Skatter och avgifter av skattenatur: dokumentation för statistiken

Statistiken ”Skatter och avgifter av skattenatur” innehåller uppgifter om skatter och obligatoriska socialskyddsavgifter som varje år uppbärs av staten, kommunerna och socialskyddsfonderna. Dessutom innehåller statistiken avgifter av skattenatur som i Finland uppburits till Europeiska unionen. Uppgifterna presenteras per skatte- eller avgiftsslag enligt indelningen i OECD:s Revenue Statistics -skattestatistik. Dessutom presenteras skattekvoten det vill säga utfallet av alla obligatoriska avgifter av skattenatur på årsnivå i relation till bruttonationalprodukten under samma period. I internationella jämförelser är skattekvoten en av de vanligaste mätarna på storleken på den offentliga sektorn.

Populationen i statistiken är enheter inom den offentliga ekonomin samt Europeiska unionen.

 

Basenheten för rapporteringen är följande sektorer: statsförvaltningen, lokalförvaltningen, arbetspensionsanstalter, övriga socialskyddsfonder och EU. Sektorer består av flera enheter (t. ex. ämbetsverk och anstaltererbjuder inom statsförvaltningen, kommuner). Data för en rapporteringsenhet fås antingen av andra (myndighets)parter direkt som en kombination eller genom att summera observationsenheternas data.

Som måttenheter för tidsserierna i statistiken skatter och avgifter av skattenatur används miljoner euro eller procentandel.

Alla tidsserier i statistiken innehåller gängse priser.

I nationalräkenskaperna är referenstiden vanligen ett kalenderår i årsräkenskaperna och ett kvartal i kvartalsräkenskaperna.
Referensperioden för statistiken Skatter och avgifter av skattenatur är ett kalenderår. Merparten av observationerna insamlas per månad, men särskilt i fråga om socialskyddsavgifterna är tiden ett kvartal eller ett år. Det uppstår en tidsskillnad mellan referens- och observationstiden endast vad gäller korrigering av prestationsprincipen, då till exempel arbetsgivaravgifter som betalas i januari hänförs till december.

Referensområdet för nationalräkenskaperna är hela landets ekonomi.

Nationalräkenskaperna beskriver hela ekonomin. Varje ekonomisk enhet har ett ekonomiskt intresse som gäller det ifrågavarandet landet.

Dessutom används flera underklasser. De två viktigaste underklasserna gäller de institutionella sektorerna och näringsgrensklasserna enligt NACE Rev. 2. Alla underklasser ska vara täckande.

I ENS 2010 finns det fem institutionella sektorer som utesluter varandra. (a) icke-finansiella företag, (b) finansiella företag och försäkringsföretag, (c) offentliga samfund, (d) hushåll, (e) hushållens icke-vinstsyftande organisationer. Dessa fem sektorer utgör tillsammans hela den inhemska ekonomin. Varje sektor är även indelad i undersektorer.

Datamaterialet i statistiken Skatter och avgifter av skattenatur täcker offentliga samfund, indelade i följande undersektorer:
staten, lokalförvaltningen, arbetspensionsanstalter, övriga socialskyddsfonder. Dessutom innehåller statistiken avgifter av skattenatur som i Finland uppburits till Europeiska unionen.

Statistikpublikationen skatter och avgifter av skattenatur innehåller tidsserier på årsnivå från år 1975 ända till det senaste hela statistikåret.

Statistiken skatter och avgifter av skattenatur publiceras som en statistikpublicering och som databasuppdatering enligt följande: preliminär t+80 dagar, uppdaterad t+9 månader.

Relevanta felkällor gäller fel i den offentliga sektorns registrar och skattning av uppgifter som inte fanns tillgängliga vid tidpunkten för publicering.

Uppgifterna i nationalräkenskaperna bör vara tillgängliga för användarna snarast möjligt, dock med beaktande av frekvensen på uppgifterna (år eller kvartal), uppgifternas karaktär (är det fråga om en uppgift som beskriver ekonomins strukturer eller en uppgift som beskriver konjunkturförändringar) samt tillräcklig balans mellan tillförlitlighet och aktualitet.

I leveransprogrammet för ENS 2010 fastställs tidsfristen för sändning av alla tabeller i räkenskaperna. Kvartalstabellerna bör vara tillgängliga 2 eller 3 månader efter utgången av kvartalet. Leveranserna av årstabellerna kan ha en eftersläpning på mellan 2 månader (huvudaggregat) och 36 månader (tillgångs- och användningstabeller) efter utgången av statistikåret.

Statistiken skatter och avgifter av skattenatur publiceras samtidigt med nationalräkenskaperna två gånger om året, i mitten av mars och september.

Uppgifter är preliminärä till dess att i nationalräkenskapernas uppgifter är slutliga, dvs. två år efter slutet av statistikåret. Uppgifter kan förändras även efter denna period, om tidsserierna revideras på grund av metodändringar.

Det är god praxis att publiceringsdatumen för nationalräkenskaperna tillkännages i förväg och att dessa datum faktiskt håller.

Rapporteringen av nationalräkenskaperna till Eurostat ska ske exakt vid de tidpunkter som fastställs i leveransprogrammet för ENS 2010 eller tidigare.

Statistikcentralen skickar ofta uppgifterna till Eurostat tidigare än den sista möjliga tidpunkten som anges i leveransprogrammet.

Jämförbarheten i EU-medlemsstaternas nationalräkenskaper garanteras genom att de gemensamma definitionerna i Europeiska nationalräkenskapssystemet (European System of Accounts ESA 2010) tillämpas. Också global jämförbarhet är möjlig eftersom många länder utanför Europa tillämpar rekommendationen SNA2008, som stämmer överens med ENS 2010.

Statistiken Skatter och avgifter av skattenatur är jämförbar även med OECD:s skattestatistik.

Eftersom alla uppgifter som statistikförs upprättas i enlighet med samma ENS2010-definitioner, är uppgifter som beskriver nationalräkenskaperna under olika tidsperioder helt jämförbara. Om grundläggande förändringar i metoder eller klassificeringar måste göras, görs nödvändiga uppdateringar i tidsserier som sträcker sig långt bakåt i tiden. 

När det gäller statistiken Skatter och avgifter av skattenatur bör man dock beakta följande: Statistikens tidsserie är metodmässigt enhetlig fr.o.m. år 1988. Fr.o.m. detta har skatterna beräknats enligt prestationsprincipen på så sätt att man strävat efter att hänföra de skatteinkomster som de offentliga samfunden samlat in till samma tidpunkt som den händelse som medförde skyldighet att betala skatt. Jämförbarheten med tidigare års tidsserier är lindrigt sämre.

I nationalräkenskapernas kontosystem är de olika delområdena enhetliga: års- och kvartalsräkenskaperna, den offentliga sektorns uppgifter, de reala sektorräkenskaperna, finansräkenskaperna, regionalräkenskaperna samt tillgångs- och användningstabellerna. I praktiken kan det emellertid vara en omöjlighet att uppnå fullständig enhetlighet mellan uppgifterna vid alla tidpunkter, och temporära skillnader förekommer. Skillnaderna beror oftast på olika former av eftersläpning för offentliggörandena inom de olika delområdena.

Primärstatistik, såsom struktur- och konjunkturstatistik för företag och arbetskraftsundersökningen, används i stor utsträckning som källmaterial för nationalräkenskaperna. Primärstatistiken och uppgifterna i nationalräkenskaperna är emellertid ofta inte enhetliga. Den största orsaken är olika begrepp och definitioner eller skillnader i uppgifternas täckning. Också betalningsbalansen är en viktig källa för nationalräkenskaperna. Definitionerna och omfattningen i betalningsbalansmanualen BPM6 är fullständigt enhetliga med nationalräkenskapernas ENS 2010-definitioner. Variablerna i betalningsbalansen är således fullständigt enhetliga med motsvarande variabler i nationalräkenskaperna.

Skillnader mellan olika delområden i nationalräkenskaperna gäller enbart de senaste observationerna och de beror på olika dröjsmål i tidsplanerna för framställning och leverans. Den här enhetligheten gäller även betalningsbalansen. Produktionssystemen för betalningsbalansen och nationalräkenskaperna är integrerade och uppgifterna sammanfaller från och med 2019 och för finansräkenskapernas del från och med 2020.

Beakta följande i fråga om statistiken skatter och avgifter av skattenatur: Klassificeringen av skatteslag som används i OECD:s skattestatistik och tillämpningen av sektorklassificeringen avviker till vissa delar från nationalräkenskaperna. På helhetsnivå är statistikuppgifterna dock enhetliga med skatterna i nationalräkenskaperna och med de obligatoriska socialskyddsavgifterna som uppbärs av offentliga samfund.

Statistikcentralen publicerar även statistiken miljöskatter, som grundas på en internationellt enhetlig statistikföringsram. Miljöskattestatistiken omfattar också miljöbaserade serviceavgifter som en post, som dock inte klassificeras som skatter eller avgifter av skattenatur i statistik som baserar sig på nationalräkenskaperna.

Enheterna i nationalräkenskaperna samlar vanligtvis inte in uppgifterna själva, utan de tar emot dem från andra enheter eller institutioner. Upprättandet av statistiken Skatter och avgifter av skattenatur grundas på basmaterial som används vid upprättandet av nationalräkenskaperna. De huvudsakliga uppgiftskällorna är statens bokföringsmaterial och enskilda uppgifter från Statskontoret. Palkeet - Servicecentralen för statens ekonomi- och personalförvaltning, Kommunförbundet, Skatteförvaltningen, Finansinspektionen, FPA, Sysselsättningsfonden, Trafi, Tullförvaltningen samt Energimyndigheten och EU:s kommission. Målpopulationerna och populationerna i registren motsvarar varandra, eftersom statistiken publiceras efter mottagarsektor. Merparten av källmaterialen för staten och lokalförvaltningen är månadsspecifika. I fråga om de obligatoriska socialskyddsavgifterna erhålls primäruppgifterna på kvartals- eller årsnivå. Resten finns huvudsakligen på årsnivå.

Uppgifterna för statistiken Skatter och avgifter av skattenatur bildas vanligen vid övrig statistikproduktion och anknyter till avtal om dessa. Enskilda siffror erhålls från offentliga källor eller av myndigheter på begäran.

Nationalräkenskaperna görs vanligtvis upp kvartalsvis eller årsvis med källans primärstatistik som underlag. Insamlingsfrekvensen för primärstatistiken varierar alltefter källdata.

Datakällorna, metoderna och teknikerna för att utarbeta statistiken är landsspecifika, men de bör användas så att de motsvarar definitionerna och begreppen i ENS 2010. Det finns såväl allmänna som mer detaljerade instruktioner för hur nationalräkenskaperna ska göras upp. Se punkt 10.6 för mer information. Metoddokumentering.

Statistiken skatter och avgifter av skattenatur följer i stor utsträckning källmaterialet. Behandlingen sker närmast vid korrigeringen i fråga om prestationsprincipen. Skatter registreras i statistiken enligt prestationsprincipen i enlighet med  Europeiska nationalräkenskapssystemet ENS 2010. I prestationsbaserad redovisning hänförs skatterna till samma tidpunkt med den händelse som är orsaken till skattebetalningsskyldigheten. I praktiken fastställs prestationsbaserade ackumuleringar genom tidskorrigerade ackumulerade kassamedel. Till exempel i fråga om mervärdesskatten är fördröjningen i redovisningen vanligen två månader. Tidskorrigering avser då att till exempel mervärdesskatter som betalats till statskassan i februari statistikförs i föregående års beskattningsutfall.

Sifforna på månadsnivå summeras till kvartal och år. Om årsnivåns siffra senare preciseras, avstäms kvartalssiffrorna för att motsvara denna.

Syftet med datavalideringen är att säkerställa att uppgiftsinnehållet har genomgått godkännande. Det är en viktig uppgift inom all statistik och särskilt i fråga om nationalräkenskaperna, vars uppgifter används till stöd för ekonomiska analyser och politiskt beslutsfattande.

Jämförelser mellan uppgifter ur olika källor är en viktig del av arbetet med att sammanställa nationalräkenskaperna. De källuppgifter som används i nationalräkenskaperna går igenom flera granskningsomgångar hos Statistikcentralen.

Data valideras horisontellt och vertikalt i anslutning till framställningen och rapporteringen. Kvaliteten på underskotts- och skuldsiffrorna är föremål för en omfattande uppföljning från EU:s kommission och det här gäller även skattesiffrorna. I samband med varje leverans av uppgifter till EU-kommissionen kontrollerar Eurostat medlemsländernas uppgifter under ungefär tre veckor och i samband med denna granskningsprocess kan uppgifterna komma att uppdateras. Dessutom följer OECD kvaliteten på de nationella skatteuppgifterna som insamlas för statistiken Revenue Statistics.

Ekonomisk statistik

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 

Nationalräkenskaperna framställs enligt Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010), den publicerades i Europeiska unionens officiella tidning som bilaga A till förordningen (EU) Nr 549/2013. Leveransprogrammet i ENS 2010 är bilaga B till förordningen. ENS 2010 har formen av en förordning utfärdad av Europaparlamentet och rådet, och den fastställer följande:

• Metoder (Bilaga A) för användning av gemensam praxis, definitioner, klassificeringar och redovisningsregler vid upprättandet av räkenskaper och tabeller.
• Temporära undantag har beviljats till medlemsstaterna ända till år 2020 med kommissionens implementeringsbeslut 2014/403/EU som getts 26.6.2014, som tillåter de nationella uppgifter att temporärt avvika från kraven i leveransprogrammet ENS 2010.
  
  Andra lagar som anknyter till nationalräkenskaperna:
  • Kommissionens beslut 98/715 som gavs den 30 november 1998, samt kommissionens beslut som gavs den 17 december 2002 om mätning av priser och volymer i nationalräkenskaperna.
  • Lagstiftning som gäller förfarande vid för stora underskott
  Flera separata lagar som ofta gäller klassificeringar, t.ex. NACE Rev.2, CPA 2015, COGOG, COICOP, NUTS 2016.
  
  På Eurostats webbplats, under National accounts och Government finance and EDP, finns det fler författningar som är relevanta för nationalräkenskaperna.
  
  Gällande statistiken Skatter och avgifter av skattenatur är även OECD aktuell. När det gäller statistikområdet samlar OECD in de uppgifter som behövs för forskning från medlemsstaterna.

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Med konfidentiella uppgifter avses inom statistik uppgifter med vilka statistiska enheter kan identifieras direkt eller indirekt och som därför kan röja enskilda uppgifter. För att fastställa huruvida en statistisk enhet kan identifieras måste man beakta alla relevanta medel som en tredje part eventuellt kan använda för att identifiera den statistiska enheten. Även om nationalräkenskaperna vanligtvis är väl aggregerade, kan identifiering vara möjligt i underkategorierna till aggregaten och/eller underkategorierna i små ekonomier. I dessa fall krävs åtgärder för att uppgifterna om den enskilda statistiska enheter inte ska röjas. Anvisningarna om hur man förhindrar att uppgifterna röjs finns i Europeiska kommissionens Handbook on Statistical Disclosure Control (på engelska).

De inlämnade uppgifterna markeras antingen med ”N = får inte publiceras innan utsatt datum” eller ”F = fritt”.

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Uppgifter i nationalräkenskaperna är centrala ekonomiska uppgifter som många internationella organisationer publicerar för att förbättra konsistensen av uppgifterna och uppnå synergifördelar vid insamling och bedömning av uppgifter. Inter-Agency Group on Economic and Financial Statistics (med företrädare för Internationella regleringsbanken, Europeiska centralbanken, IMF, OECD och Världsbanken) lade inom ramen för projektet G20 Data Gap Initiative år 2016 fram ett initiativ för förbättrad informationsdelning kring uppgifterna i nationalräkenskaperna.

Uppgifterna förmedlas via Eurostat till andra internationella organisationer. 

Finansräkenskaperna kvartalsvis, uppgifterna om betalningsbalans och de offentliga samfundens konton lämnas även direkt till ECB. Uppgifterna motsvarande statistiken Skatter och avgifter av skattenatur lämnas till OECD i juni. Uppgifterna publiceras årligen i OECD:s publikation Revenue Statistics.

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvaliteten på uppgifterna i nationalräkenskaperna säkras genom att följa ENS 2010-metoderna och förordningen samt genom att tillämpa anvisningarna för upprättande av kvalitetsrapporter i ESS-handboken.

I nationalräkenskaperna och regionalräkenskaperna görs flera kvalitetskontroller under produktionsprocessen, till exempel i förskott (källstatistik), under processens gång (resultat), i efterskott (använda metoder) och i samband med externa granskningar (Eurostat, Europas revisionsdomstol eller den nationella revisionsdomstolen, IMF).

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.