Detta är inte statistikens senaste dokumentation.
Internationell prisjämförelse: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 23.11.2024
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Internationell prisjämförelse är en statistik som upprättas varje år under ledning av Eurostat. Statistiken gäller EU- och EFTA-ländernas prisnivå och bruttonationalprodukten (BNP) som justeras med prisnivån. Statistikcentralen samlar in data som gäller Finland för den här undersökningen, vars huvudsakliga mål är att generera så kallade köpkraftspariteter (eng. purschasing power parities 1. PPP). Med hjälp av köpkraftspariteterna strävar man efter att möjliggöra reella BNP-volymjämförelser mellan de länder som är med i programmet.
I prisnivåjämförelsen granskas priser på varor av samma typ i olika länder. När det gäller privat konsumtion bildas viktstrukturen i varukorgen i enlighet med hushållens konsumtion. Eftersom konsumtionsbeteendet är olika i olika länder, tar man till jämförelsen från olika länder varor och tjänster som väljs i samarbete med de nationella statistikbyråerna, Eurostat och OECD. Prismaterialet som gäller den privata konsumtionen insamlas per varugrupp under en treårsperiod.
Syftet med den internationella prisjämförelsen är att generera köpkraftspariteter. Köpkraftspariteten är en valutakurs, och kalkylerat med den är priset på två länders varukorg det samma omvandlat till en gemensam valuta. Med hjälp av köpkraftpariteten mäts värdet på samhällsekonomins valuta utifrån hur mycket varor och tjänster det går att köpa med dess valuta. På så vis får man en bättre uppfattning om samhällsekonomins avkastning per invånare än bara genom att ändra värdet på bruttonationalprodukten eller bruttonationalinkomsten (vanligen) till euro eller US-dollar.
Europeiska unionen finansierar deltagande länder i produktionen av PPP-basmaterial.
I prisnivåjämförelsen granskas priser på varor av samma typ i olika länder. När det gäller privat konsumtion bildas viktstrukturen i varukorgen i enlighet med hushållens konsumtion. Eftersom konsumtionsbeteendet är olika i olika länder, tar man till jämförelsen från olika länder varor och tjänster som väljs i samarbete med de nationella statistikbyråerna, Eurostat och OECD. Prismaterialet som gäller den privata konsumtionen insamlas per varugrupp under en treårsperiod.
Syftet med den internationella prisjämförelsen är att generera köpkraftspariteter. Köpkraftspariteten är en valutakurs, och kalkylerat med den är priset på två länders varukorg det samma omvandlat till en gemensam valuta. Med hjälp av köpkraftpariteten mäts värdet på samhällsekonomins valuta utifrån hur mycket varor och tjänster det går att köpa med dess valuta. På så vis får man en bättre uppfattning om samhällsekonomins avkastning per invånare än bara genom att ändra värdet på bruttonationalprodukten eller bruttonationalinkomsten (vanligen) till euro eller US-dollar.
Europeiska unionen finansierar deltagande länder i produktionen av PPP-basmaterial.
Statistikens population
PPP-grundmaterial:
1. BNP:s slutanvändningsvikter
2. Faktiska och kalkylmässiga hyror
3. Löner och kollektiva avgifter
4. Tidsjusteringsfaktorer
5. Priser på konsumtionsvaror och tjänster och relaterade representativitetsindikatorer
6. Priser på kapitalvaror
7. Priser på byggprojekt
8. Spatiala justeringsfaktorer
1. BNP:s slutanvändningsvikter
2. Faktiska och kalkylmässiga hyror
3. Löner och kollektiva avgifter
4. Tidsjusteringsfaktorer
5. Priser på konsumtionsvaror och tjänster och relaterade representativitetsindikatorer
6. Priser på kapitalvaror
7. Priser på byggprojekt
8. Spatiala justeringsfaktorer
Statistisk enhet
Basmaterialet som uppräknas i PPP-förordningen fås från de statistiska enheter som bestäms i rådets förordning (EEG) Nr 696/93 eller från övriga källor som producerar data som uppfyller de stadgade kvalitetskraven. Varje medlemsstat ska till kommissionen meddela typen av statistisk enhet eller källan när uppgifterna sänds. I fråga om privat konsumtion görs detta med ECP-affärstypsklassificering.
I förordningen (EEG) Nr 696/93 finns förteckning 8 över statistiska enheter:
Det grundmaterial som anges i PPP-förordningen erhålls från statistiska enheter enligt definitionen i rådets förordning (EEG) nr 696/93 eller från andra källor som ger information som uppfyller de krav som krävs för kvalitet. Varje medlemsstat ska underrätta kommissionen om typen eller källan för den statistiska enheten vid överföringen av uppgifterna. För privat konsumtion görs detta med ECP-affärstypsklassificering.
I förordningen (EEG) Nr 696/93 finns förteckning 8 över statistiska enheter:
- företag - en enhet som producerar varor eller tjänster, och i viss utsträckning är självständig i sitt beslutsfattande särskilt när det gäller de tillgängliga resurserna, till exempel ett sme-företag
- institutionell enhet - en enhet som vid utövande av sin huvudsakliga verksamhet är självständig i sitt beslutsfattande och som har fullständig bokföring, till exempel kapitalbolag, andelslag, personbolag, offentliga affärsverk eller icke-vinstdrivande sammanslutningar som är juridiska personer.
- företagsgrupp - består av företag mellan vilka det finns juridiska och finansiella band. Den kan ha fler än ett centrum för beslutsfattande, i synnerhet för sin produktions-, försäljnings- och vinstpolicy, och kan centralisera vissa finansierings- och skattefunktioner.
- branschenhet – grupperar företagets alla delar i en NACE* Rev. 1-kategori (4-siffernivå) och motsvarar en eller flera av företagets operativa underavdelningar
- homogen produktionsenhet (HTY) – en enhet som karakteriseras av en enda verksamhet som är homogen vad gäller insats av varor och tjänster, produktionsprocess och produktionsresultat. De produkter som utgör insats och produktionsresultat kännetecknas av sina fysiska egenskaper och graden av förädling samt av den produktionsteknik som används, med hänvisning till en produktindelning. En homogen produktionsenheten kan motsvara en institutionell enhet eller en del av en sådan. Den kan däremot aldrig höra till två olika institutionella enheter.
- lokal enhet - ett företag eller en del av ett företag (t.ex. en verkstad, en fabrik, ett lager, ett kontor, en gruva eller ett förråd) som ligger på en geografiskt identifierad plats. På eller från denna plats bedrivs ekonomisk verksamhet som – med vissa undantag – sysselsätter en eller flera personer (även på deltid) inom ett och samma företag.
- lokal branschenhet - den del av en branschenhet som motsvarar en lokal enhet.
- lokal homogen produktionsenhet (lokal HTY) – del av homogen produktionsenhet som motsvarar en lokal enhet
Det grundmaterial som anges i PPP-förordningen erhålls från statistiska enheter enligt definitionen i rådets förordning (EEG) nr 696/93 eller från andra källor som ger information som uppfyller de krav som krävs för kvalitet. Varje medlemsstat ska underrätta kommissionen om typen eller källan för den statistiska enheten vid överföringen av uppgifterna. För privat konsumtion görs detta med ECP-affärstypsklassificering.
Måttenhet
Eurostat räknar ut PPP-resultat för varje kalenderår. De resultat som offentliggörs av Eurostat på aggregerad nivå för varje medlemsstat ska minst omfatta:
• köpkraftspariteter på BNP-nivå
• köpkraftspariteter för hushållens privata konsumtionsutgifter och faktiska individuella konsumtion
• prisnivåindex i förhållande till EU-genomsnittet
• BNP, hushållens privata konsumtionsutgifter och faktiska individuella konsumtion och respektive uppgifter per capita i köpkraftsstandard
Om resultaten beräknas för en större grupp länder ska köpkraftspariteterna för medlemsstaterna likväl bibehållas i enlighet med principen om given jämförelsenorm. De slutliga offentliggjorda köpkraftspariteterna ska inte revideras För vissa fel publiceras dock korrigerade resultat. Allmänna revisioner ska undantagsvis genomföras om BNP-volymindex för någon medlemsstat ändras med mer än en procentenhet, beroende på ändringar i de begrepp som ligger till grund för ENS 2010 och som påverkar köpkraftsparitetsresultaten.
• köpkraftspariteter på BNP-nivå
• köpkraftspariteter för hushållens privata konsumtionsutgifter och faktiska individuella konsumtion
• prisnivåindex i förhållande till EU-genomsnittet
• BNP, hushållens privata konsumtionsutgifter och faktiska individuella konsumtion och respektive uppgifter per capita i köpkraftsstandard
Om resultaten beräknas för en större grupp länder ska köpkraftspariteterna för medlemsstaterna likväl bibehållas i enlighet med principen om given jämförelsenorm. De slutliga offentliggjorda köpkraftspariteterna ska inte revideras För vissa fel publiceras dock korrigerade resultat. Allmänna revisioner ska undantagsvis genomföras om BNP-volymindex för någon medlemsstat ändras med mer än en procentenhet, beroende på ändringar i de begrepp som ligger till grund för ENS 2010 och som påverkar köpkraftsparitetsresultaten.
Basperiod
Eurostat räknar ut köpkraftspariteter och prisnivåindex för varje kalenderår.
Eurostat publicerar de slutliga årliga resultaten senast inom 36 månader efter utgången av referensåret. Uppgifterna som publiceras baserar sig på de uppgifter som Eurostat har tillgång till senast tre månader före publiceringsdatumet. Bestämmelserna inverkar inte på kommissionens (Eurostat) rättigheter att publicera preliminära uppgifter innan det har gått 36 månader sedan referensåret löpt ut.
Därför publicerar Eurostat nu de slutliga PPP-resultaten inom 36 månader från referensåret (t + 36) och de preliminära PPP-resultaten inom 12 månader från referensåret (t + 12), liksom prognoserna för BNP-volymindex inom 5 månader från referensåret (t + 5). Utöver dessa görs också beräkningar 24 månader efter referensåret (t + 24).
Eurostat publicerar de slutliga årliga resultaten senast inom 36 månader efter utgången av referensåret. Uppgifterna som publiceras baserar sig på de uppgifter som Eurostat har tillgång till senast tre månader före publiceringsdatumet. Bestämmelserna inverkar inte på kommissionens (Eurostat) rättigheter att publicera preliminära uppgifter innan det har gått 36 månader sedan referensåret löpt ut.
Därför publicerar Eurostat nu de slutliga PPP-resultaten inom 36 månader från referensåret (t + 36) och de preliminära PPP-resultaten inom 12 månader från referensåret (t + 12), liksom prognoserna för BNP-volymindex inom 5 månader från referensåret (t + 5). Utöver dessa görs också beräkningar 24 månader efter referensåret (t + 24).
Eurostat publicerar i mars ett snabbestimat för BNP PPP för EU-27 för föregående år.
Referensperiod
Preliminära PPP-resultat publiceras inom 12 månader från referensåret (t+12).
Delårsresultat för PPP publiceras inom 24 månader från referensåret (t+24).
De slutliga PPP-resultaten kommer att publiceras inom 36 månader från referensåret (t+36).
Prognoser som gäller BNP:s volymindex inom 5 månader från referensåret (t+5).
Eurostat publicerar i mars ett snabbestimat för BNP PPP för EU-27 för föregående år.
Delårsresultat för PPP publiceras inom 24 månader från referensåret (t+24).
De slutliga PPP-resultaten kommer att publiceras inom 36 månader från referensåret (t+36).
Prognoser som gäller BNP:s volymindex inom 5 månader från referensåret (t+5).
Eurostat publicerar i mars ett snabbestimat för BNP PPP för EU-27 för föregående år.
Referensområde
Finland deltar i Eurostats prisjämförelseprogram European Comparison Programme (ECP), och i det deltar EU:s 27 medlemsstater, nio kandidatländer (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Moldova, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Turkiet och Ukraina) samt tre EFTA-länder (Island, Norge och Schweiz). I varje land svarar de nationella statistikbyråerna för den egna nationella datainsamlingen.
Eurostat har ett mandat att göra europeiska uppgifter tillgängliga för det globala jämförelseprogrammet ICP (International Comparison Programme). I nuläget är 176 länder med i den globala jämförelsen.
Eurostat har ett mandat att göra europeiska uppgifter tillgängliga för det globala jämförelseprogrammet ICP (International Comparison Programme). I nuläget är 176 länder med i den globala jämförelsen.
Sektortäckning
Den internationella prisjämförelsen täcker alla huvudklasser i samhällsekonomin.
Tidstäckning
Finland gick med i OECD:s prisjämförelse år 1980. Sedan år 1992 deltar Finland i EU-ländernas gemensamma statistikbyrå Eurostats prisjämförelseundersökning.
I Eurostats databas finns köpkraftspariteter och prisnivåindex sedan år 2011.
I Eurostats databas finns köpkraftspariteter och prisnivåindex sedan år 2011.
Distributionsfrekvens
Eurostat publicerar i december:
Preliminära PPP-resultat publiceras inom 12 månader från referensåret (t+12).
Delårsresultat för PPP publiceras inom 24 månader från referensåret (t+24).
De slutliga PPP-resultaten kommer att publiceras inom 36 månader från referensåret (t+36).
Prognoser (nowcasting) i juni:
Prognoser som gäller BNP:s volymindex inom 5 månader från referensåret (t+5).
Eurostat och Statistikcentralen publicerar i juni sina egna prisnivåer för den privata konsumtionen.
Eurostat publicerar i mars ett snabbestimat för BNP PPP för EU-27 för föregående år.
Preliminära PPP-resultat publiceras inom 12 månader från referensåret (t+12).
Delårsresultat för PPP publiceras inom 24 månader från referensåret (t+24).
De slutliga PPP-resultaten kommer att publiceras inom 36 månader från referensåret (t+36).
Prognoser (nowcasting) i juni:
Prognoser som gäller BNP:s volymindex inom 5 månader från referensåret (t+5).
Eurostat och Statistikcentralen publicerar i juni sina egna prisnivåer för den privata konsumtionen.
Eurostat publicerar i mars ett snabbestimat för BNP PPP för EU-27 för föregående år.
Begrepp
Basgrupp
Basgrupp är den lägsta aggregeringsnivå för poster i BNP-fördelningen för vilken paritetstal beräknas.
Köpkraftsparitet
Genom prisjämförelser mellan olika länder beräknas skillnader i värdet mellan valutor, köpkraftspariteter. Köpkraftspariteten är en valutakurs som används för att göra priset på en varukorg i två skilda länder det samma omvandlat i gemensam valuta. Köpkraftspariteten sammanfaller vanligen inte med den verkliga valutakursen.
Köpkraftspariteten mäter penningvärdet inom samhällsekonomin med utgångspunkt i den mängd varor och tjänster som det är möjligt att köpa för valutan. På det här sättet får man en mera detaljerad bild av bruttonationalinkomsten per invånare än om man bara skulle konvertera bruttonationalprodukten eller värdet på bruttonationalinkomsten till(vanligtvis) US-dollar eller euro.
Köpkraftspariteten mäter penningvärdet inom samhällsekonomin med utgångspunkt i den mängd varor och tjänster som det är möjligt att köpa för valutan. På det här sättet får man en mera detaljerad bild av bruttonationalinkomsten per invånare än om man bara skulle konvertera bruttonationalprodukten eller värdet på bruttonationalinkomsten till(vanligtvis) US-dollar eller euro.
Köpkraftsstandard
Köpkraftsstandard är den artificiella gemensamma referensvalutaenhet som används i Europeiska unionen för att uttrycka volymen av ekonomiska aggregat för spatiala jämförelser på ett sådant sätt att skillnaderna mellan ländernas prisnivåer elimineras.
Likarepresentavitet
Likarepresentativitet är en egenskap som krävs av förteckningen över poster i en basgrupp varvid varje medlemsstat kan prismäta det antal representativa produkter som motsvarar produkternas heterogenitet och prisnivåer ingående i basgruppen samt utgifterna inom basgruppen.
Prisnivåindex
Prisnivåindexet anger prisnivåer i olika länder i förhållande till ett valt land eller en grupp av länder (t.ex. Finland=100, EU27=100). Om ett lands prisnivåindex är högre än 100 är landet dyrare än genomsnittet och vice versa. För att beräkna prisnivåindex divideras köpkraftspariteten med valutakursen för euron och ifrågavarande lands myntenhet.
Spatiala justeringsfaktor
Spatiala justeringsfaktorer är faktorer som används för att omvandla de medelpriser som erhölls från en eller flera platser inom medlemsstaternas ekonomiska territorium till nationella medelpriser.
Tidsjusteringsfaktor
Tidsjusteringsfaktorer är faktorer som används för att omvandla de medelpriser som erhölls vid tidpunkten för undersökningen till årsmedelpriser.
Klassificeringar
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
Jämförbara och representativa produkter är sådana som är eller anses vara bland de viktigaste varorna som köpts på den nationella marknaden beroende på den relativa totala kostnaden för basgruppen. Eurostats PPP-program syftar till att säkerställa både jämförbarhet och representativitet vid varje steg av prisundersökningen.
Aktualitet
Fördröjning i det basmaterial som sänds till Eurostat:
BNP:s slutanvändningsvikter: 9 mån.
Faktiska och kalkylmässiga hyror: 8 mån.
Löner och kollektiva avgifter: 6 mån.
Tidsjusteringsfaktorer: 3 mån.
Priser på konsumtionsvaror och tjänster och relaterade representativitetsindikatorer: 1 mån.
Priser på kapitalvaror: 1 mån.
Priser på bygg- och anläggningsprojekt: 1 mån.
Eurostat publicerar:
Preliminära PPP-resultat publiceras inom 12 månader från referensåret (t+12).
Delårsresultat för PPP publiceras inom 24 månader från referensåret (t+24).
De slutliga PPP-resultaten kommer att publiceras inom 36 månader från referensåret (t+36).
Prognoser som gäller BNP:s volymindex inom 5 månader från referensåret (t+5).
Fördröjning vid publicering av privat konsumtion t+6.
Eurostat publicerar i mars ett snabbestimat för BNP PPP för EU-27 för föregående år.
BNP:s slutanvändningsvikter: 9 mån.
Faktiska och kalkylmässiga hyror: 8 mån.
Löner och kollektiva avgifter: 6 mån.
Tidsjusteringsfaktorer: 3 mån.
Priser på konsumtionsvaror och tjänster och relaterade representativitetsindikatorer: 1 mån.
Priser på kapitalvaror: 1 mån.
Priser på bygg- och anläggningsprojekt: 1 mån.
Eurostat publicerar:
Preliminära PPP-resultat publiceras inom 12 månader från referensåret (t+12).
Delårsresultat för PPP publiceras inom 24 månader från referensåret (t+24).
De slutliga PPP-resultaten kommer att publiceras inom 36 månader från referensåret (t+36).
Prognoser som gäller BNP:s volymindex inom 5 månader från referensåret (t+5).
Fördröjning vid publicering av privat konsumtion t+6.
Eurostat publicerar i mars ett snabbestimat för BNP PPP för EU-27 för föregående år.
Punktlighet
Normalt ingen fördröjning.
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Det är fråga om en multilateral jämförelse, där klassificeringar och praxis är lika i alla länder.
Jämförbarhet över tid
Varukorgar förändras över tiden. Därför rekommenderas inte PPP-resultat för att undersöka prisförändringar på lång sikt.
Rekommenderade användningsändamål:
Rekommenderade användningsändamål:
- volymjämförelser som tvärsnittsgranskning
- i grupper som länderna fastställt enligt volymindexet
- prisnivåjämförelser som tvärsnittsgranskning
- att sätta länder i exakt storleksordning enligt volymindex
- mätning av samhällsekonomiernas tillväxt
- jämförelse av industriproduktion och produktivitet
- jämförelse av prisnivåer på produktnivå
- över- och undervärdering av valuta
Enhetlighet över statistikområdena
Internationell prisjämförelse visar prisnivån för ett land i relation till andra länder. Konsumentprisindexet beskriver däremot prisutvecklingen på varor och tjänster som hushållen köper i Finland. Konsumentprisindex används som ett generellt mått på inflationen.
Intern enhetlighet
Utgiftsposter i BNP i löpande priser, dvs. värdeuppgifter och motsvarande priser, är avsedda att hållas konsekventa.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
1. BNP:s slutanvändningsvikter: vikterna ska vara förenliga med de lägsta nivåerna av aggregat som finns tillgängliga i de nationella räkenskapssystemen.
2. Faktiska och kalkylmässiga hyror: hyresstatistik och uppgifter om bostadsbeståndet i ett granskningssätt som grundas på antal.
3. Löner och kollektiva avgifter: lönestatistik
4. Tidsjusteringsfaktorer: materialet för konsumentprisindexet
5. Priser på konsumtionsvaror och tjänster samt relaterade indikatorer för representativitet: 6 olika prisinsamlingar *) se nedan
6. Priser på kapitalvaror: prisinsamling för maskiner och utrustning vart annat år
7. Priser på bygg- och anläggningsprojekt: prisinsamling som gäller byggverksamhet, årligen med hjälp av en utomstående konsult
8. Spatiala justeringsfaktorer: grundas på material för konsumentprisindexet och på FPA:s material
*) Prismaterialet som gäller privat konsumtion insamlas per varugrupp sex gånger under en period på tre år.
1. mat, drycker och tobak
2. kläder och skor
3. hushållsapparater och andra hushållsartiklar
4. fordon, restauranger och hotell
5. tjänster
6. hälso- och sjukvård och möbler
Priser insamlas vid detaljhandelsställen i Helsingfors, Vanda och Esbo. Utvalda butiker och företag för prissamling varierar beroende på undersökningshelhet (1–6). Ett representativt urval av olika storlekar och typer av butiker och företag ingår. Beroende på undersökningen samlas sammanlagt ungefär 2 000–5 000 priser, dvs. ungefär 4 000–10 000 priser per år. Statistikcentralens statistikintervjuare insamlar priser antingen genom besök i affärerna eller per telefon till exempel i samband med insamling av priser på tjänster. Dessutom insamlas en del priserna per e-post. Insamling via internet är väldigt vanligt nuförtiden. Kassaterminalmaterial ingår även i den här statistiken. Användningen utökas under de närmaste åren.
2. Faktiska och kalkylmässiga hyror: hyresstatistik och uppgifter om bostadsbeståndet i ett granskningssätt som grundas på antal.
3. Löner och kollektiva avgifter: lönestatistik
4. Tidsjusteringsfaktorer: materialet för konsumentprisindexet
5. Priser på konsumtionsvaror och tjänster samt relaterade indikatorer för representativitet: 6 olika prisinsamlingar *) se nedan
6. Priser på kapitalvaror: prisinsamling för maskiner och utrustning vart annat år
7. Priser på bygg- och anläggningsprojekt: prisinsamling som gäller byggverksamhet, årligen med hjälp av en utomstående konsult
8. Spatiala justeringsfaktorer: grundas på material för konsumentprisindexet och på FPA:s material
*) Prismaterialet som gäller privat konsumtion insamlas per varugrupp sex gånger under en period på tre år.
1. mat, drycker och tobak
2. kläder och skor
3. hushållsapparater och andra hushållsartiklar
4. fordon, restauranger och hotell
5. tjänster
6. hälso- och sjukvård och möbler
Priser insamlas vid detaljhandelsställen i Helsingfors, Vanda och Esbo. Utvalda butiker och företag för prissamling varierar beroende på undersökningshelhet (1–6). Ett representativt urval av olika storlekar och typer av butiker och företag ingår. Beroende på undersökningen samlas sammanlagt ungefär 2 000–5 000 priser, dvs. ungefär 4 000–10 000 priser per år. Statistikcentralens statistikintervjuare insamlar priser antingen genom besök i affärerna eller per telefon till exempel i samband med insamling av priser på tjänster. Dessutom insamlas en del priserna per e-post. Insamling via internet är väldigt vanligt nuförtiden. Kassaterminalmaterial ingår även i den här statistiken. Användningen utökas under de närmaste åren.
Datainsamlingsmetod
Priser insamlas vid detaljhandelsställen i Helsingfors, Vanda och Esbo. Affärerna för prisinsamlingen varierar enligt undersökningshelhet, det vill säga enligt sex olika prisundersökningar. Ett representativt urval av olika storlekar och typer av butiker och företag ingår.
Beroende på undersökningen samlas sammanlagt ungefär 2 000–5 000 priser, dvs. ungefär 4 000–10 000 priser per år. Statistikcentralens statistikintervjuare insamlar priser antingen genom besök i affärerna eller per telefon till exempel i samband med insamling av priser på tjänster. Dessutom insamlas en del priserna per e-post. En allt större andel av priserna insamlas via webbsidor år för år.
Kassaterminalmaterial ingår även i den här statistiken. Användningen utökas
Beroende på undersökningen samlas sammanlagt ungefär 2 000–5 000 priser, dvs. ungefär 4 000–10 000 priser per år. Statistikcentralens statistikintervjuare insamlar priser antingen genom besök i affärerna eller per telefon till exempel i samband med insamling av priser på tjänster. Dessutom insamlas en del priserna per e-post. En allt större andel av priserna insamlas via webbsidor år för år.
Kassaterminalmaterial ingår även i den här statistiken. Användningen utökas
Frekvens för datainsamling
BNP:s slutanvändningsvikter: varje år
Faktiska och kalkylmässiga hyror: varje år
Löner och kollektiva avgifter: varje år
Tidskorrigeringskoefficienter: varje år
Priser på konsumtionsvaror och tjänster och anknutna indikatorer på representativitet: 2 olika prisinsamlingar per år
Priser på kapitalvaror: vartannat år
Priser på byggprojekt: varje år
Spatiala justeringsfaktorer: enligt förordningen vart sjätte år, i praktiken kontinuerligt varje år
Faktiska och kalkylmässiga hyror: varje år
Löner och kollektiva avgifter: varje år
Tidskorrigeringskoefficienter: varje år
Priser på konsumtionsvaror och tjänster och anknutna indikatorer på representativitet: 2 olika prisinsamlingar per år
Priser på kapitalvaror: vartannat år
Priser på byggprojekt: varje år
Spatiala justeringsfaktorer: enligt förordningen vart sjätte år, i praktiken kontinuerligt varje år
Metoder
Databehandling
1. Intra-country granskning, dvs. behandlingen av uppgifter inom ett land innan informationen överförs till Eurostat
2. Inter-country granskning, dvs. behandlingen av uppgifter i det skede då uppgifterna från alla länder som deltar i jämförelsen har sammanställts.
2. Inter-country granskning, dvs. behandlingen av uppgifter i det skede då uppgifterna från alla länder som deltar i jämförelsen har sammanställts.
Datavalidering
Innan datan sänds till kommissionen (Eurostat) kontrollerar varje medlemsstat giltigheten i sina uppgifter enligt följande:
- högsta och lägsta priser
- medelpris och variationskoefficient
- antalet prissatta förnödenheter per basgrupp
- antalet prissatta representativa förnödenheter per basgrupp
- antalet observerade priser per förnödenhet
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Organisationsenhet
Samhällsstatistik
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av en allmän lag om statens statistikväsen, statistiklagen (280/2004, ändr. 361/2013). Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera ett enskilt företags uppgifter eller utveckling.
Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av gemensamma regler för rapporteringen av grunduppgifter om köpkraftspariteter och för beräkningen och spridningen av dessa (PPP) stiftades 11.12.2007.
Om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1445/2007 vad gäller förteckningen över basgrupper för köpkraftspariteter.
Om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1445/2007 vad gäller systemet för kvalitetskontroll för köpkraftspariteter.
Programmet för köpkraftspariteter är också lagligt kopplat till EU:s förordningar om Struktur- och Sammanhållningsfonderna. Förordningen om justeringskoefficienter som gäller för ersättning till tjänstemän i Europeiska gemenskaperna kräver också beräkning av köpkraftspariteter.
Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av gemensamma regler för rapporteringen av grunduppgifter om köpkraftspariteter och för beräkningen och spridningen av dessa (PPP) stiftades 11.12.2007.
Om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1445/2007 vad gäller förteckningen över basgrupper för köpkraftspariteter.
Om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1445/2007 vad gäller systemet för kvalitetskontroll för köpkraftspariteter.
Programmet för köpkraftspariteter är också lagligt kopplat till EU:s förordningar om Struktur- och Sammanhållningsfonderna. Förordningen om justeringskoefficienter som gäller för ersättning till tjänstemän i Europeiska gemenskaperna kräver också beräkning av köpkraftspariteter.
Principer för dataskydd
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Sekretess – behandling av uppgifter
Inga affärsspecifika uppgifter överlåts vidare i identifierbart format. Uppgifterna publiceras endast i indexform som statistik på produktgruppsnivå. Uppgifter om enskilda affärer eller produkter kan inte identifieras.
Principer för offentliggörande
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
PPP-basmaterialet och tidsperioden för leverans av nya uppgifter till Eurostat är minst följande:
BNP:s slutanvändningsvikter: varje år
Faktiska och kalkylmässiga hyror: varje år
Löner och kollektiva avgifter: varje år
Tidskorrigeringskoefficienter: varje år
Priser på konsumtionsvaror och tjänster och anknutna indikatorer på representativitet: två gånger per år
Priser på kapitalvaror: vartannat år
Priser på byggprojekt: varje år
Regionala justeringskoefficienter: Enligt PPP-förordningen vart sjätte år, i praktiken varje år
BNP:s slutanvändningsvikter: varje år
Faktiska och kalkylmässiga hyror: varje år
Löner och kollektiva avgifter: varje år
Tidskorrigeringskoefficienter: varje år
Priser på konsumtionsvaror och tjänster och anknutna indikatorer på representativitet: två gånger per år
Priser på kapitalvaror: vartannat år
Priser på byggprojekt: varje år
Regionala justeringskoefficienter: Enligt PPP-förordningen vart sjätte år, i praktiken varje år
Tillgänglighet och tydlighet
Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Eurostats databas och offentliggöranden.
Statistikcentralens offentliggörande i juni.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Eurostats databas och offentliggöranden.
Statistikcentralens offentliggörande i juni.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Kvalitetsbedömning
Minst vart sjätte år genomför Eurostat ett utvärderingsbesök i varje europeiskt land som deltar i PPP-programmet för att säkerställa att kraven i PPP-förordningen har genomförts på ett högkvalitativt sätt.
Eurostat genomförde ett utvärderingsbesök vid Statistikcentralen i oktober 2015.
Eurostat genomförde ett utvärderingsbesök vid Statistikcentralen i oktober 2015.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Statistikcentralen genomför årligen genomlysningar av statistik, med vilka man för sin del säkerställer kvaliteten på statistiken.
Den internationella prisjämförelsen genomlystes hösten 2018.
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.