Gymnasieutbildning: dokumentation för statistiken

Utbildning som syftar till att ge kunskaper och färdigheter som hjälper till att fungera och påverka i samhället.

Anmärkning:
Allmänbildande utbildning är förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och andra icke-yrkesstudier t.ex. vid läroanstalter för fritt bildningsarbete.

I statistiken över gymnasieutbildning och ämnesvalsstatistiken avses med avgångsbetyg från gymnasiet det betyg en studerande får för att med godkända vitsord ha avlagt hela gymnasiets lärokurs. Avgångsbetyg från gymnasium kan erhållas i gymnasium och folkhögskola.

I gymnasiestatistiken är examina i gymnasieutbildning studentexamen, internationella studentexamina (IB, EB och Reifeprüfung) samt Gymnasieexamen.

Studentexamen är avgångsexamen från gymnasiet, som mäter de kunskaper och färdigheter och den mognad som förvärvats i gymnasiet.

IB-examen (International Baccalaureate) är en internationell studentexamen som kan avläggas i några gymnasier i Finland.

EB-examen (European Baccalaureate) är Europaskolornas europeiska studentexamen som kan avläggas vid Europaskolan i Helsingfors.

Reifeprüfung-examen är en examen av samma typ som studentexamen, och den kan avläggas vid tyska skolan i Helsingfors.

Gymnasieexamen är en gymnasieexamen som kan avläggas vid Ålands lyceum.

I statistiken över gymnasieutbildning avser gymnasieutbildning allmänbildande utbildning med målet att avlägga gymnasiets hela lärokurs (studentexamen) eller en motsvarande examen (IB-examen, Reifeprüfung-examen, EB-examen eller Gymnasieexamen). Vid läroanstalter som ger gymnasieutbildning är det också möjligt att studera enskilda läroämnen i gymnasiet som ämnesstuderande.

Gymnasieutbildning ges vid läroanstalter av följande läroanstaltstyper:
15 Gymnasier
19 Skolor på grundskole- och gymnasiestadiet
63 Folkhögskolor.

Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.

Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.

I statistiken över gymnasieutbildning avses med nya studerande de studerande som den 20 september är inskrivna vid läroanstalterna och som har skrivit in sig vid läroanstalterna samma år under perioden 1.1-20.9.

Till studerande som har avlagt gymnasiets hela lärokurs räknas i statistiken över gymnasieutbildning sådana studerande, som med godkänt vitsord har avlagt de riksomfattande lärokurserna enligt gymnasiets undervisningsplan och fått avgångsbetyg från gymnasiet för detta. Gymnasiets hela lärokurs kan avläggas vid gymnasier och folkhögskolor.

Med studentexamen avses den avgångsexamen från gymnasiet som studentexamensnämnden sammanställt och som en studerande som läser hela gymnasiets lärokurs kan delta i. Studentskrivningar som avlagts med godkänt vitsord leder till studentexamen.

I statistiken över gymnasieutbildning betraktas en person som studerande om han avlägger gymnasiets hela lärokurs (studentexamen) eller motsvarande utbildning (IB-examen, Reifeprüfung-examen, EB-examen eller Gymnasieexamen).

Uppgifterna om antalet studerande i gymnasieutbildning beskriver tidpunkten den 20 september.

Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens.

Anmärkning:
Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.

Med utbildning som leder till examen avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs, gymnasieutbildningens hela lärokurs, studentexamen, internationell studentexamen, gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen, lägre högskoleexamen, högre högskoleexamen, licentiatexamen, doktorsexamen eller specialistveterinärexamen.

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.
Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

I läroanstalternas statistik över vuxenutbildning avses med ämnesstuderande en person som studerar ett enskilt ämne som hör till grundskolans eller gymnasiets läroplan, inte grundskolans eller gymnasiets hela lärokurs.