Utländska direktinvesteringar: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 25.12.2024
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Statistiken Utländska direktinvesteringar beskriver årligen investeringstransaktioner som baserar sig på betydande inflytande eller bestämmande inflytande i ett investeringsobjekt. I praktiken beskriver statistiken finansiella transaktioner mellan multinationella koncerners koncerndelar i Finland och i utlandet samt fordringar och skulder som uppkommer p.g.a. transaktionerna samt internationella företagsförvärv. Med hjälp av uppgifterna i statistiken kan man också bedöma ekonomins globaliseringsnivå. Utländska direktinvesteringar ingår i ramen för statistikföring av betalningsbalansen, men den publiceras en gång per år som separat statistik.
Statistiken Utländska direktinvesteringar har publicerats som en del av betalningsbalansstatistiken vid Finlands Bank från och med år 1968.
Huvudansvaret för statistikföringen av betalningsbalansen övergick till Statistikcentralen från och med 1.1.2014 och Statistikcentralen publicerar statistiken Utländska direktinvesteringar som en egen statistik från och med år 2014. I och med de nya statistikstandarderna publiceras direktinvesteringar till nettobelopp i statistiken Utländska direktinvesteringar och till bruttobelopp som en del av betalningsbalansstatistiken.
Statistikens population
Den årliga enkäten om direktinvesteringar baserar sig på ett cut-off-urval, i vilket uppgiftslämnarna väljs på så sätt att ungefär 95 % av värdet av direktinvesteringsbestånden kan täckas. Enkätramen baserar sig på företagsregistret och dess tilläggsuppgifter om utländska innehav, koncernregistret och dess uppgifter om dotterbolag och skatteförvaltningens material. Den årliga enkäten omfattar sammanlagt omkring 1 100 lokala företagsgrupper. Uppgifterna från den årliga enkäten är tillgängliga i september året efter statistikåret som en del av årspublikationen Betalningsbalans och utlandsställning och i oktober som en del av publikationen av statistiken Utländska direktinvesteringar. De tillgängliga siffrorna från den årliga enkäten vilka publiceras tidigare än detta har uppskattats med hjälp av den senaste tillgängliga årliga enkäten.
Statistisk enhet
Den statistiska enheten är en institutionell enhet.
En institutionell enhet är en ekonomisk enhet med självständig beslutanderätt i sin huvudsakliga verksamhet. En inhemsk enhet är en institutionell enhet vars huvudsakliga ekonomiska hemvist finns i det ekonomiska området ifråga och som har beslutanderätt i sin verksamhet och som har, eller skulle kunna ha, en fullständig bokföring.
En institutionell enhet är en ekonomisk enhet med självständig beslutanderätt i sin huvudsakliga verksamhet. En inhemsk enhet är en institutionell enhet vars huvudsakliga ekonomiska hemvist finns i det ekonomiska området ifråga och som har beslutanderätt i sin verksamhet och som har, eller skulle kunna ha, en fullständig bokföring.
Måttenhet
Den måttenhet som använts är miljoner euro.
Flöden och stockar mäts i penningvärde och gängse (marknads)priser.
Flöden och stockar mäts i penningvärde och gängse (marknads)priser.
Basperiod
Uppgifterna i statistiken Utländska direktinvesteringar är inte i indexform.
Referensperiod
Statistiken Utländska direktinvesteringar publiceras en gång per år. Uppgifterna för statistikåret publiceras 9–11 månader efter statistikårets slut. De uppgifter som publiceras blir slutliga senast tre år efter utgången av statistikåret.
De månatliga nettokapitalflödena för direktinvesteringar publiceras ungefär sex veckor efter månadens slut som en del av statistiken Betalningsbalans och utlandsställning. De kvartalsvisa investeringsstockarna för direktinvesteringarna publiceras två och en halv månad efter utgången av kvartalet också som en del av statistiken Betalningsbalans och utlandsställning. Specifikationer enligt näringsgren och land görs enbart för årsuppgifterna, som publiceras i statistiken Utländska direktinvesteringar.
De månatliga nettokapitalflödena för direktinvesteringar publiceras ungefär sex veckor efter månadens slut som en del av statistiken Betalningsbalans och utlandsställning. De kvartalsvisa investeringsstockarna för direktinvesteringarna publiceras två och en halv månad efter utgången av kvartalet också som en del av statistiken Betalningsbalans och utlandsställning. Specifikationer enligt näringsgren och land görs enbart för årsuppgifterna, som publiceras i statistiken Utländska direktinvesteringar.
Referensområde
Datamaterialet omfattar hela världen.
Sektortäckning
Statistiken Utländska direktinvesteringar täcker alla sektorer och näringsgrenar i den finländska samhällsekonomin.
Tidstäckning
Landsvisa och näringsgrensspecifika uppgifter om stockar och flöden rörande direktinvesteringar är tillgängliga på Statistikcentralens webbplats från och med år 2004. Motsvarande uppgifter om direktinvesteringar enligt de internationella statistikföringsstandarderna är tillgängliga från flera länder i världen.
Revideringen av statistikföringsstandarderna orsakar ett avbrott i tidsserierna rörande direktinvesteringar. Från och med statistikåret 2013 statistikförs dotterföretagsposter enligt den reviderade riktningsprincipen, vilket minskar de investeringsstockar som riktar sig från utlandet till Finland och från Finland till utlandet. Från tiden före statistikåret 2013 har Finlands Bank uppskattat kapitalstockarna enligt den reviderade riktningsprincipen och systerföretagsposter för åren 2009–2012. Uppskattningarna har gjorts för IMF:s Coordinated
Direct Investment Survey (CDIS) och uppgifterna är tillgängliga på IMF:s webbplats. I och med de nya statistikföringsstandarderna publiceras direktinvesteringar i samband med statistiken Betalningsbalans och utlandsställning enligt fordran/skuld-principen och i samband med statistiken Utländska direktinvesteringar enligt den reviderade riktningsprincipen, vilket innebär att de siffror om direktinvesteringar som publicerats i statistikgrenarna avviker från varandra.
Revideringen av statistikföringsstandarderna orsakar ett avbrott i tidsserierna rörande direktinvesteringar. Från och med statistikåret 2013 statistikförs dotterföretagsposter enligt den reviderade riktningsprincipen, vilket minskar de investeringsstockar som riktar sig från utlandet till Finland och från Finland till utlandet. Från tiden före statistikåret 2013 har Finlands Bank uppskattat kapitalstockarna enligt den reviderade riktningsprincipen och systerföretagsposter för åren 2009–2012. Uppskattningarna har gjorts för IMF:s Coordinated
Direct Investment Survey (CDIS) och uppgifterna är tillgängliga på IMF:s webbplats. I och med de nya statistikföringsstandarderna publiceras direktinvesteringar i samband med statistiken Betalningsbalans och utlandsställning enligt fordran/skuld-principen och i samband med statistiken Utländska direktinvesteringar enligt den reviderade riktningsprincipen, vilket innebär att de siffror om direktinvesteringar som publicerats i statistikgrenarna avviker från varandra.
Distributionsfrekvens
Statistiken om direktinvesteringar publiceras en gång per år i september på Statistikcentralens webbplats.
De månatliga nettokapitalflödena för direktinvesteringar publiceras ungefär sex veckor efter månadens slut som en del av statistiken Betalningsbalans och utlandsställning. De kvartalsvisa investeringsstockarna och -flödena i direktinvesteringarna publiceras två och en halv månad efter utgången av kvartalet också som en del av statistiken Betalningsbalans och utlandsställning.
De månatliga nettokapitalflödena för direktinvesteringar publiceras ungefär sex veckor efter månadens slut som en del av statistiken Betalningsbalans och utlandsställning. De kvartalsvisa investeringsstockarna och -flödena i direktinvesteringarna publiceras två och en halv månad efter utgången av kvartalet också som en del av statistiken Betalningsbalans och utlandsställning.
Begrepp
Genomfartsinvesteringar
Med genomfartsinvesteringar avses investeringar där ett inhemskt intresseföretag tar emot kapital från en utländsk direktinvesterare och omedelbart investerar detta kapital vidare i sina egna direktinvesteringsobjekt i utlandet. En post i dessa investeringar ökar på samma gång både de utländska direktinvesteringarna i Finland och de finländska direktinvesteringarna i utlandet. När genomfartsinvesteringarna är negativa, har utländska investerare tagit hem sina investeringar i Finland, vilket minskar på direktinvesteringarna både från utlandet till Finland och från Finland till utlandet.
Investeringsstock
Värdet av det kapital som en utländsk investerare investerat i finländska objekt vid en viss tidpunkt (utländska direktinvesteringar i Finland). På motsvarande sätt också värdet av det kapital som en finländsk investerare investerat i utländska objekt vid en viss tidpunkt (finländska direktinvesteringar i utlandet).
Kapitalflöde
Vid utländska direktinvesteringar i Finland det kapital som en utländsk investerare nettoinvesterat i finländska objekt under en viss period. På motsvarande sätt gällande finländska investeringar i utlandet det kapital som en finländsk investerare nettoinvesterat i utländska objekt under en viss tid.
Lokal företagsgrupp
Företag i samma land, som ägs av samma kontrollerande aktör, hör till en lokal företagsgrupp. Utländska dotterbolag samt de inhemska dotterbolag där den inhemska ägarkedjan går via utlandet, ingår inte i en lokal företagsgrupp.
Omedelbar direktinvesterare
Den institutionella enhet i utlandet som kommer först i företagets kontroll- eller inflytandekedja.
Omvänd investering
Omvända investeringar är finansiella fordringar som den sammanslutning (direct investment enterprise) som är föremål för direktinvesteringen har på direktinvesteraren (direct investor).
Principen fordran/skuld
Finansiella transaktioner som hör till direktinvesteringar enligt principen fordran/skuld visas i enlighet med uppgifterna bland aktiva i de rapporterande sammanslutningarnas balansräkning antingen som fordringar på utlandet eller skulder till utlandet. Principen fordran/skuld beaktar inte omvända investeringar enligt riktningsprincipen Direktinvesteringar bokförs i betalningsbalansen enligt principen fordran/skuld.
Riktningsprincipen
Finansiella fordringar och skulder nettoförs i uppgifterna om direktinvesteringar enligt riktningsprincipen utgående från riktningen av ägarkontrollen/inflytandet mellan direktinvesteraren och investeringsobjektet. Direktinvesteringar i Finland beskriver det kapital som en utländsk investerare har direktinvesterat i ett företag i Finland och som investeraren har kontroll eller inflytande över. Direktinvesteringar i utlandet beskriver på motsvarande sätt det kapital som en finländsk investerare har direktinvesterat i ett företag i utlandet som investeraren har kontroll eller inflytande över. Omvända investeringar, dvs. finansiella fordringar som den sammanslutning som är föremål för direktinvesteringen har på direktinvesteraren, och investeringar mellan systerföretag beaktas i uppgifterna enligt riktningsprincipen. Finansiella fordringar och skulder redovisade av systerföretag vars yttersta bestämmande inflytande är i Finland, nettoförs och bokförs som direktinvesteringar från Finland till utlandet. På motsvarande sätt gäller att finansiella fordringar och skulder redovisade av systerföretag vars yttersta bestämmande inflytande är i utlandet, nettoförs och bokförs som direktinvesteringar från utlandet till Finland. Uppgifter om direktinvesteringar enligt riktningsprincipen publiceras i statistiken över utländska direktinvesteringar. Den reviderade riktningsprincipen hänför sig till riktningsprincipen enligt de nya standarderna för statistikföring (BPM6/BD4).
Systerföretag
Systerföretagen är sammankopplade via ett gemensamt moderbolag. Systerföretag kan inte ha ett inbördes direktinvesteringsförhållande.
Utländsk direktinvestering
Mellan en investerare (direct investor) och ett företag (direct investment enterprise) i ett annat land uppstår ett direktinvesteringsförhållande när investeraren har ett bestämmande inflytande (över 50 % av röstetalet i ett aktiebolag) över företaget eller betydande inflytande (minst 10 % och högst 50 % av röstetalet i ett aktiebolag) över företaget. Investeringsriktningen (finländska investeringar i utlandet eller utländska investeringar i Finland) bestäms i statistiken av riktningen av ägarkontrollen/inflytandet mellan parterna. Finansiella transaktioner mellan parter i ett direktinvesteringsförhållande kallas direktinvesteringar.
Direktinvesteringskapitalet indelas i eget kapital och främmande kapital. Motposten till återinvesterade vinstmedel i bytesbalansen redovisas under eget kapital. Transaktioner med aktier i företaget, aktier tecknade vid riktade emissioner och övriga investeringar i grundkapital räknas som eget kapital. Värdet av eget kapital har statistikförts till marknadsvärdet när det gäller börsnoterade företag och till bokfört värde när det gäller övriga företag. Till främmande kapital hänförs enskilda lån, leasingkrediter, insättningar på koncernkonton, kapitallån jämförbara med eget kapital, handelskrediter och låneräntor som redovisas på upplupen basis som resultatregleringar, masskuldebrevslån och penningmarknadsinstrument. Om både borgenären och gäldenären bedriver annan finansieringsverksamhet än försäkringsverksamhet ska endast s.k. eviga lån upptas i främmande kapital under direktinvesteringar.
Statistiken över utländska direktinvesteringar offentliggörs enligt den s.k. reviderade riktningsprincipen. De nya standarderna för statistikföring (BPM6/BD4) rekommenderar tillämpningen av bruttoprincipen fordring/skuld på direktinvesteringar i samband med statistiken över betalningsbalansen och nettoställningen mot utlandet. På motsvarande sätt rekommenderas tillämpningen av den nya riktningsprincipen i nettotermer vid granskningen av direktinvesteringar efter land och näringsgren. På grund av avvikande presentationssätt skiljer sig siffrorna för direktinvesteringar i statistikgrenarna.
Direktinvesteringskapitalet indelas i eget kapital och främmande kapital. Motposten till återinvesterade vinstmedel i bytesbalansen redovisas under eget kapital. Transaktioner med aktier i företaget, aktier tecknade vid riktade emissioner och övriga investeringar i grundkapital räknas som eget kapital. Värdet av eget kapital har statistikförts till marknadsvärdet när det gäller börsnoterade företag och till bokfört värde när det gäller övriga företag. Till främmande kapital hänförs enskilda lån, leasingkrediter, insättningar på koncernkonton, kapitallån jämförbara med eget kapital, handelskrediter och låneräntor som redovisas på upplupen basis som resultatregleringar, masskuldebrevslån och penningmarknadsinstrument. Om både borgenären och gäldenären bedriver annan finansieringsverksamhet än försäkringsverksamhet ska endast s.k. eviga lån upptas i främmande kapital under direktinvesteringar.
Statistiken över utländska direktinvesteringar offentliggörs enligt den s.k. reviderade riktningsprincipen. De nya standarderna för statistikföring (BPM6/BD4) rekommenderar tillämpningen av bruttoprincipen fordring/skuld på direktinvesteringar i samband med statistiken över betalningsbalansen och nettoställningen mot utlandet. På motsvarande sätt rekommenderas tillämpningen av den nya riktningsprincipen i nettotermer vid granskningen av direktinvesteringar efter land och näringsgren. På grund av avvikande presentationssätt skiljer sig siffrorna för direktinvesteringar i statistikgrenarna.
Yttersta direktinvesterare
En institutionell enhet i utlandet eller hemlandet som utövar bestämmande inflytande i ett utländskt delägar- eller dotterbolag och som är högst upp i kedjan av bestämmande inflytande i den enhet som är föremål för direktinvestering. Den yttersta direktinvesteraren kontrolleras inte av någon annan institutionell enhet. Den yttersta direktinvesteraren kan också vara en privatperson som är permanent bosatt utomlands eller i hemlandet.
Återinvesterade vinstmedel
Återinvesterade vinstmedel räknas som skillnaden mellan avkastningen på eget kapital och utbetalad avkastning. Motposten till återinvesterade vinstmedel i bytesbalansen redovisas under eget kapital.
Klassificeringar
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
De mest centrala felkällorna i statistiken anknyter till svarsbortfall och undertäckning. I brist på svar kompletteras statistiken med föregående års uppgifter, om möjligt. I annat fall imputeras den uppgift som saknas.
Aktualitet
Statistiken Utländska direktinvesteringar publiceras en gång per år. Uppgifterna för statistikåret publiceras 9–11 månader efter statistikårets slut. De uppgifter som publiceras blir slutliga senast tre år efter utgången av statistikåret.
De månatliga nettokapitalflödena för direktinvesteringar publiceras ungefär sex veckor efter månadens slut som en del av statistiken Betalningsbalans och utlandsställning. De kvartalsvisa investeringsstockarna för direktinvesteringarna publiceras två och en halv månad efter utgången av kvartalet också som en del av statistiken Betalningsbalans och utlandsställning. Specifikationer enligt näringsgren och land görs enbart för årsuppgifterna, som publiceras i statistiken Utländska direktinvesteringar. Länken till publiceringstidtabellen för statistiken Betalningsbalans och utlandsställning finns på adressen https://stat.fi/sv/statistik/mata
De månatliga nettokapitalflödena för direktinvesteringar publiceras ungefär sex veckor efter månadens slut som en del av statistiken Betalningsbalans och utlandsställning. De kvartalsvisa investeringsstockarna för direktinvesteringarna publiceras två och en halv månad efter utgången av kvartalet också som en del av statistiken Betalningsbalans och utlandsställning. Specifikationer enligt näringsgren och land görs enbart för årsuppgifterna, som publiceras i statistiken Utländska direktinvesteringar. Länken till publiceringstidtabellen för statistiken Betalningsbalans och utlandsställning finns på adressen https://stat.fi/sv/statistik/mata
Punktlighet
Det fanns ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och den faktiska publiceringsdagen för denna publikation.
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Statistikcentralen har förbundit sig att iaktta internationella statistikföringsstandarder. Statistiken Utländska direktinvesteringar framställs i enlighet med OECD Benchmark Definition of Foreign Direct Investment 4th Edition (BD4) och IMF Balance of Payments and International Investment Position Manual 6th Edition (BPM6).
Landsvisa och näringsgrensspecifika uppgifter om stockar och flöden rörande direktinvesteringar är tillgängliga på Statistikcentralens webbplats från och med år 2004. Motsvarande uppgifter om direktinvesteringar enligt de internationella statistikföringsstandarderna är tillgängliga från flera länder i världen. Det kan förekomma asymmetri i statistiken mellan två länder bland annat på grund av att olika informationskällor används i olika länder. Man strävar efter att minska dessa asymmetrier i samarbete med andra länder.
Landsvisa och näringsgrensspecifika uppgifter om stockar och flöden rörande direktinvesteringar är tillgängliga på Statistikcentralens webbplats från och med år 2004. Motsvarande uppgifter om direktinvesteringar enligt de internationella statistikföringsstandarderna är tillgängliga från flera länder i världen. Det kan förekomma asymmetri i statistiken mellan två länder bland annat på grund av att olika informationskällor används i olika länder. Man strävar efter att minska dessa asymmetrier i samarbete med andra länder.
Asymmetri / CC1
Eurostat gör regelbundet en asymmetrijämförelse av landsvisa investeringsstockar i direktinvesteringarna.
Jämförbarhet över tid
Statistiken Utländska direktinvesteringar har publicerats som en del av betalningsbalansstatistiken vid Finlands Bank från och med år 1968.
Huvudansvaret för statistikföringen av betalningsbalansen övergick till Statistikcentralen från och med 1.1.2014 och Statistikcentralen publicerar statistiken Utländska direktinvesteringar som en egen statistik från och med år 2014. I och med de nya statistikstandarderna publiceras direktinvesteringar till nettobelopp i statistiken Utländska direktinvesteringar och till bruttobelopp som en del av betalningsbalansstatistiken.
Revideringen av statistikföringsstandarderna orsakar ett avbrott i tidsserierna rörande direktinvesteringar. Från och med statistikåret 2013 statistikförs dotterföretagsposter enligt den reviderade riktningsprincipen, vilket minskar de investeringsstockar som riktar sig från utlandet till Finland och från Finland till utlandet. Från tiden före statistikåret 2013 har Finlands Bank uppskattat kapitalstockarna enligt den reviderade riktningsprincipen och systerföretagsposter för åren 2009–2012. Uppskattningarna har gjorts för IMF:s Coordinated Direct Investment Survey (CDIS) och uppgifterna är tillgängliga på IMF:s webbplats. I och med de nya statistikföringsstandarderna publiceras direktinvesteringar i samband med statistiken Betalningsbalans och utlandsställning enligt fordran/skuld-principen och i samband med statistiken Utländska direktinvesteringar enligt den reviderade riktningsprincipen, vilket innebär att de siffror om direktinvesteringar som publicerats i statistikgrenarna avviker från varandra.
Huvudansvaret för statistikföringen av betalningsbalansen övergick till Statistikcentralen från och med 1.1.2014 och Statistikcentralen publicerar statistiken Utländska direktinvesteringar som en egen statistik från och med år 2014. I och med de nya statistikstandarderna publiceras direktinvesteringar till nettobelopp i statistiken Utländska direktinvesteringar och till bruttobelopp som en del av betalningsbalansstatistiken.
Revideringen av statistikföringsstandarderna orsakar ett avbrott i tidsserierna rörande direktinvesteringar. Från och med statistikåret 2013 statistikförs dotterföretagsposter enligt den reviderade riktningsprincipen, vilket minskar de investeringsstockar som riktar sig från utlandet till Finland och från Finland till utlandet. Från tiden före statistikåret 2013 har Finlands Bank uppskattat kapitalstockarna enligt den reviderade riktningsprincipen och systerföretagsposter för åren 2009–2012. Uppskattningarna har gjorts för IMF:s Coordinated Direct Investment Survey (CDIS) och uppgifterna är tillgängliga på IMF:s webbplats. I och med de nya statistikföringsstandarderna publiceras direktinvesteringar i samband med statistiken Betalningsbalans och utlandsställning enligt fordran/skuld-principen och i samband med statistiken Utländska direktinvesteringar enligt den reviderade riktningsprincipen, vilket innebär att de siffror om direktinvesteringar som publicerats i statistikgrenarna avviker från varandra.
Enhetlighet över statistikområdena
Statistiken över direktinvesteringar är nära kopplad till statistikgrenarna Utländska dotterbolag i Finland (inward Foreign Affiliate Trade Statistics [FATS]) och Finländska dotterbolag utomlands (outward FATS), vilka publiceras av Statistikcentralen.
FATS-statistikgrenarna innehåller statistik över andra uppgifter än direktinvesteringar.
FATS-statistikgrenarna innehåller statistik över andra uppgifter än direktinvesteringar.
Intern enhetlighet
Statistikuppgifterna inom denna informationshelhet är enhetliga.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
De viktigaste informationskällorna för statistiken Utländska direktinvesteringar är den årliga bokslutsbaserade enkätundersökningen om utländska finansiella fordringar och skulder (BOPA) och den kvartalsvisa enkäten om utländska finansiella fordringar och skulder (BOPQ). Uppgifterna samlas in med webblanketter som genomförts i Statistikcentralens insamlingssystem.
Den årliga enkäten baserar sig på ett cut-off-urval, i vilket uppgiftslämnarna väljs på så sätt att omkring 95 % av värdet på direktinvesteringsstockarna kan täckas. Enkätramen baserar sig på företagsregistret och dess tilläggsuppgifter om utländska innehav, koncernregistret och dess uppgifter om dotterbolag samt Skatteförvaltningens material. Den årliga enkäten omfattar sammanlagt omkring 1 100 lokala företagsgrupper.
Därtill sänds en enkät om genomförda företagsförvärv till företagen och Statistikcentralen ansvarar för uppföljningen och genomförandet av denna.
Den årliga enkäten baserar sig på ett cut-off-urval, i vilket uppgiftslämnarna väljs på så sätt att omkring 95 % av värdet på direktinvesteringsstockarna kan täckas. Enkätramen baserar sig på företagsregistret och dess tilläggsuppgifter om utländska innehav, koncernregistret och dess uppgifter om dotterbolag samt Skatteförvaltningens material. Den årliga enkäten omfattar sammanlagt omkring 1 100 lokala företagsgrupper.
Därtill sänds en enkät om genomförda företagsförvärv till företagen och Statistikcentralen ansvarar för uppföljningen och genomförandet av denna.
Datainsamlingsmetod
Frekvens för datainsamling
Den årliga enkäten genomförs årligen och kvartalsenkäten kvartalsvis.
Enkäten om företagsförvärv genomförs kontinuerligt.
Enkäten om företagsförvärv genomförs kontinuerligt.
Metoder
Databehandling
Mottagna och validerade svar införs i mikrobasen genom att använda ETL-modellen. I mikrobasen produceras viktningar och beräkningar vad gäller bortfallsfel och eventuella upphöjningar. Eftersom enkäten genomförs med cut-off-metoden ska siffror upphöjas vad gäller den urvalsgrupp som saknas. Därtill omfattar beräkningarna valutakursändringar och prisändringar samt andra ändringar.
Datavalidering
Materialet valideras i två faser i enlighet med statistikproduktionsprocessen. Statistikcentralens enhet för datainsamling ansvarar för granskningen av enhetsuppgifterna i betalningsbalansens egna datainsamlingar. Det granskade materialet skickas till systemet för betalningsbalansen för analys. Materialen från de externa källorna till betalningsbalansen och utlandsställningen är i regel färdiga för analys, så granskningsskedet utförs inte.
Varje källmaterial analyseras på aggregerad nivå. Därefter sammanställs och analyseras de godkända källmaterialen som en helhet. Om man i analysskedet upptäcker avvikande förändringar eller värden, utreds orsaken till dem och vid behov granskas avvikelsen i fråga återigen på enhetsnivå.
Statistikcentralen säkerställer i båda granskningsfaserna konsistensen med annat statistiskt material som används både på enhetsnivå och på publikationsnivå.
Varje källmaterial analyseras på aggregerad nivå. Därefter sammanställs och analyseras de godkända källmaterialen som en helhet. Om man i analysskedet upptäcker avvikande förändringar eller värden, utreds orsaken till dem och vid behov granskas avvikelsen i fråga återigen på enhetsnivå.
Statistikcentralen säkerställer i båda granskningsfaserna konsistensen med annat statistiskt material som används både på enhetsnivå och på publikationsnivå.
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Organisationsenhet
Ekonomi- och miljöstatistik<o:p></o:p>
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Framställningen av statistiken baserar sig på Europaparlamentets och rådets förordning (184/2005) som innehåller föreskrifter om statistiken över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar. I framställningen iakttas rekommendationerna i Internationella valutafonden IMF:s betalningsbalanshandbok (Balance of Payments and International Investment Position Manual 6th ed., 2009 [BPM6]) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD:s handbok om utländska direktinvesteringar (Benchmark Definition of Foreign Direct Investment 4th ed., 2008 [BD4]).
Uppgifterna i statistiken Utländska direktinvesteringar överlämnas som aggregerade data i enlighet med konfidentialitetsprincipen till EU:s statistikmyndighet Eurostat, OECD, IMF och FN. Organisationerna publicerar statistikuppgifterna i flera tryckta publikationer och webbpublikationer.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Framställningen av statistiken baserar sig på Europaparlamentets och rådets förordning (184/2005) som innehåller föreskrifter om statistiken över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar. I framställningen iakttas rekommendationerna i Internationella valutafonden IMF:s betalningsbalanshandbok (Balance of Payments and International Investment Position Manual 6th ed., 2009 [BPM6]) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD:s handbok om utländska direktinvesteringar (Benchmark Definition of Foreign Direct Investment 4th ed., 2008 [BD4]).
Uppgifterna i statistiken Utländska direktinvesteringar överlämnas som aggregerade data i enlighet med konfidentialitetsprincipen till EU:s statistikmyndighet Eurostat, OECD, IMF och FN. Organisationerna publicerar statistikuppgifterna i flera tryckta publikationer och webbpublikationer.
Principer för dataskydd
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Sekretess – behandling av uppgifter
Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Enhetsspecifika uppgifter i beräkningsmaterialet är sekretessbelagda.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Aggregeringen av uppgifter under processen, bedömningen av uppgifternas kvalitet under sammanställningen, den detaljerade prioriteringen av källor och åtgärderna för balansering på helhetsnivån ger ett slutresultat som inte möjliggör identifiering av enskilda informationsproducenter.
I baspublikationerna om betalningsbalansen och utlandsställningen iakttas Statistikcentralens officiella anvisningar för skydd av personuppgifter och företagsuppgifter i tabellform som grundar sig på statistiketiska principer och lag. Ett centralt rättesnöre i dataskyddsverksamheten är att undvika att publicera statistikuppgifter i en form där enskilda personer eller företag kan identifieras.
Statistiken innehåller inte uppgifter på enhetsnivå som enligt lag är offentliga, så röjanderisken måste beaktas när tabellerna sammanställs.
Vid bedömningen av röjanderisken används tröskelkriteriet och dominanskriteriet. Gränsen för tröskelkriteriet grundar sig på uppgifter som har erhållits direkt från företag eller som har imputerats. Enligt regeln ska cellens uppgifter skyddas om cellen består av ett mindre antal observationer än tröskelvärdet. Dominanskriteriet skyddar uppgifterna om summan av uppgifterna från de viktigaste uppgiftslämnarna inte skiljer sig tillräckligt från den information som publiceras.
Uppgifterna i de celler som ska skyddas publiceras inte, utan ska täckas. Reglerna används vid primär och sekundär täckning. Vid primär täckning skyddas en enskild cell genom täckning, om gruppens värde grundar sig på mindre än tre observationer eller om ett enskilt företags uppgifter inte skiljer sig tillräckligt från det publicerade värdet. Sekundär täckning utförs så att innehållet i den cell som ska skyddas inte kan beräknas med hjälp av andra cellvärden.
Alla personer som upprättar betalningsbalansen och utlandsställningen har undertecknat en sekretessförbindelse där de förbinder sig att hemlighålla de uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet är sekretessbelagda.
Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är begränsad genom användarbehörigheter. Aggregeringen av uppgifter under processen, bedömningen av uppgifternas kvalitet under sammanställningen, den detaljerade prioriteringen av källor och åtgärderna för balansering på helhetsnivån ger ett slutresultat som inte möjliggör identifiering av enskilda informationsproducenter.
I baspublikationerna om betalningsbalansen och utlandsställningen iakttas Statistikcentralens officiella anvisningar för skydd av personuppgifter och företagsuppgifter i tabellform som grundar sig på statistiketiska principer och lag. Ett centralt rättesnöre i dataskyddsverksamheten är att undvika att publicera statistikuppgifter i en form där enskilda personer eller företag kan identifieras.
Statistiken innehåller inte uppgifter på enhetsnivå som enligt lag är offentliga, så röjanderisken måste beaktas när tabellerna sammanställs.
Vid bedömningen av röjanderisken används tröskelkriteriet och dominanskriteriet. Gränsen för tröskelkriteriet grundar sig på uppgifter som har erhållits direkt från företag eller som har imputerats. Enligt regeln ska cellens uppgifter skyddas om cellen består av ett mindre antal observationer än tröskelvärdet. Dominanskriteriet skyddar uppgifterna om summan av uppgifterna från de viktigaste uppgiftslämnarna inte skiljer sig tillräckligt från den information som publiceras.
Uppgifterna i de celler som ska skyddas publiceras inte, utan ska täckas. Reglerna används vid primär och sekundär täckning. Vid primär täckning skyddas en enskild cell genom täckning, om gruppens värde grundar sig på mindre än tre observationer eller om ett enskilt företags uppgifter inte skiljer sig tillräckligt från det publicerade värdet. Sekundär täckning utförs så att innehållet i den cell som ska skyddas inte kan beräknas med hjälp av andra cellvärden.
Alla personer som upprättar betalningsbalansen och utlandsställningen har undertecknat en sekretessförbindelse där de förbinder sig att hemlighålla de uppgifter som enligt statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet är sekretessbelagda.
Principer för offentliggörande
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
Uppgifterna i statistiken Utländska direktinvesteringar överlämnas som aggregerade data i enlighet med konfidentialitetsprincipen till EU:s statistikmyndighet Eurostat, OECD, IMF och FN. Organisationerna publicerar statistikuppgifterna i flera tryckta publikationer och webbpublikationer.
Tillgänglighet och tydlighet
Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Kvalitetsbedömning
Finlands officiella statistik är en täckande statistiksamling som beskriver utvecklingen och läget i samhället. Den omfattar nästan 300 statistikgrenar inom 26 ämnesområden. Producenterna av Finlands officiella statistik har godkänt ett gemensamt kvalitetslöfte där de förbinder sig till gemensamma kvalitetsmål och gemensamma kvalitetssäkringsåtgärder. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik. I handboken Laatua tilastoissa (ung. Kvalitet inom statistiken) beskrivs den goda praxis som följs i statistiken.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Vid framställning av statistik följer Statistikcentralen riktlinjerna för europeisk statistik (Code of Practice, CoP) och den kvalitetssäkringsram (Quality Assurance Framework, QAF) som baserar sig på dem. Riktlinjerna gäller
statistikmyndigheternas oberoende och ansvar samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras. Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. Principerna överensstämmer också med principerna för det europeiska kvalitetspriset (EFQM).
Mera information finns på Statistikcentralens sida för kvalitetsledning (på finska).
Statistikcentralen genomför årligen genomlysningar av statistik, med vilka man för sin del säkerställer kvaliteten på statistiken.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
statistikmyndigheternas oberoende och ansvar samt kvaliteten på processer och uppgifter som publiceras. Principerna överensstämmer med de principer för officiell statistik som godkänts av FN:s statistikkommission och kompletterar dem. Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. Principerna överensstämmer också med principerna för det europeiska kvalitetspriset (EFQM).
Mera information finns på Statistikcentralens sida för kvalitetsledning (på finska).
Statistikcentralen genomför årligen genomlysningar av statistik, med vilka man för sin del säkerställer kvaliteten på statistiken.
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.