Placering efter utbildning: dokumentation för statistiken

Letar du efter siffror i den här statistiken?

Du hittar de senaste siffrorna, tabellerna och figurerna på statistikens sida.

Dokumentation som var i kraft 26.12.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Statistiken beskriver hur de utexaminerade blivit sysselsatta och hur de fått studieplats för fortsatta studier samt visar den regionala placeringen året efter utexamineringen. Verksamheten beskrivs i slutet av ett visst år efter sysselsättning, arbetslöshet, studier, beväringstjänst eller någon annan verksamhet.

Statistikens population

Statistiken över placering efter utbildning beskriver hur de utexaminerade blivit sysselsatta och hur de fått studieplats för fortsatta studier samt visar den regionala placeringen året efter utexamineringen. Verksamheten beskrivs i slutet av ett visst år efter sysselsättning, arbetslöshet, studier, civil- eller beväringstjänst eller någon annan verksamhet.

Statistisk enhet

Den statistiska enheten i statistiken över placering efter utbildning är en person.
För framställning av statistiken används uppgifter i Statistikcentralens personbaserade examensregister, material om sysselsättning och studerande samt befolkningsmaterial. Uppgifterna i statistiken över sysselsättning har framställts genom att nyttja befintligt administrativt registermaterial. Statistikens offentliggörande görs utifrån de slutliga uppgifterna från statistikåret 2021 material från statistiken över sysselsättning och variabeln huvudsaklig verksamhet, som beskriver läget under statistikårets sista vecka. Tidigare användes förhandsinformation.

Måttenhet

Måttenheter i statistiken över placering efter utbildning är antalet personer.

Basperiod

I statistiken används inga index.

Referensperiod

Referensperioden för statistiken över placering efter utbildning är ett kalenderår.

Placeringen i arbetslivet beskrivs enligt personens högsta utbildning, på så vis att den högsta utbildningen bildas utifrån uppgifter för samma tidpunkt som den sysselsättningsstatistik som används i granskningen i fråga. Exempelvis, om statistiken beskriver placeringen i slutet av år s, bildas populationen enligt den högsta utbildningen som avlagts före utgången av år s-1.

Referensområde

Hela Finland är referensområde för statistiken över placering efter utbildning. Uppgifter framställs på landskapsnivå.

Sektortäckning

Statistiken omfattar personer som före utgången av statistikåret avlagt studentexamen, internationell studentexamen (IB- eller DIA/Reifeprüfung-examen), gymnasieexamen, yrkesinriktad examen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen. Till personer som avlagt examen räknas också de som avlagt examen inom försvarsmakten, gränsbevakningsverket eller utomlands. För statistiken väljs en examen för varje person: den examen som avlagts på den högsta utbildningsnivån eller, i fråga om examina på samma nivå, den som avlagts senast. Av utbildningar på andra stadiet väljs den senast avlagda yrkesinriktade examen.

Tidstäckning

Uppgifter i statistiken över placering efter utbildning har producerats varje år sedan 1990-talet. År 2006 avlägsnades från statistikens population de som avslutat den grundläggande utbildningen, eftersom uppgifter om deras sysselsättning inte längre fås. Uppgifterna om sysselsättning grundar sig på arbetspensionsuppgifter och 15–17-åringar omfattas inte av arbetspensionsförsäkringen sedan år 2005.

Distributionsfrekvens

Statistiken över placering efter utbildning publiceras en gång per år i januari på Statistikcentralens webbplats.

Begrepp

Arbetsgivarsektorn

Klassificeringen av arbetsgivarsektorn (den juridiska formen) beskriver arbetsplatsens ägarförhållande och företagarform. Med hjälp av den kan man bl.a. skilja mellan den offentliga och den privata sektorn. Klassificeringen är följande:
- Den offentliga sektorn (staten, kommun)
- Aktiebolag med statlig majoritet
- Den privata sektorn
- Annan eller okänd

Uppgiften om arbetsgivarsektor baserar sig på uppgifter om företagens ägartyp och juridiska form i Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister. De klassificeringar som hänför sig till detta register presenteras i publikationen "Sektorindelningen".

Examen

I statistiken över befolkningens utbildningsstruktur, placering efter utbildning och studiegången är personer som avlagt examen de som före utgången av studieåret har avlagt studentexamen, internationell studentexamen (IB-, Reifeprüfung- eller Gymnasieexamen), yrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen. Till personer som avlagt examen räknas också de som avlagt examen inom försvarsmakten, gränsbevakningsverket eller utomlands. För statistiken väljs en examen för varje person: den yrkesexamen som avlagts på den högsta utbildningsnivån/senast.

Utbildningsuppgifterna har tagits ur Statistikcentralens examensregister. Examensuppgifter har kunnat införas i registret bara för personer som har en finländsk personbeteckning. Av denna anledning omfattar examensregistret inte examensuppgifter om personer som inte har någon personbeteckning (t.ex. många utlänningar).

Huvudsaklig verksamhet

Begreppet huvudsaklig verksamhet avser arten av en persons ekonomiska verksamhet. Befolkningen indelas i personer som tillhör arbetskraften och sådana som står utanför arbetskraften. De båda huvudkategorierna kan indelas i undergrupper. Klassificeringen bygger på uppgifter om personens verksamhet under årets sista vecka.

Klassificeringen enligt huvudsaklig verksamhet är följande:

Arbetskraft
- sysselsatta
- arbetslösa

Utanför arbetskraften
- 0-14-åringar
- studerande, skolelever
- pensionärer
- beväringar, civiltjänstepliktiga
- övriga utanför arbetskraften

Uppgifterna om den huvudsakliga verksamheten grundar sig på olika register. Då man avgjort personens huvudsakliga verksamhet har tillhörighet i arbetskraften fått företräde. Vid indelningen av arbetskraften har man först avgjort vilka som skall räknas till de arbetslösa innan man avgjort frågan om de sysselsatta.

Gruppen "övriga utanför arbetskraften" består av personer som inte tillhör arbetskraften och inte heller någon av följande grupper: 0-14-åringar, studerande, beväringar eller pensionärer.

Läroanstalt

Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande som studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande undervisningsplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.

Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen läroanstaltsbeteckning som identifierar läroanstalten. Läroanstalterna klassificeras enligt klassificeringen av läroanstaltstyper.

Studentexamen

Med studentexamen avses den avgångsexamen från gymnasiet som studentexamensnämnden sammanställt och som en studerande som läser hela gymnasiets lärokurs kan delta i. Studentskrivningar som avlagts med godkänt vitsord leder till studentexamen.

Studerande

I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter", "Studiernas gång", "Sysselsättning bland studerande" och "Placering efter utbildning" avses med studerande de studerande som var inskrivna 20.9 statistikåret vid läroanstalter för examensinriktad gymnasie-, yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildning och fr.o.m. år 2004 även de studerande som var inskrivna för utbildning som förbereder för fristående examen och för läroavtalsutbildning under perioden 1.1-31.12. I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter" omfattar studerandena också grundskoleeleverna efter situationen den 20 september. Uppgifterna om studerande inom universitetsutbildning gäller fram till år 2001 situationen 31.12 och omfattar dem som avlagt examen på hösten.

Universitetsutbildning

Högskoleutbildning vid universitet.

Anmärkning:
Målet för utbildningen är lägre eller högre högskoleexamen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen, dvs. licentiat- eller doktorsexamen.
Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.

Utbildning

Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens.

Anmärkning:
Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.

Utbildningsnivå

Nivå för indelning av utbildningar som leder till examen utgående från kravnivån.

Anmärkning:
För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå.

Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är.

Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån).

Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.

Utbildningssektor

Grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.
Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Yrkesutbildning

Utbildning efter den grundläggande utbildningens lärokurs med syfte är att generera yrkeskompetens.

Anmärkning:
Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina.
Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.

Klassificeringar

Px-kodlistan för nationellt utbildningsområde (2016)

Px - könskodlistan

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Examina som eventuell saknas i statistikens population, och inte angetts i datainsamlingarna.

Aktualitet

Uppgifter i statistiken över placering efter utbildning publiceras 12 månader efter utgången av året för utexaminering. Uppgifterna publiceras genast efter att preliminära uppgifter om den huvudsakliga verksamheten färdigställts inom sysselsättningsstatistiken.

Punktlighet

Det förekommer ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och det faktiska publiceringsdatumet.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

All utbildningsstatistik är geografiskt jämförbar. Materialen är totalmaterial.

Jämförbarhet över tid

Statistiken har upprättats varje år sedan den första halvan av 1990-talet Mellan 2005 och 2016 omfattades personer i åldern 18–67 år av arbetspensionsförsäkringen. Före 2005 omfattade arbetspensionsförsäkringen personer från 14 års ålder. I samband med pensionsreformen 2017 sänktes den nedre gränsen för arbetspensionsförsäkring till 17 år. Den nedre åldersgränsen för företagarpensionsförsäkringen behölls på 18 år. Då man avgjort vilka som är sysselsatta har reformen år 2017 inte beaktats, utan den nedre gränsen för sysselsatta är fortfarande 18 år.

Enhetlighet över statistikområdena

Statistikuppgifterna baserar sig på samma uppgiftskällor och har framställts enligt samma principer som Statistikcentralens statistik per utbildningssektor. Statistikgrenarna kan användas parallellt, bara man beaktar deras särdrag.

Observera att statistiken över placering efter utbildning beskriver andelen sysselsatta och arbetslösa som andelen av dem som avlagt en examen och inte som andelen av arbetskraften (arbetskraften = sysselsatta + arbetslösa). Den här statistiken använder inte begreppet relativt arbetslöshetstal, som beskriver andelen arbetslösa av arbetskraften.

Intern enhetlighet

Ändringar i statistikens informationsinnehåll kan orsakas av lagstiftningen, Statistikcentralens datasystem eller användarnas önskemål. Till exempel har 15–17-åringar från och med 2005 inte omfattats av arbetspensionsförsäkringen och uppgifter om deras sysselsättning har inte fåtts från registren. Efter det har statistiken över placering omfattat endast dem som avlagt en examen efter den grundläggande utbildningen.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

För framställning av statistiken används uppgifter i Statistikcentralens personbaserade examensregister, material om sysselsättning och studerande samt befolkningsmaterial. Uppgifterna i statistiken över sysselsättning har framställts genom att nyttja befintligt administrativt registermaterial. Statistikens offentliggörande görs utifrån preliminärt material från statistiken över sysselsättning och variabeln huvudsaklig verksamhet, som beskriver läget under statistikårets sista arbetsdag.

Datainsamlingsmetod

För statistiken görs ingen separat datainsamling, utan statistiken bildas genom att sammanslå färdigt statistikmaterial.

Frekvens för datainsamling

För statistiken görs ingen datainsamling.

Metoder

Databehandling

Det färdiga materialet sammanslås och uppgifter framställs om placeringen av dem som avlagt examen.

Datavalidering

Under processen för databehandling säkerställs en hög kvalitet på de uppgifter om studerande och sysselsättning som statistiken grundar sig på med flera olika statistiska kontrollprogram samt med jämförelse av tidigare motsvarande statistik och övriga informationskällor.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Social statistik<o:p></o:p>

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.

Ytterligare information: Statistiklagstifning

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.

Ytterligare information: Dataskydd I Statistikcentralen (stat.fi)

Sekretess – behandling av uppgifter

Ett centralt rättesnöre i dataskyddet är att undvika att publicera statistikuppgifter i ett format där enskilda personer kan identifieras. Utbildningsanordnarnas och läroanstalternas uppgifter om studerande och examina är i övrigt offentliga, eftersom de utbildningar som anordnas finansieras eller övervakas av offentliga myndigheter (12 § i statistiklagen).

Databastabellerna är i högre grad av standardformat och informationsinnehållet är precisare än i publikationstabeller. Bakgrundsvariablerna är vanligen precisare än i publiceringstabellerna.

Som dataskyddsmetod har klassificeringens exakthet reducerats redan när tabellerna planerats; databastabeller publiceras inte med de mest precisa variablerna, av dataskyddsorsaker. Till exempel är uppgiften om utbildning en grov indelning i utbildningsgrad och utbildningsområde och bostadsorten för dem som avlagt examen anges i landskap, då tabellen innehåller uppgifter om den huvudsakliga verksamheten.

I informationstjänster som baserar sig på statistiken över placering efter utbildning följs de principer som fastställs i ett dokument med dataskyddsanvisningar för baspublikationer inom statistiken över placering efter utbildning. Vid informationstjänstuppdrag ska man dock beakta särdragen i enskilda uppdrag och särskilt hur små observationsmängder och (eventuellt) noggrannare bakgrundsvariabler påverkar dataskyddet. Om en informationstjänsttabell innehåller variabler som definierats som känsliga, bland annat medborgarskap eller huvudsaklig verksamhet, har man på motsvarande sätt använt grövre klassificeringar för övriga variabler, bland annat områdesuppgifter. Alternativt överlåts läroanstaltsspecifika uppgifter om utlänningars medborgarskap på kontinentnivå och uppgifter om modersmål enligt indelningen finska-svenska-övrigt. Om man inte vill reducera variablernas exakthet, kan man använda tröskelvärdesregeln.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Datautbyte

Uppgifter i statistiken rapporteras till Unesco, OECD och Eurostat med UOE-enkäten om utbildningsstatistik och med anknytande separata enkäter.

Uppgifter i statistiken levereras till Undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen enligt avtalet om informationstjänst H9098-OKM-OPH.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetsbedömning

Statistikcentralen använder som totalram för kvalitetsledningen principerna för det europeiska kvalitetspriset (EFQM-principerna). Statistikbranschens egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. Kvaliteten på statistiken över placering efter utbildning bedöms i flera faser av statistikprocessen.

Under processen för databehandling säkerställs en hög kvalitet på de uppgifter om studerande och sysselsättning som statistiken grundar sig på med flera olika statistiska kontrollprogram samt med jämförelse av tidigare motsvarande statistik och övriga informationskällor.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Ramarna kompletterar varandra. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.