Arbetskraftskostnadsindex: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 23.11.2024
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Arbetskraftskostnadsindexet mäter den kvartalsvisa förändringen i de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per arbetad timme inom den privata sektorn, statliga sektorn och lokalförvaltningen. Uppgifterna samlas in från olika källor och offentliggörs kvartalsvis.
Statistikens population
Uppgifterna i statistiken har samlats med ett urval från den privata sektorn och kommunsektorn. För den privata sektorns del har i regel företag med minst 30 anställda valts till ramen. Inom de småföretagsdominerade näringsgrenarna (byggverksamhet (F), handel (G), hotell- och restaurangverksamhet (I), fastighetsverksamhet (L), verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (M) samt uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster (N)) har dock alla företag med minst 20 anställda valts till urvalsramen. Inom kommunsektorn har uppgifter samlats in åren 2008–2010 från huvudstadsregionens kommuner och år 2011 från de största kommunerna med över 50 000 invånare och från de största samkommunerna. Från och med början av år 2012 har uppgifter samlats in också från kommuner med mindre än 50 000 invånare med ett slumpmässigt urval. Urvalet omfattar sammanlagt mer än 100 kommuner och samkommuner. Från och med början av år 2023 omfattar den kvartalsvisa datainsamlingen alla kommuner med fler än 50 000 invånare, kommuner som tagits ut genom urval bland kommunerna med färre än 50 000 invånare samt de största samkommunerna för utbildning och kyrkliga samfälligheterna. Datainsamlingen omfattar också alla välfärdsområden och välfärdssammanslutningar. När det gäller staten har primäruppgifterna från och med 2007 erhållits för hela staten.
Statistisk enhet
Grundenheten för statistik är den juridiska enheten (företaget).
Måttenhet
Arbetskraftskostnadsindexet mäter förändringen (procent) i arbetskraftskostnaderna per arbetad timme kvartalsvis.
Basperiod
Basåret för arbetskraftskostnadsindexet är 2020 (2020=100).
Referensperiod
Referensperioden för arbetskraftskostnadsindexet är kvartalet. Uppgifterna publiceras fyra gånger per år 70 dagar från kvartalets utgång.
Referensområde
Statistiken täcker den privata och offentliga sektorn med undantag för jordbruk, skogsbruk och fiske och geografiskt sett täcker statistiken hela Finland.
Sektortäckning
Statistiken täcker så gott som hela den privata och offentliga sektorn. Statistiken omfattar inte jordbruk, skogsbruk och fiske. Primäruppgifterna i statistiken har från och med år 2007 för den privata sektorns del samlats in med ett urval som omfattar drygt 2 000 företag. När det gäller staten har primäruppgifterna från och med 2007 erhållits för hela staten. Inom kommunsektorn har uppgifter samlats in åren 2008–2010 från huvudstadsregionens kommuner och år 2011 från de största kommunerna med över 50 000 invånare och från de största samkommunerna. Från och med början av år 2012 har uppgifter samlats in också från kommuner med mindre än 50 000 invånare med ett slumpmässigt urval. Från och med början av år 2023 omfattar den kvartalsvisa datainsamlingen alla kommuner med fler än 50 000 invånare, kommuner som tagits ut genom urval bland kommunerna med färre än 50 000 invånare samt de största samkommunerna för utbildning och kyrkliga samfälligheterna. Datainsamlingen omfattar också alla välfärdsområden och välfärdssammanslutningar.
Tidstäckning
Tidsserien börjar från och med år 2007. Statistiken uppdateras normalt vad gäller innevarande och föregående år på publiceringstidpunkten för statistiken.
Distributionsfrekvens
Arbetskraftskostnadsindexet publiceras fyra gånger per år 70 dagar från utgången av kvartalet.
Begrepp
Arbetsgivarsektorn
Arbetsgivarsektorn beskriver arbetsmarknadens struktur och den fastställs på basis av beslutsfattarenheten. Den klassificering av arbetsgivarsektor som används i lönestatistiken och statistiken över arbetskraftskostnader är en nationell tillämpning av den sektorindelning som används i ekonomi- och samhällsstatistik (Sektorindelning 2000).
Den klassificering som används i lönestatistiken har följande struktur:
Kommunsektorn
Kommunernas och samkommunernas verksamhetsenheter samt kommunernas affärsverk
Staten
Ämbetsverk och inrättningar som omfattas av statens budgetekonomi
Den privata sektorn
Privata företag, företag med stats- och kommunmajoritet samt statens affärsverk
Också icke-vinstsyftande samfund, församlingar samt organisationer och stiftelser räknas i lönestatistiken till den privata sektorn.
I statistiken över arbetsmarknadskostnader och i arbetskraftskostnadsindexet har sektorindelningen samma struktur som den klassificering som används i lönestatistiken.
I förtjänstnivåindexet bildar icke-vinstsyftande samfund, församlingar och organisationer en arbetsgivarsektor för sig (övriga).
Den klassificering som används i lönestatistiken har följande struktur:
Kommunsektorn
Kommunernas och samkommunernas verksamhetsenheter samt kommunernas affärsverk
Staten
Ämbetsverk och inrättningar som omfattas av statens budgetekonomi
Den privata sektorn
Privata företag, företag med stats- och kommunmajoritet samt statens affärsverk
Också icke-vinstsyftande samfund, församlingar samt organisationer och stiftelser räknas i lönestatistiken till den privata sektorn.
I statistiken över arbetsmarknadskostnader och i arbetskraftskostnadsindexet har sektorindelningen samma struktur som den klassificering som används i lönestatistiken.
I förtjänstnivåindexet bildar icke-vinstsyftande samfund, församlingar och organisationer en arbetsgivarsektor för sig (övriga).
Arbetskraftskostnader
Arbetskraftskostnaderna beskriver alla sådana kostnader för arbetsgivaren som uppkommer vid anlitandet av arbetskraft. Arbetskraftskostnaderna anges vanligen som kostnader per arbetad timme. Kostnader för arbetslokaler, tjänsteresor eller skattefria dagtraktamenten hör inte till arbetskraftskostnaderna.
De totala arbetskraftskostnaderna erhålls genom avdrag av arbetsgivarstöd från summan av arbetskraftskostnadsposterna. Avsikten med arbetsgivarstöden är att finansiera de kostnader som uppkommer för arbetsgivaren till följd av direkta kostnader, antingen helt eller delvis. Sådana stöd är sysselsättningsstöd och utbildningsersättningar som arbetsgivaren erhåller.
I arbetskostnadsindexet indelas arbetskostnadsposterna i följande grupper:
- lön exkl. löneposter av engångsnatur
- löneposter av engångsnatur
- kostnader för den sociala tryggheten
I undersökningen om arbetskraftskostnader indelas arbetskostnadsposterna i följande huvudgrupper:
- direkt lön
- löneposter av engångsnatur
- lön för lediga dagar
- betalningar till personalfonder
- kostnader för naturaförmåner och företagsprodukter
- kostnader för den sociala tryggheten
- utbildningskostnader
- övriga arbetskraftskostnader
Den direkta lönen är lika med de löner som betalats för utförd arbetstid för varje lönebetalningstid. Den direkta lönen inkluderar
- direkta ersättningar som betalats på basis av utförd arbetstid, produktion eller utförd arbetsmängd
- ersättning för övertid, skiftarbete o.dyl.
- tilläggsarvoden och ersättningar som betalas regelbundet under varje lönebetalningsperiod
Poster av engångsnatur är sådana betalningar som inte betalas regelbundet under varje lönebetalningsperiod. Till dessa lönetillägg, som ofta betalas bara en gång om året, hör t.ex. resultatpremier och semesterpengar samt tjänsteårsersättningar inom vissa branscher med timlön. Det är möjligt att komma överens om betalning av poster av engångsnatur också i kollektivavtalen.
Lön för lediga dagar är ersättningar som betalas för lagstadgade, avtalsbaserade eller frivilligt beviljade semestrar, för allmänna lediga dagar eller andra lediga dagar med lön. Typiska poster är semesterlöner, månadsavlönades löner för söckenhelger, timavlönades söckenhelgdagsersättningar och löner för ledighet som baserar sig på arbetstidsförkortning.
Som betalning till personalfonder räknas en sådan summa som företagen årligen eventuellt överför till sina arbetstagares sparsystem, t.ex. personalfonder.
Kostnaderna för natura förmåner och företagsprodukter omfattar alla kostnader som arbetsgivaren orsakas för sådana varor och tjänster som arbetsgivaren upplåter åt sina arbetstagare. Sådana varor och tjänster är bl.a. bilförmån och arbetsplatsbespisning, optioner samt rekreations- och socialverksamhet. De egna anställdas löner beaktas inte.
Kostnader för den sociala tryggheten avser den summa som arbetsgivarna betalar för sina arbetstagarens socialskyddsförmåner. Lagstadgade, avtalsbaserade eller frivilliga betalningar är bl.a. arbetspensions- och socialskyddsavgifter samt arbetslöshetsförsäkringspremier. Till denna grupp hör också löner för sjukdomstid och familjeledighet som kalkylerade kostnader för finansiering av den sociala tryggheten (netto, dvs. med avdrag av de ersättningar som FPA betalar till arbetsgivaren) samt kostnader för företagshälsovård (också netto) och ersättningar för anställningsförhållandens upphörande.
Utbildningskostnaderna omfattar bl.a. kostnader för yrkesutbildning, kostnader för deltagande i kurser, externa utbildares arvoden och betalningar till organisationer som anordnar utbildning. Däremot hör utbildningsdeltagarnas löner inte till utbildningskostnaderna, utan de räknas höra till löner för utförd arbetstid.
Andra arbetskraftskostnader är bl.a. kostnader för skydds- och arbetskläder samt för anskaffning av arbetskraft.
Arbetsgivarskatter enligt EU:s arbetskraftskostnadsbegrepp, som betalats på basis av lönesumman eller arbetskraften finns inte i Finland.
Arbetskraftskostnadsbegreppet motsvarar delvis begreppet Löner och kollektiva avgifter i nationalräkenskaperna som emellertid inte inkluderar företagshälsovårds-, utbildnings- eller rekryteringskostnader.
De totala arbetskraftskostnaderna erhålls genom avdrag av arbetsgivarstöd från summan av arbetskraftskostnadsposterna. Avsikten med arbetsgivarstöden är att finansiera de kostnader som uppkommer för arbetsgivaren till följd av direkta kostnader, antingen helt eller delvis. Sådana stöd är sysselsättningsstöd och utbildningsersättningar som arbetsgivaren erhåller.
I arbetskostnadsindexet indelas arbetskostnadsposterna i följande grupper:
- lön exkl. löneposter av engångsnatur
- löneposter av engångsnatur
- kostnader för den sociala tryggheten
I undersökningen om arbetskraftskostnader indelas arbetskostnadsposterna i följande huvudgrupper:
- direkt lön
- löneposter av engångsnatur
- lön för lediga dagar
- betalningar till personalfonder
- kostnader för naturaförmåner och företagsprodukter
- kostnader för den sociala tryggheten
- utbildningskostnader
- övriga arbetskraftskostnader
Den direkta lönen är lika med de löner som betalats för utförd arbetstid för varje lönebetalningstid. Den direkta lönen inkluderar
- direkta ersättningar som betalats på basis av utförd arbetstid, produktion eller utförd arbetsmängd
- ersättning för övertid, skiftarbete o.dyl.
- tilläggsarvoden och ersättningar som betalas regelbundet under varje lönebetalningsperiod
Poster av engångsnatur är sådana betalningar som inte betalas regelbundet under varje lönebetalningsperiod. Till dessa lönetillägg, som ofta betalas bara en gång om året, hör t.ex. resultatpremier och semesterpengar samt tjänsteårsersättningar inom vissa branscher med timlön. Det är möjligt att komma överens om betalning av poster av engångsnatur också i kollektivavtalen.
Lön för lediga dagar är ersättningar som betalas för lagstadgade, avtalsbaserade eller frivilligt beviljade semestrar, för allmänna lediga dagar eller andra lediga dagar med lön. Typiska poster är semesterlöner, månadsavlönades löner för söckenhelger, timavlönades söckenhelgdagsersättningar och löner för ledighet som baserar sig på arbetstidsförkortning.
Som betalning till personalfonder räknas en sådan summa som företagen årligen eventuellt överför till sina arbetstagares sparsystem, t.ex. personalfonder.
Kostnaderna för natura förmåner och företagsprodukter omfattar alla kostnader som arbetsgivaren orsakas för sådana varor och tjänster som arbetsgivaren upplåter åt sina arbetstagare. Sådana varor och tjänster är bl.a. bilförmån och arbetsplatsbespisning, optioner samt rekreations- och socialverksamhet. De egna anställdas löner beaktas inte.
Kostnader för den sociala tryggheten avser den summa som arbetsgivarna betalar för sina arbetstagarens socialskyddsförmåner. Lagstadgade, avtalsbaserade eller frivilliga betalningar är bl.a. arbetspensions- och socialskyddsavgifter samt arbetslöshetsförsäkringspremier. Till denna grupp hör också löner för sjukdomstid och familjeledighet som kalkylerade kostnader för finansiering av den sociala tryggheten (netto, dvs. med avdrag av de ersättningar som FPA betalar till arbetsgivaren) samt kostnader för företagshälsovård (också netto) och ersättningar för anställningsförhållandens upphörande.
Utbildningskostnaderna omfattar bl.a. kostnader för yrkesutbildning, kostnader för deltagande i kurser, externa utbildares arvoden och betalningar till organisationer som anordnar utbildning. Däremot hör utbildningsdeltagarnas löner inte till utbildningskostnaderna, utan de räknas höra till löner för utförd arbetstid.
Andra arbetskraftskostnader är bl.a. kostnader för skydds- och arbetskläder samt för anskaffning av arbetskraft.
Arbetsgivarskatter enligt EU:s arbetskraftskostnadsbegrepp, som betalats på basis av lönesumman eller arbetskraften finns inte i Finland.
Arbetskraftskostnadsbegreppet motsvarar delvis begreppet Löner och kollektiva avgifter i nationalräkenskaperna som emellertid inte inkluderar företagshälsovårds-, utbildnings- eller rekryteringskostnader.
Avlönade timmar
Med avlönade timmar avses de timmar under den totala arbetstiden som löntagarna har fått lön för. Avlönade timmar kan vara arbetade timmar eller oarbetade timmar, dvs. frånvarotimmar (semestrar, sjukledigheter, allmänna lediga dagar, andra ledigheter).
Basindex
I basindexet jämförs priset vid beräkningstidpunkten alltid med bastidpunkten. I basindexet byts vikterna ut vanligen mera sällan än varje år, t.ex. med fem års mellanrum.
Indexformel
Indexformeln är en matematisk funktion och med hjälp av den räknar man från observationsvärden ut ett enskilt nyckeltal som beskriver förändring (t.ex. Fischers, Laspeyres' och Paasches indexformler).
Indextal
Indextalet är en storhet som används inom prisindexen och som anger priset, medelpriset eller indexet under jämförelsetidpunkten i förhållande till priset, medelpriset eller indexet under bastidpunkten. Indextalet för bastidpunkten anges vanligen med talet hundra. T.ex. om indextalet för en vara under en viss tidpunkt är 105,3 betyder det att priset på varan har stigit med 5,3 procent från bastidpunkten.
Kedjeindex
I kedjeindexet sker jämförelsen alltid mellan efter varandra följande beräkningstidpunkter. I kedjeindexet förs indextalen för en viss bastidpunkt framåt med förändringen av två beräkningstidpunkter. I kedjeindexet byts vikten i princip under varje beräkningstidpunkt.
Ibland talar man om kedjeindex också i det fall att jämförelseperioden hålls fast i jämförelsen under året, men jämförelseperiod och indexets viktstruktur ändras alltid när ett nytt år börjar.
Ibland talar man om kedjeindex också i det fall att jämförelseperioden hålls fast i jämförelsen under året, men jämförelseperiod och indexets viktstruktur ändras alltid när ett nytt år börjar.
Kvartalsförändring
Med kvartalsförändring avses den relativa förändringen av kvartalsindexet jämfört med indexet för det föregående kvartalet. Förändringen anges i allmänhet i procent.
Lönekostnadsindex
Lönekostandsindexet, som ingår i arbetskraftskostnadsindexet, mäter förändringar i lönekostnader som räknats per arbetad timme. Till lönekostnader hör alla löner och arvoden enligt 13 § i lagen om förskottsuppbörd, alltså även kostnader som förorsakats av naturaförmåner och optionssystem.
Löneposter av engångsnatur
Löneposter av engångsnatur är sådana löneposter och lönetillägg som inte betalas regelbundet under varje lönebetalningsperiod. Till dessa poster och tillägg hör t.ex. resultatpremier, semesterpenning och semesterersättning samt tjänsteårsersättningar inom vissa branscher med timlön. Det är möjligt att komma överens om betalning av löneposter av engångsnatur också i kollektivavtalen.
Lönestrukturstatistik
I lönestrukturstatistiken ingår inte semesterersättning för oanvända semesterdagar i löneposter av engångsnatur.
Förtjänstnivåindex:
Förtjänstnivåindexet mäter utvecklingen av lönerna för ordinarie arbetstid, oberoende av betalningssätt. Poster som betalas för prestation ingår i lönebegreppet på så sätt att de fördelas jämnt på hela kalenderåret. Likaså fördelas de engångsposter som grundar sig på kollektivavtalet jämnt på hela året. Alla löneposter av engångsnatur, t.ex. semesterpenning, som ingår i begreppet förtjänstnivåindex, ingår dock inte i lönematerialet som används vid indexberäkningen, utan de beaktas vid indexberäkningen endast i det fall att man i kollektivavtalsförhandlingarna kommer överens om förändringar i deras relativa andel. I förtjänstnivåindexet förs också retroaktivt betalda avtalshöjningar till det kvartal under vilket de tjänats.
Arbetskraftskostnadsundersökning:
Ersättning för upphörande av anställningsförhållande, som hör till löneposter av engångsnatur, ingår i socialkostnader i arbetskraftskostnadsundersökningens begrepp.
Arbetskraftskostnadsindex:
Till löneposter av engångsnatur i arbetskraftskostnadsindexet hör också retroaktivt betalda avtalshöjningar från tidigare löneutbetalningsperioder. I arbetskraftskostnadsindexet ingår också optioner enligt deras inlösningsvärden.
------
I lönestatistiken för den privata sektorn och den kommunala sektorn publiceras inte löneposter av engångsnatur. Löneposter av engångsnatur ingår inte i indexet för ordinarie löner.
Lönestrukturstatistik
I lönestrukturstatistiken ingår inte semesterersättning för oanvända semesterdagar i löneposter av engångsnatur.
Förtjänstnivåindex:
Förtjänstnivåindexet mäter utvecklingen av lönerna för ordinarie arbetstid, oberoende av betalningssätt. Poster som betalas för prestation ingår i lönebegreppet på så sätt att de fördelas jämnt på hela kalenderåret. Likaså fördelas de engångsposter som grundar sig på kollektivavtalet jämnt på hela året. Alla löneposter av engångsnatur, t.ex. semesterpenning, som ingår i begreppet förtjänstnivåindex, ingår dock inte i lönematerialet som används vid indexberäkningen, utan de beaktas vid indexberäkningen endast i det fall att man i kollektivavtalsförhandlingarna kommer överens om förändringar i deras relativa andel. I förtjänstnivåindexet förs också retroaktivt betalda avtalshöjningar till det kvartal under vilket de tjänats.
Arbetskraftskostnadsundersökning:
Ersättning för upphörande av anställningsförhållande, som hör till löneposter av engångsnatur, ingår i socialkostnader i arbetskraftskostnadsundersökningens begrepp.
Arbetskraftskostnadsindex:
Till löneposter av engångsnatur i arbetskraftskostnadsindexet hör också retroaktivt betalda avtalshöjningar från tidigare löneutbetalningsperioder. I arbetskraftskostnadsindexet ingår också optioner enligt deras inlösningsvärden.
------
I lönestatistiken för den privata sektorn och den kommunala sektorn publiceras inte löneposter av engångsnatur. Löneposter av engångsnatur ingår inte i indexet för ordinarie löner.
Socialkostnadsindex
Socialkostnadsindexet, som ingår i arbetskraftskostnadsindexet, mäter ut-vecklingen av arbetsgivarens lagstadgade och frivilliga socialförsäkringsav-gifter räknat per arbetad timme.
Se närmare om kostnader för den sociala tryggheten i begreppet arbets-kraftskostnader.
..
Se närmare om kostnader för den sociala tryggheten i begreppet arbets-kraftskostnader.
..
Viktstruktur
Viktstrukturen beskriver vilken betydelse respektive underindex (vara, löntagargrupp o.d.) har med tanke på totalindexet.
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
Vid mätning av kostnaden för en arbetad timme har kraven i EU-lagstiftningen uppfyllts. Målet har varit att det genomsnittliga relativa felet i den kostnadsberäkning som härrör från hela urvalet skulle vara ungefär 1%. I något stratum bör det relativa genomsnittliga felet inte stiga över 5%.
Aktualitet
Arbetskraftskostnadsindexet publiceras 70 dagar efter kvartalets utgång.
Punktlighet
Ingen tidsfördröjning
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Uppgifterna gäller hela landet enligt sektorn och näringsgren.
Jämförbarhet över tid
Materialet i arbetskraftskostnadsindexet gäller kvartal och materialet har årligen samma innehåll. Statistiken för olika år är i huvudsak jämförbar med tidigare år.
Enhetlighet över statistikområdena
Arbetskraftskostnadsindexet är också en del av förtjänstnivåindexet (resultatarvoden och andra sporadiska arvoden och arvoden av engångsnatur beaktas i förtjänstnivåindexet). Likaså plockas indexramen från samma ram som lönestatistikramen för den privata sektorn.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
Ett urval har plockats från den privata sektorn och den offentliga sektorn, medan statens uppgifter fås från Tahti-materialet och detta material är ett totalmaterial (dock omfattar arbetskraftskostnadsindexet inte timavlönade löntagare hos staten). Beräkningsmetoden för indexet reviderades vad gäller estimeringen och definitionen av näringsgren från och med år 2009 i samband med offentliggörandet för det andra kvartalet år 2012. Estimeringen har sedan dess grundat sig på lönebeloppen i lönesummaindexen för varje kvartal. I tidigare publikationer baserade sig estimeringen på lönebeloppsuppgifterna i företagsregistret. I detta sammanhang fastställdes företagens näringsgrenar på så sätt att den företagsspecifika näringsgrenen hålls oförändrad i indexberäkningen, oberoende av näringsgrensförändringar enligt företagsregistret. Från och med det första kvartalet år 2019 fås lönebeloppen från inkomstregistret, som är en nationell elektronisk databas. Den innehåller löne-, pensions- och förmånsuppgifter på individnivå. Skatteförvaltningens Inkomstregisterenhet tillhandahåller inkomstregistret och fungerar som ansvarig myndighet för det.
Det är känt att de genomsnittliga enhetskostnaderna för en arbetad timme i viss mån varierar beroende på företagets storlek. Företagsfördelningen är snedvriden vad gäller storlek: det förmodade bortfallet av små företag är större och stora företag täcker en stor del av lönebeloppet. I urvalsplanen har man velat säkerställa representativiteten för företag av alla storlekar i det insamlade materialet. Undersökningsramen för den privata sektorn har därför stratifierats efter antalet löntagare i fem storleksklasser. Definitionen av urvalsproportionerna baserade sig på tvåfasig kvadratrotkvotering (kvotering med en potens på 0,5). Målet med kvadratrotkvoteringen var att säkerställa publiceringsdugliga resultat såväl på nationalekonominivå som på huvudklassnivå inom näringsgrenen. Målet med den tvåfasiga kvoteringen var att inom näringsgrenen trygga en optimal allokering av urvalet på företag av olika storlek.
Det är känt att de genomsnittliga enhetskostnaderna för en arbetad timme i viss mån varierar beroende på företagets storlek. Företagsfördelningen är snedvriden vad gäller storlek: det förmodade bortfallet av små företag är större och stora företag täcker en stor del av lönebeloppet. I urvalsplanen har man velat säkerställa representativiteten för företag av alla storlekar i det insamlade materialet. Undersökningsramen för den privata sektorn har därför stratifierats efter antalet löntagare i fem storleksklasser. Definitionen av urvalsproportionerna baserade sig på tvåfasig kvadratrotkvotering (kvotering med en potens på 0,5). Målet med kvadratrotkvoteringen var att säkerställa publiceringsdugliga resultat såväl på nationalekonominivå som på huvudklassnivå inom näringsgrenen. Målet med den tvåfasiga kvoteringen var att inom näringsgrenen trygga en optimal allokering av urvalet på företag av olika storlek.
Datainsamlingsmetod
Uppgifterna från den privata sektorn och lokalförvaltningen i arbetskraftskostnadsindexet samlas in via Statistikcentralens datainsamlingssidor med webblanketter. Uppgifterna från inkomstregistret är förifyllda på blanketten för det senaste kvartalet, om företagen har anmält de uppgifter till inkomstregistret som behövs för att bilda uppgifterna och om uppgifterna i inkomstregistret och datainsamlingen skiljer sig inte väsentligt åt. Förfrågningarna sänds till alla organisationer i urvalet. Blanketterna har planerats av Statistikcentralen. Svarsbortfallet följs upp kvartalsvis och bortfallet täcks en gång per år. Å andra sidan beaktas svarsbortfallet också i estimeringen. Statens material är ett totalmaterial.
Frekvens för datainsamling
Primäruppgifter om arbetskraftskostnader samlas kvartalsvis.
Metoder
Databehandling
Arbetskraftskostnadsindexet mäter förändringen i arbetskraftskostnaderna per utförd arbetstimme. Uppgiftslämnarna kan med några få undantag meddela arbetsinsatsen av timavlönade som utförda timmar. Däremot anges över hälften av de månadsavlönades arbetsinsats som avlönade – inte som utförda arbetstimmar. Imputeringsprogrammet för antalet arbetstimmar säkerställer att man för varje uppgiftslämnare utöver den empiriska uppgiften om antalet arbetstimmar (utförda vs. avlönade) alltid har tillgång till en uppgift som fastställts med en regressionsmodell gällande både utförda och avlönade arbetstimmar.
Om det finns några oklarheter i uppgifterna kommer respondenten att uppmanas att lämna ytterligare information och vid behov korrigera uppgifterna. Databehandlingen utförs med hjälp av arbetskostnadsapplikationen och SAS- och SQL-verktygen. Vid behov tas observationer som inte hör till den slutliga statistiken (outliers eller ofullständiga svar) bort från uppgifterna.
Om det finns några oklarheter i uppgifterna kommer respondenten att uppmanas att lämna ytterligare information och vid behov korrigera uppgifterna. Databehandlingen utförs med hjälp av arbetskostnadsapplikationen och SAS- och SQL-verktygen. Vid behov tas observationer som inte hör till den slutliga statistiken (outliers eller ofullständiga svar) bort från uppgifterna.
Datavalidering
Då datainsamlingen startar för ett enskilt företag, strävar man efter att förvissa sig om logiken i och nivån på de centrala primäruppgifterna (antalet löntagare, antalet arbetstimmar, lönebeloppet). Granskningar av företag som tidigare besvarat enkäten grundar sig på kvartalsförändringen i uppgifterna för respektive företag. Från de uppgifter som förts till databasen granskas
- kvartalsförändringen för den enhetskostnad som räknats per utförd/avlönad arbetstimme
- förändringen i definitionsgrunden för timmarna
- summeringen av lönespecifikationen för timanställda och förändringen i tariffen för socialförsäkringsavgifter
- Jämförelse av lönekostnaden för en utförd/avlönad arbetstimme i ett företag utan engångsposter med företagets motsvarande värde från föregående kvartal.
- Definiering av företagets kontrollgrupp enligt det näringsgrensstratum som fastställts för företaget.
- Definiering av granskningsgränser för varje kontrollgrupp utifrån den decilfördelning som gäller enhetsförändringen för lönekostnaderna. Som nedre gräns för förändringen i lönekostnader fastställs den förändringsgräns som motsvarar den första decilen (D10). På motsvarande sätt används den förändringsgräns som motsvarar den sista decilen (D90).
- Observationsvärden inom gränserna godkänns. Observationer som underskrider den nedre gränsen eller överskrider den övre gränsen antecknas som avvikande och skrivs ut på kontrollistan.
Dokumentering av metoder
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Organisationsenhet
Samhällsstatistik
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Arbetskraftskostnadsindexet har utvecklats på uppdrag av Europeiska unionen som en del av ett projekt som täcker hela gemenskapen. Det finns bestämmelser om framställningen av arbetskraftsindexet i Europeiska parlamentets och rådets förordning nr 450/2003 och den anknutna genomförandeförordningen nr 1216/2003 av kommissionen. Det finns bestämmelser om ändring av denna förordning i fråga om de näringsgrenar som den täcker i kommissionens förordning 224/2007. Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera enskilda företags/kommuners/samkommuners/statliga ämbetsverks eller anstalters uppgifter eller utveckling.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Arbetskraftskostnadsindexet har utvecklats på uppdrag av Europeiska unionen som en del av ett projekt som täcker hela gemenskapen. Det finns bestämmelser om framställningen av arbetskraftsindexet i Europeiska parlamentets och rådets förordning nr 450/2003 och den anknutna genomförandeförordningen nr 1216/2003 av kommissionen. Det finns bestämmelser om ändring av denna förordning i fråga om de näringsgrenar som den täcker i kommissionens förordning 224/2007. Från uppgiftslämnarna samlas endast sådana nödvändiga uppgifter in som inte kan fås från administrativa register. Indexserierna publiceras på ett sådant sätt att det inte går att identifiera enskilda företags/kommuners/samkommuners/statliga ämbetsverks eller anstalters uppgifter eller utveckling.
Principer för dataskydd
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Sekretess – behandling av uppgifter
En central regel i dataskyddsverksamheten är att undvika att publicera uppgifter i ett format där en enskild person, organisation eller en egenskap hos ovan nämnda kan avslöjas. Uppgifter om organisationer är inte allmänt tillgängliga; endast näringsgrensspecifika indextal är en del av publiceringspolitiken.
Principer för offentliggörande
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
Arbetskraftskostnadsindexet används också som uppgiftskälla för förtjänstnivåindexet. Likaså används uppgifterna även för en koherent statistik i bland annat nationalräkenskaperna.
Tillgänglighet och tydlighet
Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
De säsongrensade uppgifterna i konjunkturstatistiken revideras på grund av den använda beräkningsmetoden. Den tilläggsinformation som en ny observation i tidsserien medför utnyttjas i en modellbaserad beräkningsmetod, vilket återspeglas i ändringar i gamla offentliggöranden. Information om revideringen av de senaste säsongrensade siffrorna finns i offentliggörandena och kvalitetsbeskrivningarna.
I samband med den centrala konjunkturstatistiken och viss årsstatistik publiceras också en tabell om revideringarna. Av tabellen framgår hur uppgifterna för de senaste statistikperioderna förändrats mellan det första och det senaste offentliggörandet.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
De säsongrensade uppgifterna i konjunkturstatistiken revideras på grund av den använda beräkningsmetoden. Den tilläggsinformation som en ny observation i tidsserien medför utnyttjas i en modellbaserad beräkningsmetod, vilket återspeglas i ändringar i gamla offentliggöranden. Information om revideringen av de senaste säsongrensade siffrorna finns i offentliggörandena och kvalitetsbeskrivningarna.
I samband med den centrala konjunkturstatistiken och viss årsstatistik publiceras också en tabell om revideringarna. Av tabellen framgår hur uppgifterna för de senaste statistikperioderna förändrats mellan det första och det senaste offentliggörandet.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.