, som t.ex. semesterpenning och resultatpremier. Inom lönestatistiken används dock också begreppet lön för ordinarie arbetstid tillsammans med resultatpremierna.
Lön för ordinarie arbetstid är i bruk i all lönestatistik, men dess innehåll kan variera något beroende på lönestatistik. T.ex. i statistiken över timlöner inbegriper lönen för ordinarie arbetstid löner som betalats för ordinarie arbetstid vid tids-, ackords- och arvodesarbete samt grunddelarna för söndags- och övertidslön, men inte förhöjningsdelar.
Jfr Totallön
- grundlön
- tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d.
- tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg
- arbetstidstillägg
- tjänstemännens lönedel som utbetalas på basis av resultat och prestationer, arbetstagarnas löner på basis av prestationer
- naturaförmånernas beskattningsvärde
- (i lönestrukturstatistiken dessutom lön som utbetalats för icke-arbetad arbetstid).
Lönen för ordinarie arbetstid innehåller inte löneposter av engångsnatur, som t.ex. semesterpenning och resultatpremier. Inom lönestatistiken används dock också begreppet lön för ordinarie arbetstid tillsammans med resultatpremierna.
Lön för ordinarie arbetstid är i bruk i all lönestatistik, men dess innehåll kan variera något beroende på lönestatistik. T.ex. i statistiken över timlöner inbegriper lönen för ordinarie arbetstid löner som betalats för ordinarie arbetstid vid tids-, ackords- och arvodesarbete samt grunddelarna för söndags- och övertidslön, men inte förhöjningsdelar.
Jfr Totallön
Löneposter av engångsnatur
Löneposter av engångsnatur är sådana löneposter och lönetillägg som inte betalas regelbundet under varje lönebetalningsperiod. Till dessa poster och tillägg hör t.ex. resultatpremier, semesterpenning och semesterersättning samt tjänsteårsersättningar inom vissa branscher med timlön. Det är möjligt att komma överens om betalning av löneposter av engångsnatur också i kollektivavtalen.
Lönestrukturstatistik
I lönestrukturstatistiken ingår inte semesterersättning för oanvända semesterdagar i löneposter av engångsnatur.
Förtjänstnivåindex:
Förtjänstnivåindexet mäter utvecklingen av lönerna för ordinarie arbetstid, oberoende av betalningssätt. Poster som betalas för prestation ingår i lönebegreppet på så sätt att de fördelas jämnt på hela kalenderåret. Likaså fördelas de engångsposter som grundar sig på kollektivavtalet jämnt på hela året. Alla löneposter av engångsnatur, t.ex. semesterpenning, som ingår i begreppet förtjänstnivåindex, ingår dock inte i lönematerialet som används vid indexberäkningen, utan de beaktas vid indexberäkningen endast i det fall att man i kollektivavtalsförhandlingarna kommer överens om förändringar i deras relativa andel. I förtjänstnivåindexet förs också retroaktivt betalda avtalshöjningar till det kvartal under vilket de tjänats.
Arbetskraftskostnadsundersökning:
Ersättning för upphörande av anställningsförhållande, som hör till löneposter av engångsnatur, ingår i socialkostnader i arbetskraftskostnadsundersökningens begrepp.
Arbetskraftskostnadsindex:
Till löneposter av engångsnatur i arbetskraftskostnadsindexet hör också retroaktivt betalda avtalshöjningar från tidigare löneutbetalningsperioder. I arbetskraftskostnadsindexet ingår också optioner enligt deras inlösningsvärden.
------
I lönestatistiken för den privata sektorn och den kommunala sektorn publiceras inte löneposter av engångsnatur. Löneposter av engångsnatur ingår inte i indexet för ordinarie löner.
Lönestrukturstatistik
I lönestrukturstatistiken ingår inte semesterersättning för oanvända semesterdagar i löneposter av engångsnatur.
Förtjänstnivåindex:
Förtjänstnivåindexet mäter utvecklingen av lönerna för ordinarie arbetstid, oberoende av betalningssätt. Poster som betalas för prestation ingår i lönebegreppet på så sätt att de fördelas jämnt på hela kalenderåret. Likaså fördelas de engångsposter som grundar sig på kollektivavtalet jämnt på hela året. Alla löneposter av engångsnatur, t.ex. semesterpenning, som ingår i begreppet förtjänstnivåindex, ingår dock inte i lönematerialet som används vid indexberäkningen, utan de beaktas vid indexberäkningen endast i det fall att man i kollektivavtalsförhandlingarna kommer överens om förändringar i deras relativa andel. I förtjänstnivåindexet förs också retroaktivt betalda avtalshöjningar till det kvartal under vilket de tjänats.
Arbetskraftskostnadsundersökning:
Ersättning för upphörande av anställningsförhållande, som hör till löneposter av engångsnatur, ingår i socialkostnader i arbetskraftskostnadsundersökningens begrepp.
Arbetskraftskostnadsindex:
Till löneposter av engångsnatur i arbetskraftskostnadsindexet hör också retroaktivt betalda avtalshöjningar från tidigare löneutbetalningsperioder. I arbetskraftskostnadsindexet ingår också optioner enligt deras inlösningsvärden.
------
I lönestatistiken för den privata sektorn och den kommunala sektorn publiceras inte löneposter av engångsnatur. Löneposter av engångsnatur ingår inte i indexet för ordinarie löner.
Löntagare
En löntagare har ett anställningsförhållande till en arbetsgivare och får överenskommen ersättning för utfört arbete. Löntagarna är antingen i tjänstemanna- eller arbetarställning hos en arbetsgivare.
I lönestatistiken särskiljs huvudsakligen inte löntagare i tjänstemän eller arbetare. En särskiljning kan dock göras efter yrke eller också efter löneform. I lönestatistiken klassificeras inte företagare som betalar lön till sig själv som löntagare, eftersom deras löner avviker från andra likadana löntagares löner oftast allt för mycket. I lönestatistiken kan samma löntagare ha flera anställningsförhållanden som dock behandlas i statistiken som separata löntagare.
I arbetskraftskostnadsundersökningen klassificeras företagare, som betalar även en del av lönen till sig själv, som löntagare.
I lönestatistiken särskiljs huvudsakligen inte löntagare i tjänstemän eller arbetare. En särskiljning kan dock göras efter yrke eller också efter löneform. I lönestatistiken klassificeras inte företagare som betalar lön till sig själv som löntagare, eftersom deras löner avviker från andra likadana löntagares löner oftast allt för mycket. I lönestatistiken kan samma löntagare ha flera anställningsförhållanden som dock behandlas i statistiken som separata löntagare.
I arbetskraftskostnadsundersökningen klassificeras företagare, som betalar även en del av lönen till sig själv, som löntagare.
Månadsavlönad
En månadsavlönad löntagare får ersättning för utfört arbete varje månad. Den arbetstid som ligger som grund för lönen är vanligtvis en månad och lönen är ofta lika stor varje månad. En månadsavlönad löntagare är vanligtvis en tjänsteman. Löneformen fastställs enligt kollektivavtalet.
Ordinarie veckoarbetstid
Uppgifter om ordinarie veckoarbetstid för löntagare samlas i huvudsak in i samband med löneenkäter. Ordinarie veckoarbetstid bygger på arbetstidslagen och den följer ofta ett visst arbetstidssystem eller en viss arbetsform. Ibland kan man dock separat komma överens om den ordinarie veckoarbetstiden och den kan avvika från den normala arbetstiden inom branschen. För lärare är den ordinarie veckoarbetstiden det antal timmar per vecka som ligger till grund för löneutbetalningen.
Inom den privata sektorn skall den ordinarie arbetstiden utjämnas till i genomsnitt 40 timmar per vecka under den period som definierats i kollektivavtalet. De löntagare som följer byråarbetstiden inom den offentliga sektorn har en genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid på 36,25 timmar och de som följer den allmänna arbetstiden en arbetstid på 38,25 timmar i veckan.
I lönestrukturstatistiken har den ordinarie veckoarbetstiden för dem som utför ordinarie veckoarbetstid på 40 timmar förkortats enligt ett s.k. pekkanenavtal med branschvisa lösningar. Utgångspunkten har varit att trygga den tidigare lönenivån. Förkortningen av arbetstiden med separata lediga dagar har beaktats vid definieringen av den ordinarie veckoarbetstiden på så sätt att den ordinarie veckoarbetstiden för dem som har en arbetsvecka på 40 timmar har definierats till 37,89 timmar. När det gäller kommunernas timavlönade anställda har förkortningen av arbetstiden genomförts med förkortning av den ordinarie arbetstiden, inte genom ökning av ledighet med lön eller utan lön.
Lön för ordinarie arbetstid baserar sig på ordinarie veckoarbetstid. Se Löner för ordinarie arbetstid.
Jfr Totalarbetstid
Inom den privata sektorn skall den ordinarie arbetstiden utjämnas till i genomsnitt 40 timmar per vecka under den period som definierats i kollektivavtalet. De löntagare som följer byråarbetstiden inom den offentliga sektorn har en genomsnittlig ordinarie veckoarbetstid på 36,25 timmar och de som följer den allmänna arbetstiden en arbetstid på 38,25 timmar i veckan.
I lönestrukturstatistiken har den ordinarie veckoarbetstiden för dem som utför ordinarie veckoarbetstid på 40 timmar förkortats enligt ett s.k. pekkanenavtal med branschvisa lösningar. Utgångspunkten har varit att trygga den tidigare lönenivån. Förkortningen av arbetstiden med separata lediga dagar har beaktats vid definieringen av den ordinarie veckoarbetstiden på så sätt att den ordinarie veckoarbetstiden för dem som har en arbetsvecka på 40 timmar har definierats till 37,89 timmar. När det gäller kommunernas timavlönade anställda har förkortningen av arbetstiden genomförts med förkortning av den ordinarie arbetstiden, inte genom ökning av ledighet med lön eller utan lön.
Lön för ordinarie arbetstid baserar sig på ordinarie veckoarbetstid. Se Löner för ordinarie arbetstid.
Jfr Totalarbetstid
Timavlönad
Lönerna hos en timavlönad löntagare bestäms i huvudsak enligt arbetade timmar. Dessutom kan en timavlönad löntagare få löner för icke-arbetad tid. Ersättning för utfört och icke utfört arbete kan betalas flera gånger i månaden. En timavlönad löntagare är i allmänhet en arbetare. Avlöningsformen bestäms enligt kollektivavtalet.
Totallön
Den totala lönen beskriver den lön som betalas för ordinarie arbetstid samt annan arbetstid som t.ex. övertid och tilläggsarbetstid. Se Totalarbetstid
Till totallönen räknas för varje avlöningsperiod
- grundlön
- tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d.
- tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg
- arbetstidstillägg
- tjänstemännens lönedel som utbetalas på basis av resultat och prestationer, arbetstagarnas löner på basis av prestationer
- naturaförmånernas beskattningsvärde
- lön för tilläggs- och övertidsarbete
- delvis också eventuella beredskaps-, jour- och utryckningsersättningar
- övriga tillägg som betalas oregelbundet
- (i lönestrukturstatistiken dessutom lön som utbetalats för icke-arbetad arbetstid).
Totallönen innehåller inte löneposter av engångsnatur, som t.ex. semesterpenning och resultatpremier.
I lönestatistiken ingår också begreppet totallön med resultatpremierna. Totallönen är i bruk i all lönestatistik, men dess innehåll kan variera något beroende på lönestatistik. T.ex. i statistiken över timlöner inom den privata sektorn inbegriper lönen för ordinarie arbetstid förutom löner som betalats för ordinarie arbetstid dessutom förhöjningsdelar för söndags- och övertidslön.
Jfr Lön för ordinarie arbetstid
Till totallönen räknas för varje avlöningsperiod
- grundlön
- tillägg som betalas på basis av uppgift, yrkesskicklighet, tjänsteår o.d.
- tillägg som betalas på basis av arbetsplatsens läge och miljötillägg
- arbetstidstillägg
- tjänstemännens lönedel som utbetalas på basis av resultat och prestationer, arbetstagarnas löner på basis av prestationer
- naturaförmånernas beskattningsvärde
- lön för tilläggs- och övertidsarbete
- delvis också eventuella beredskaps-, jour- och utryckningsersättningar
- övriga tillägg som betalas oregelbundet
- (i lönestrukturstatistiken dessutom lön som utbetalats för icke-arbetad arbetstid).
Totallönen innehåller inte löneposter av engångsnatur, som t.ex. semesterpenning och resultatpremier.
I lönestatistiken ingår också begreppet totallön med resultatpremierna. Totallönen är i bruk i all lönestatistik, men dess innehåll kan variera något beroende på lönestatistik. T.ex. i statistiken över timlöner inom den privata sektorn inbegriper lönen för ordinarie arbetstid förutom löner som betalats för ordinarie arbetstid dessutom förhöjningsdelar för söndags- och övertidslön.
Jfr Lön för ordinarie arbetstid
Yrke
I lönestatistiken beskrivs löntagarnas yrke med yrkes-, tjänste- och uppgiftsbeteckningarna för de olika branscherna och Statistikcentralens yrkesklassificering (Yrkesklassificering 2001). Det finns ungefär 15 000 yrkesbeteckningar från olika branscher.
Yrkesbeteckningarna i lönestatistiken bygger inom den privata sektorn på Näringslivets centralförbunds avtalsbranschers yrkes- och uppgiftsnomenklatur, på Kyrkans arbetsmarknadsverks uppgiftsnomenklatur och på Näyttämöväen Vanhuudenturvasäätiös yrkesnomenklatur. Inom kommunsektorn bygger yrkes- och tjänstebeteckningarna på den yrkesnomenklatur som följer Kommunernas pensionsförsäkrings klassificering. Inom staten används yrkes- eller tjänstebeteckningen enligt utnämningsbrevet eller kollektivavtalet.
Yrkesklassificeringen bildas i lönestatistiken utgående från yrkesnomenklaturen med beaktande av löntagarnas arbetsgivarsektor, examen och näringsgren. I lönestrukturstatistiken publiceras inte yrkes- eller tjänstebeteckningar per bransch, utan yrket beskrivs bara med yrkesklassificeringen.
Yrkesbeteckningarna i lönestatistiken bygger inom den privata sektorn på Näringslivets centralförbunds avtalsbranschers yrkes- och uppgiftsnomenklatur, på Kyrkans arbetsmarknadsverks uppgiftsnomenklatur och på Näyttämöväen Vanhuudenturvasäätiös yrkesnomenklatur. Inom kommunsektorn bygger yrkes- och tjänstebeteckningarna på den yrkesnomenklatur som följer Kommunernas pensionsförsäkrings klassificering. Inom staten används yrkes- eller tjänstebeteckningen enligt utnämningsbrevet eller kollektivavtalet.
Yrkesklassificeringen bildas i lönestatistiken utgående från yrkesnomenklaturen med beaktande av löntagarnas arbetsgivarsektor, examen och näringsgren. I lönestrukturstatistiken publiceras inte yrkes- eller tjänstebeteckningar per bransch, utan yrket beskrivs bara med yrkesklassificeringen.
Klassificeringar
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
Uppgifterna överlämnas ur arbetsgivarnas löneberäkningssystem i regel som filöverföringar. De mest centrala felen i materialet är utbetalningsperioder i anknytning till lönetillägg, då den period som uppgetts inte överensstämmer med de belopp i euro som uppgetts eller så innehåller materialet retroaktiva löneposter. Statistikcentralen strävar efter att upptäcka dessa i granskningen och ersätta dem med korrigerat material.
Aktualitet
Statistikårets offentliggörande utkommer ungefär sex månader efter slutet på referensperioden.
Punktlighet
Offentliggörandet av statistiken över löner år 2022 flyttades fram från 27.4.2023 till 6.6.2023 och vidare till 4.9.2023, 4.10.2023 och 1.11.2023. Förseningen berodde på att det fanns brister i uppgifterna från en betydande uppgiftslämnare. I övrigt har det inte förekommit någon fördröjning i offentliggörandet av statistiken och uppgifterna har publicerats enligt datumen i publiceringskalendern.
Fullständighet
Enkäten omfattar alla anställda i kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar. Vissa år kan uppgifter från några arbetsgivare saknas. I fråga om anställda är bortfallet då ungefär 1–2 procent.
Urvalsfel
I statistiken används ett totalmaterial, vilket innebär att inga urvalsfel förekommer.
Bearbetningsfel
Eventuella fel i statistikpubliceringen är bland annat felaktiga siffror eller felaktiga begrepp i texter, diagram eller tabeller.
Felen åtgärdas och användarna informeras om dem snarast möjligt. Statistikcentralen informerar om betydande fel i samma utsträckning och genom samma kanaler som vid offentliggörandet av de egentliga uppgifterna.
De korrigerade offentliggörandena kompletteras med en anteckning om korrigeringen samt korrigeringsdatum. Om möjligt, lämnas också den gamla, felaktiga uppgiften kvar.
Stav- och formfel i statistiken korrigeras så snart och smidigt som möjligt och de antecknas inte separat på webbplatsen.
Information om ändringar i statistikdatabaserna finns på sidan Ändringar i databasen. I statistikdatabaserna finns bara de nyaste uppgifterna.
Avvikelser i tidtabellen räknas också som felsituationer. Om offentliggörandet av statistiska uppgifter försenas avsevärt från den angivna tidpunkten, meddelar Statistikcentralen om detta på sin webbplats.
Felen åtgärdas och användarna informeras om dem snarast möjligt. Statistikcentralen informerar om betydande fel i samma utsträckning och genom samma kanaler som vid offentliggörandet av de egentliga uppgifterna.
De korrigerade offentliggörandena kompletteras med en anteckning om korrigeringen samt korrigeringsdatum. Om möjligt, lämnas också den gamla, felaktiga uppgiften kvar.
Stav- och formfel i statistiken korrigeras så snart och smidigt som möjligt och de antecknas inte separat på webbplatsen.
Information om ändringar i statistikdatabaserna finns på sidan Ändringar i databasen. I statistikdatabaserna finns bara de nyaste uppgifterna.
Avvikelser i tidtabellen räknas också som felsituationer. Om offentliggörandet av statistiska uppgifter försenas avsevärt från den angivna tidpunkten, meddelar Statistikcentralen om detta på sin webbplats.
Jämförbarhet
Konsekvens och jämförbarhet
Uppgifterna i tidsserien för statistiken över löner inom lokalförvaltningen är huvudsakligen jämförbara mellan olika år. Statistiken är dock en årlig strukturstatistik och den ska egentligen inte användas för att mäta förändringar mellan olika år.
Geografisk jämförbarhet
Utgångspunkten är att uppgifterna är jämförbara mellan Finlands landskap och kommuner. På EU-nivå görs jämförelser via EU-statistiken över lönestruktur, där även lönestatistiken för staten ingår. Se mer under Lönestrukturstatistik.
Jämförbarhet över tid
Statistiken över löner inom lokalförvaltningen (tidigare inom kommunsektorn) har sammanställts från och med år 1973.
År 2007 ändrades beräkningen av lönerna på så sätt att lärarnas löner som baserar sig på veckoövertidstimmar räknades som lön för ordinarie arbetstid. Följaktligen är inte lönerna för lärarnas ordinarie arbetstid jämförbara med motsvarande uppgifter från tidigare år. År 2023 ändrades beräkningen av lönerna på så sätt att lärarnas övertimsarvode som betalats som engångstimarvode räknades som lön för ordinarie arbetstid. Dessa definierades tidigare som övertidsarbete och icke-regelbundna tillägg. Ändringarna i löneberäkningen har inverkat på genomsnitten för lärarnas lön för ordinarie och icke-ordinarie arbetstid inom hela lokalförvaltningen. Ändringarna har inte haft någon inverkan på totallönerna.
År 2014 har några lönefaktorers placering i olika lönebegrepp reviderats. Denna korrigering medför en ökning på omkring 0,5 procent hos lärare och därmed en ökning på omkring 0,1 procent för hela kommunsektorn när det gäller lönen för ordinarie arbetstid jämfört med tidigare år.
Från och med år 2015 har yrkesklassificeringen i statistiken gjorts inom statistikgrenen Sysselsättning. Ändringen syns i statistiken för år 2015, i klassificeringen av omkring 27 000 löntagare, av vilka en del var preciseringar av klassificeringen från en grövre nivå. De största ändringarna gällde följande yrken på yrkesklassificeringens 2-siffernivå: 53 (-4400), det vill säga vård- och omsorgspersonal, från vilka löntagare överfördes främst till yrkesgrupp 91 (+4100), det vill säga städare, hembiträden och andra rengöringsarbetare.
Följaktligen är inte yrkesklassificeringarna 2014 och 2015 helt jämförbara med varandra.
Statistikcentralens nationella utbildningsklassificering 2016 har tagits i bruk i statistiken över löner inom lokalförvaltningen från och med statistikåret 2017. I klassificeringen finns en ny utbildningsnivå, ’4 Specialyrkesutbildningsnivå’. I utbildningsområdena finns det fler förändringar, bland annat har databehandling och kommunikation avskilts till en egen grupp. Därför är de utbildningsspecifika uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare år. Indelningen i utbildningsnivåer och utbildningsområden i den nationella utbildningsklassificeringen 2016 följer den internationella ISCED 2011-klassificeringen.
Uppgifter om löner inom lokalförvaltningen används i beräkningen av förtjänstnivåindexet. Förtjänstnivåindexet är ett index som mäter utvecklingen av de löner som betalas ut till löntagarna för ordinarie arbetstid. Uppgifterna i statistiken över löner inom lokalförvaltningen publiceras därtill i lönestrukturstatistiken.
År 2007 ändrades beräkningen av lönerna på så sätt att lärarnas löner som baserar sig på veckoövertidstimmar räknades som lön för ordinarie arbetstid. Följaktligen är inte lönerna för lärarnas ordinarie arbetstid jämförbara med motsvarande uppgifter från tidigare år. År 2023 ändrades beräkningen av lönerna på så sätt att lärarnas övertimsarvode som betalats som engångstimarvode räknades som lön för ordinarie arbetstid. Dessa definierades tidigare som övertidsarbete och icke-regelbundna tillägg. Ändringarna i löneberäkningen har inverkat på genomsnitten för lärarnas lön för ordinarie och icke-ordinarie arbetstid inom hela lokalförvaltningen. Ändringarna har inte haft någon inverkan på totallönerna.
År 2014 har några lönefaktorers placering i olika lönebegrepp reviderats. Denna korrigering medför en ökning på omkring 0,5 procent hos lärare och därmed en ökning på omkring 0,1 procent för hela kommunsektorn när det gäller lönen för ordinarie arbetstid jämfört med tidigare år.
Från och med år 2015 har yrkesklassificeringen i statistiken gjorts inom statistikgrenen Sysselsättning. Ändringen syns i statistiken för år 2015, i klassificeringen av omkring 27 000 löntagare, av vilka en del var preciseringar av klassificeringen från en grövre nivå. De största ändringarna gällde följande yrken på yrkesklassificeringens 2-siffernivå: 53 (-4400), det vill säga vård- och omsorgspersonal, från vilka löntagare överfördes främst till yrkesgrupp 91 (+4100), det vill säga städare, hembiträden och andra rengöringsarbetare.
Följaktligen är inte yrkesklassificeringarna 2014 och 2015 helt jämförbara med varandra.
Statistikcentralens nationella utbildningsklassificering 2016 har tagits i bruk i statistiken över löner inom lokalförvaltningen från och med statistikåret 2017. I klassificeringen finns en ny utbildningsnivå, ’4 Specialyrkesutbildningsnivå’. I utbildningsområdena finns det fler förändringar, bland annat har databehandling och kommunikation avskilts till en egen grupp. Därför är de utbildningsspecifika uppgifterna inte helt jämförbara med tidigare år. Indelningen i utbildningsnivåer och utbildningsområden i den nationella utbildningsklassificeringen 2016 följer den internationella ISCED 2011-klassificeringen.
Uppgifter om löner inom lokalförvaltningen används i beräkningen av förtjänstnivåindexet. Förtjänstnivåindexet är ett index som mäter utvecklingen av de löner som betalas ut till löntagarna för ordinarie arbetstid. Uppgifterna i statistiken över löner inom lokalförvaltningen publiceras därtill i lönestrukturstatistiken.
Enhetlighet över statistikområdena
Uppgifterna i statistiken över lönerna inom kommunsektorn presenteras tillsammans med lönerna inom den privata sektorn och de statliga lönerna i en enhetlig och jämförbar form i lönestrukturstatistiken.
Intern enhetlighet
Statistiken över lönerna inom lokalförvaltningen publiceras som en del av lönestrukturstatistiken. Uppgifterna i lönestrukturstatistiken är internt enhetliga. För uppgifter ur olika källor bildas ett gemensamt lönebegrepp, ”totallön”. Det här bidrar till en bättre jämförbarhet mellan olika källmaterial.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
Uppgifterna fås med en direkt datainsamling ur kommunernas, samkommunernas, välfärdsområdenas och välfärdssammanslutningarnas lönehanteringssystem.
Datainsamlingsmetod
Uppgifterna samlas in som direkt datainsamling via datainsamlingssidor. Datainsamlingssidorna finns på Posti Messagings server.
Frekvens för datainsamling
Uppgifterna om lönerna inom lokalförvaltningen samlas in årligen.
Dataskydd i statistiken
Statistiklagen förpliktar Statistikcentralen att behandla uppgifterna konfidentiellt. Det får inte vara möjligt att identifiera enskilda personer eller arbetsgivare i det material som lämnas ut. Ifall en variabeluppgift baserar sig på färre än tre arbetsgivares uppgifter publiceras den inte. Samma gäller ifall uppgiften till över 80 procent baserar sig på enbart en arbetsgivares uppgifter.
De tillförlitligaste löneuppgifterna bildas för stora grupper. Om någon grupp bestått av färre än 10 personer eller om 1–9 personer representerat någotdera könet, har löneuppgiften ersatts med två punkter (..). Om inga personer funnits i gruppen är beteckningen ett streck (-). Dessutom, om en grupp bestått av 1–3 personer, har också löneuppgifterna för den andra klassen i samma grupp ersatts med två punkter av datasekretesskäl.
De tillförlitligaste löneuppgifterna bildas för stora grupper. Om någon grupp bestått av färre än 10 personer eller om 1–9 personer representerat någotdera könet, har löneuppgiften ersatts med två punkter (..). Om inga personer funnits i gruppen är beteckningen ett streck (-). Dessutom, om en grupp bestått av 1–3 personer, har också löneuppgifterna för den andra klassen i samma grupp ersatts med två punkter av datasekretesskäl.
Kostnader och svarsbörda
För de olika skedena i framställningen av statistiken över löner inom lokalförvaltningen uppskattas det användas omkring 340 årsverken.
Metoder
Databehandling
Materialet gås igenom under produktionen med ett SAS-baserat program för återrapportering. Återrapporten innehåller uppgifter som en lönejämförelse enligt lönebegrepp (sektorn totalt, arbetsgivare, avtalsområde), en jämförelse av prissättningskoder, en jämförelse av lönefaktorer och en granskning av hälsocentralläkarnas och tandläkarnas regelbundna åtgärdsarvoden. Det är möjligt att koda extra element i rapporten, om behov för sådana upptäcks i granskningen. Eventuella korrigeringar och tilläggsobservationer görs direkt i produktionsdatabasen pa50 med SQL. Det finns färdiga SQL-baserade korrigeringskoder för fel som ofta upprepas (t.ex. utbetalningsperioder). Uppgifter som saknas har inte imputerats i materialet. Om allvarliga kvalitetsfel har observerats i materialet, och korrigerat material inte fåtts i stället ur materialet, har sådant material förflyttats till statuskod 3 (hör inte till materialet). Ett sådant förfarande blir aktuellt till exempel då lönetillägg för ordinarie och icke-ordinarie arbetstid fattas inom avtalsbranschen. Uppgifterna kompletteras vad gäller felaktiga prissättningskoder, yrkeskoder och lönefaktorer som fattas. Till slut granskas så kallade outlier-fall och de avlägsnas från materialet. Outlier-granskningen görs med ett SAS-program som utarbetats för syftet.
Datavalidering
Kvaliteten på materialet för statistiken över löner inom lokalförvaltningen bedöms med en så kallad återrapport i takt med att statistikproduktionen framskrider. Återrapporten innehåller arbetsgivarspecifik information om lönerna enligt lönebegrepp, prissättningskoder och lönefaktorer.
Till slut görs slutgranskningar av materialet enligt processen och så kallade outlier-fall avlägsnas.
Till slut görs slutgranskningar av materialet enligt processen och så kallade outlier-fall avlägsnas.
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Organisationsenhet
Samhällsstatistik
Befogenheter
Statistiklagen förpliktar Statistikcentralen att behandla uppgifterna konfidentiellt och de används enbart för statistiska ändamål. Uppgifter överlämnas till det kommunala arbetsmarknadsverket med stöd av lagstiftningen (L 254/1993, 9 §). Statistikcentralen kan tilldela användningstillstånd för uppgifterna också till kommuner, samkommuner, välfärdsområden, välfärdssammanslutningar och organisationer med stöd av statistiklagen (280/2004).
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
COUNCIL REGULATION (EC) No 530/1999 of 9 March 1999
COMMISSION REGULATION (EC) No 1916/2000 of 8 September 2000
Principer för dataskydd
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Sekretess – behandling av uppgifter
Av dataskydds- och tillförlitlighetsorsaker publiceras inte och delas inte uppgifter i statistiken över löner inom lokalförvaltningen, ifall:
Uppgiften baserar sig på färre än 30 löntagare
Uppgiften baserar sig på färre än 3 företags uppgifter
Ett företag står för 80 procent av observationerna.
Uppgiften baserar sig på färre än 30 löntagare
Uppgiften baserar sig på färre än 3 företags uppgifter
Ett företag står för 80 procent av observationerna.
Principer för offentliggörande
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
Uppgifter på individnivå utan identifikationsuppgifter kan sändas för undersökningar och statistiska utredningar på det sätt som förutsätts i Statistikcentralens tillståndsförfarande och i 13 § i statistiklagen (280/2004).
Tillgänglighet och tydlighet
Statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet i webbtjänsten ett meddelande som behandlar de viktigaste uppgifterna. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: svenska, finska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Tillgänglighet av mikrodata
Kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar har möjlighet att beställa skräddarsydda rapporter om sitt eget lönematerial, t.ex. en jämställdhetsrapport. Dessutom fås uppgifter som material på enhetsnivå med användningstillstånd, antingen från statistikenheten eller från forskartjänsterna som en del av lönestrukturstatistiken.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Genom förhandskommunikationen säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringen av uppgifterna.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Relevans
I de årliga mötena med Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och kommunbranschens statistikgrupp går man igenom eventuella ändringsbehov.
Användarnas behov
Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT (representant för kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna) och kommunbranschens arbetsmarknadsorganisationer. Lönestatistikmaterialet är en betydande informationskälla vid kollektivavtalsförhandlingar.
Statistikuppgifterna används vid framställningen av förtjänstnivåindexet och på så sätt används uppgifterna i stor utsträckning i Statistikcentralens övriga statistik samt nationellt bl.a. av Kommissionen för inkomst- och kostnadsutveckling (Tukuseto). Dessutom ingår statistikuppgifterna i lönestrukturstatistiken, med hjälp av vilken man utför omfattande statistiska utredningar och utredningar inom informationstjänsten.
Lönestrukturstatistiken används också av Statistikcentralens forskartjänster och lönestrukturuppgifterna levereras årligen för att användas som en del av Eurostats statistik.
Statistikuppgifterna används vid framställningen av förtjänstnivåindexet och på så sätt används uppgifterna i stor utsträckning i Statistikcentralens övriga statistik samt nationellt bl.a. av Kommissionen för inkomst- och kostnadsutveckling (Tukuseto). Dessutom ingår statistikuppgifterna i lönestrukturstatistiken, med hjälp av vilken man utför omfattande statistiska utredningar och utredningar inom informationstjänsten.
Lönestrukturstatistiken används också av Statistikcentralens forskartjänster och lönestrukturuppgifterna levereras årligen för att användas som en del av Eurostats statistik.
Användarnas nöjdhet
För statistiken har man inte separat samlat in uppgifter om användarnas nöjdhet, men man får årligen respons från centrala informationsanvändare inom branschen, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och branschens arbetstagarorganisationer.
Kvalitetsbedömning
Kvaliteten på materialet för statistiken över löner inom kommunsektorn bedöms med en så kallad återrapport i takt med att statistikproduktionen framskrider. Återrapporten innehåller kommunspecifik information om lönerna enligt lönebegrepp, prissättningskoder och lönefaktorer.
Till slut görs slutgranskningar av materialet enligt processen och så kallade outlier-fall avlägsnas.
Till slut görs slutgranskningar av materialet enligt processen och så kallade outlier-fall avlägsnas.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.