Internationell prisjämförelse: dokumentation för statistiken

Den internationella prisjämförelsen, som årligen sammanställs av Eurostat, sammanställer statistik över EU:s och EFTA-ländernas prisnivå och bruttonationalprodukt (BNP). Statistikcentralen samlar in uppgifter om Finland för denna undersökning, vars huvudmål är att producera de så kallade köpkraftspariteter (PPP). Köpkraftspariteter är avsedda att möjliggöra jämförelse av verklig BNP-volym mellan deltagande länder.

Prisnivåjämförelser tittar på priserna på liknande typer av varor i olika länder. När det gäller privat konsumtion bildas varukorgens viktstruktur i enlighet med hushållens konsumtion. Eftersom konsumtionsvanor varierar från land till land väljs de varor och tjänster som ska ingå i jämförelsen för varje land i samarbete mellan nationella statistiska myndigheter, Eurostat och OECD. Prisuppgifter på privat konsumtion samlas in av produktgrupp under en treårsperiod.

Syftet med den internationella prisjämförelsen är att skapa köpkraftspariteter. Köpkraftspariteten är en valutakurs som ger priset på en korg med varor i två olika länder så att priset är exakt detsamma omräknat till en gemensam valuta. Med köpkraftspariteten mäter man pengarnas värde inom samhällsekonomin utgående från hur mycket varor och tjänster man kan köpa för valutan. På så sätt får man en klarare bild av samhällsekonomins produktion per capita än om man bara ändrar värdet för bruttonationalprodukten eller bruttonationalinkomsten (i allmänhet) till euro eller US-dollar.

PPP-grunduppgifter:
1. Värdeuppgifter för BNP:s användning
2. Faktiska och imputerade hyror
3. Löner och kollektiva avgifter
4. Tidjusteringsfaktorer
5. Priser på konsumtionsvaror och tjänster och relaterade representativitetsindikatorer
6. Priser på maskiner och transportmedel
7. Priser på byggnads- och anläggningsprojekt
8. Spatiala justeringsfaktorer

Det grundmaterial som anges i PPP-förordningen erhålls från statistiska enheter enligt definitionen i rådets förordning (EEG) nr 696/93 eller från andra källor som ger information som uppfyller de krav som krävs för kvalitet. Varje medlemsstat ska underrätta kommissionen om typen eller källan för den statistiska enheten vid överföringen av uppgifterna. För privat konsumtion görs detta med ECP-affärstypsklassificering.

Förordning (EEG) nr 696/93 innehåller en lista av 8 statistiska enheter:

1. Företaget – en enhet som producerar varor eller tjänster och har en viss grad av självständigt beslutsfattande, särskilt i fråga om användningen av sina resurser i den löpande driften, t.ex. ett litet företag.
2. Den institutionella enheten – en enhet som självständigt fattar beslut om sin huvudfunktion och dessutom för fullständiga räkenskaper, t.ex. företag eller kooperativa företag, partnerskap, offentliga företag eller privata institutioner utan vinstsyfte som är juridiska personer.
3. Företagsgruppen – består av företag som är rättsligt eller finansiellt sammanbundna. Den kan ha mer än ett centrum för beslutsfattande, i synnerhet för sin produktions-, försäljnings- och vinstpolicy, och kan centralisera vissa finansierings- och skattefunktioner.
4. Verksamhetsenheten – grupperar alla de delar av ett företag som bidrar till utövandet av en verksamhet på undergruppsnivå (fyra siffror) i NACE* Rev. 1 och motsvarar en eller flera operativa avdelningar inom företaget.
5. Den homogena produktionsenheten – en enhet som karakteriseras av en enda verksamhet som är homogen vad gäller insats av varor och tjänster, produktionsprocess och produktionsresultat. De produkter som utgör insats och produktionsresultat kännetecknas av sina fysiska egenskaper och graden av förädling samt av den produktionsteknik som används, med hänvisning till en produktindelning. Den homogena produktionsenheten kan motsvara en institutionell enhet eller en del av en sådan. Den kan däremot aldrig höra till två olika institutionella enheter.
6. Den lokala enheten – ett företag eller en del av ett företag (t.ex. en verkstad, en fabrik, ett lager, ett kontor, en gruva eller ett förråd) som ligger på en geografiskt identifierad plats. På eller från denna plats bedrivs ekonomisk verksamhet som – med vissa undantag – sysselsätter en eller flera personer (även på deltid) inom ett och samma företag.
7. Den lokala verksamhetsenheten – den del av en verksamhetsenhet som motsvarar en lokal enhet.
8. Den lokala homogena produktionsenheten – den del av en homogen produktionsenhet som hänförs till en lokal enhet.

Medlemsstaterna ska använda sådana statistiska enheter för överföring av uppgifter eller för samarbete vid insamling av uppgifter som gör det möjligt att övervaka de faktiskt fakturerade priserna och få sanningsenlig och omfattande information på begäran.

Eurostat räknar ut PPP-resultat för varje kalenderår. De resultat som offentliggörs av kommissionen (Eurostat) på aggregerad nivå för varje medlemsstat skall minst omfatta:

• köpkraftspariteter på BNP-nivå
• köpkraftspariteter för hushållens privata konsumtionsutgifter och faktiska individuella konsumtion
• prisnivåindex i förhållande till EU-genomsnittet
• BNP, hushållens privata konsumtionsutgifter och faktiska individuella konsumtion och respektive uppgifter per capita i köpkraftsstandard

Om resultaten beräknas för en större grupp länder skall köpkraftspariteterna för medlemsstaterna likväl bibehållas i enlighet med principen om given jämförelsenorm. Offentliggjorda slutliga köpkraftspariteter skall inte revideras. Allmänna revisioner skall undantagsvis genomföras om BNP-volymindex för någon medlemsstat ändras med mer än en procentenhet, beroende på ändringar i de begrepp som ligger till grund för ENS 2010 och som påverkar köpkraftsparitetsresultaten.

Eurostat räknar ut köpkraftspariteter or prisnivåindex för varje kalenderår.

Eurostat publicerar de slutliga årliga resultaten senast inom 36 månader efter utgången av referensåret. Uppgifterna som publiceras baserar sig på de uppgifter som Eurostat har tillgång till senast tre månader före publiceringsdatum. Bestämmelserna inverkar inte på kommissionens (Eurostat) rättigheter att publicera preliminära uppgifter innan det har gått 36 månader sedan referensåret löpt ut.

Därför publicerar Eurostat nu de slutliga PPP-resultaten inom 36 månader från referensåret (t + 36) och de preliminära PPP-resultaten inom 12 månader från referensåret (t + 12), liksom prognoserna för BNP-volymindex inom 5 månader från referensåret (t + 5). Utöver dessa görs också beräkningar 24 månader efter referensåret (t + 24).

Preliminära PPP-resultat publiceras inom 12 månader från referensåret (t+12).
Delårsresultat för PPP publiceras inom 24 månader från referensåret (t+24).
De slutliga PPP-resultaten kommer att publiceras inom 36 månader från referensåret (t+36).
Prognoser för volymindex av BNP inom fem månader från referensåret (t+5).

Finland deltar i Eurostats prisjämförelseprogram European Comparison Programme (ECP). I programmet deltar EU:s 27 medlemsländer, fem kandidatländer (Nordmakedonien, Montenegro, Turkiet, Serbien och Albanien), potentiellt kandidatland Bosnien-Hercegovina, Kosovo och tre EFTA-länder (Island, Norge och Schweiz). I varje land svarar de nationella statistikbyråerna för den egna nationella datainsamlingen.

Eurostat har ett mandat att göra europeiska uppgifter tillgängliga för det globala jämförelseprogrammet ICP (International Comparison Programme). I den globala jämförelsen finns det för närvarande 176 länder.

Den internationella prisjämförelsen täcker alla delar av den nationella ekonomin.

Finland gick med i OECD:s prisjämförelse år 1980. Sedan år 1992 har Finland deltagit i EU-ländernas gemensamma statistikkontor Eurostats prisjämförelseundersökning.

Köpkraftspariteter och prisnivåindex från och med 2007 finns för närvarande tillgängliga i Eurostat-databasen.

Eurostat publicerar i december:
Preliminära PPP-resultat publiceras inom 12 månader från referensåret (t+12).
Delårsresultat för PPP publiceras inom 24 månader från referensåret (t+24).
De slutliga PPP-resultaten kommer att publiceras inom 36 månader från referensåret (t+36).

Prognoser (nowcasting) i juni:
Prognoser för volymindex av BNP inom fem månader från referensåret (t+5).

Eurostat och Statistikcentralen kommer att publicera prisnivåer för privat konsumtion i juni.

Jämförbara och representativa produkter är sådana som är eller anses vara bland de viktigaste varorna som köpts på den nationella marknaden beroende på den relativa totala kostnaden för basgruppen. Eurostats PPP-program syftar till att säkerställa både jämförbarhet och representativitet vid varje steg av prisundersökningen.

Förseningar i överföringen av grundläggande information till Eurostat:
Värdeuppgifter för BNP:s användning: 9 månader
Faktiska och imputerade hyror: 8 månader
Löner och kollektiva avgifter: 6 månader
Tidsjusteringsfaktorer: 3 månader
Priser på konsumtionsvaror och tjänster och relaterade representativitetsindikatorer: 1 månad
Priser på maskiner och transportmedel: 1 månad
Priser på byggnads- och anläggningsprojekt: 1 månad

Eurostat publicerar:
Preliminära PPP-resultat publiceras inom 12 månader från referensåret (t+12). Delårsresultat för PPP publiceras inom 24 månader från referensåret (t+24).
De slutliga PPP-resultaten kommer att publiceras inom 36 månader från referensåret (t+36).
Prognoser för volymindex av BNP inom fem månader från referensåret (t+5).
Försening vid publicering av privat konsumtion t+6.

Inga förseningar i vanliga fall.

Detta är en multilateral jämförelse där klassificeringar och praxis är desamma i alla länder.

Varukorgar förändras över tiden. Därför rekommenderas inte PPP-resultat för att undersöka prisförändringar på lång sikt.
Rekommenderade användningar:

1. volymjämförelser i tvärsnitt
2. gruppera länder efter volymindex
3. jämförelse av prisnivåer i tvärsnitt

Icke rekommenderade användningar

1. att sätta länder i exakt storleksordning enligt volymindex
2. mätningar av ekonomisk tillväxt
3. jämförelse av industriproduktion och produktivitet
4. jämförelse av prisnivåer på produktnivå
5. valutavärderingar och undervärderingar

Internationell prisjämförelse visar prisnivån för ett land i relation till andra länder. Konsumentprisindexet beskriver däremot prisutvecklingen på varor och tjänster som hushållen köper i Finland. Konsumentprisindex används som ett generellt mått på inflationen.

Utgiftsposter av BNP i löpande priser, dvs. värdeuppgifter och motsvarande priser, är avsedda att hållas konsekvent.

1. Värdeuppgifter för BNP:s användning: uppgifter måste vara förenliga med de lägsta nivåerna av aggregat som finns tillgängliga i de nationella räkenskapssystemen.
2. Faktiska och imputerade hyror: hyrestatistik och bostadsuppgifter i den kvantitetsbaserad strategin.
3. Löner och kollektiva avgifter: lönestatistiken
4. Tidsjusteringsfaktorer: konsumentprisindex
5. Priser på konsumtionsvaror och tjänster och relaterade representativitetsindikatorer: 6 olika prissamlingar *) se under
6. Priser på maskiner och transportmedel: prissamling av maskiner och utrustning vartannat år
7. Priser på byggnads- och anläggningsprojekt: konstruktionsprisinsamling årligen med hjälp av en extern konsult
8. Spatiala justeringsfaktorer: baseras på konsumentprisindex och FPA-data

*) Prisuppgifter på privat konsumtion samlas in av produktgruppen sex gånger under en treårsperiod.
1. mat, dryck och tobak
2. kläder och skor
3. hushållsapparater och andra hushållsartiklar
4. fordon, restauranger och hotell
5. tjänster
6. hälsovård och möbler

Priserna samlas in från butiker och företag i Helsingfors, Vanda och Esbo. Utvalda butiker och företag för prissamling varierar beroende på varje studieenhet (1–6). Ett representativt urval av olika storlekar och typer av butiker och företag ingår. Beroende på undersökningen samlas sammanlagt cirka 2 000–5 000 priser, dvs. cirka 4 000–10 000 priser per år. Statistikcentralens statistiska intervjuare samlar in priser antingen genom att besöka butiker eller via telefon, till exempel i samband med prissamling av tjänster. Dessutom samlas vissa priser via e-post. Online-samling är ett mycket vanligt sätt nuförtiden. Kassadata har också införts i denna statistik. Användningen kommer att utvidgas under de närmaste åren.

Priserna samlas in från butikerna och företag i Helsingfors, Vanda och Esbo. Utvalda butiker och företag för prissamling varierar beroende på varje studieenhet, det vill säga sex olika prissurvey. Ett representativt urval av olika storlekar och typer av butiker och företag ingår.

Beroende på undersökningen samlas sammanlagt cirka 2 000–5 000 priser, dvs. cirka 4 000–10 000 priser per år. Statistikcentralens statistiska intervjuare samlar in priser antingen genom att besöka butiker eller via telefon, till exempel i samband med prissamling av tjänster. Dessutom samlas vissa priser via e-post. Andelen av prissamlingen som gjorts via internet har ökat år för år.

Kassadata har också införts i denna statistik. Användningen kommer att utvidgas under de närmaste åren. Dessutom erhålls prisinformation från datareserven i konsumentprisindex.

Värdeuppgifter för BNP:s användning: årlig
Faktiska och imputerade hyror: årlig
Löner och kollektiva avgifter: årlig
Tidsjusteringsfaktorer: årlig
Priser på konsumtionsvaror och tjänster och relaterade representativitetsindikatorer: två gånger om år
Priser på maskiner och transportmedel: varje annat år
Priser på byggnads- och anläggningsprojekt: årlig
Spatiala justeringsfaktorer: Enligt PPP-förordningen var sjätte år, praktiskt taget varje år

1. Intra-country granskning, dvs. behandlingen av uppgifter inom ett land innan informationen överförs till Eurostat
2. Inter-country granskning, dvs. behandlingen av uppgifter i det skede då uppgifterna från alla länder som deltar i jämförelsen har sammanställts.

Innan data överförs till kommissionen (Eurostat) ska varje medlemsstat kontrollera giltigheten av sina uppgifter baserat på:

1. högsta och lägsta priser
2. genomsnittligt pris och variationskoefficient
3. antalet prissatta förnödenheter per basgrupp
4. antalet prissatta representativa förnödenheter per basgrupp
5. antalet observerade priser per förnödenhet

Statistikcentralen

Samhällsstatistik

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a.om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagensamt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder. Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av gemensamma regler för förvärv, beräkning och spridning av grundläggande information om köpkraftspariteter (PPP) antogs den 11 december 2007.

Om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1445/2007 vad gäller förteckningen över basgrupper för köpkraftspariteter.

Om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1445/2007 vad gäller systemet för kvalitetskontroll för köpkraftspariteter.

Programmet för köpkraftspariteter är också lagligt kopplat till EU:s förordningar om Struktur- och Sammanhållningsfonderna. Förordningen om justeringskoefficienter som gäller för ersättning till tjänstemän i Europeiska gemenskaperna kräver också beräkning av köpkraftspariteter.

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Ingen företagsspecifik information kommer att lämnas ut som igenkännlig. Uppgifterna publiceras endast som indexstatistik på produktgruppsnivå. Enskilt företag eller produktinformation kan inte identifieras.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Lägsta frekvensen för inlämning av grunduppgifterna och nya uppgifter vara som följer:
Värdeuppgifter för BNP:s användning: årlig
Faktiska och imputerade hyror: årlig
Löner och kollektiva avgifter: årlig
Tidsjusteringsfaktorer: årlig
Priser på konsumtionsvaror och tjänster och relaterade representativitetsindikatorer: två gånger om år
Priser på maskiner och transportmedel: varje annat år
Priser på byggnads- och anläggningsprojekt: årlig
Spatiala justeringsfaktorer: Enligt PPP-förordningen var sjätte år, praktiskt taget varje år

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Eurostat databas och publikationer.
Statistikcentralens publikation i juni.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Minst vart sjätte år genomför Eurostat ett utvärderingsbesök i varje europeiskt land som deltar i PPP-programmet för att säkerställa att kraven i PPP-förordningen har genomförts på ett högkvalitativt sätt.

Eurostat genomförde ett utvärderingsbesök i Statistikcentralen i oktober 2015.
 

Statistikcentralen genomför  granskning av statistik, vilket hjälper till att säkerställa kvaliteten på statistiken.

Den internationella prisjämförelsen undersöktes hösten 2018.

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik 

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.