Struktur- och bokslutsstatistik över företag: dokumentation för statistiken
Dokumentation som var i kraft 21.11.2024
Statistikens primäruppgifter
Allmän beskrivning
Struktur- och bokslutsstatistiken över företag beskriver företag i Finland. Statistiken omfattar näringsgrensvisa uppgifter om antalet företag, anställda och bokslut. Uppgifter publiceras enligt sektorklass, juridisk form och ägartyp samt enligt storleksklass. Med hjälp av företagens bokslutsuppgifter beskrivs hur resultatet för de olika näringsgrenarna bildas, näringsgrenarnas lönsamhet och balansräkningens struktur. Variablerna består av resultat- och balansräkningsuppgifter och nyckeltal som beräknats på basis av dem. Kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter finns i sina egna databastabeller. De icke-vinstdrivande bolagens uppgifter finns i sina egna databastabeller.
Statistiken är en årsstatistik som vad gäller resultaträkningen beskriver uppgifter som samlats in under hela räkenskapsperioden och vad gäller balansräkningen tillgångs- och skuldsituationen i slutet av räkenskapsperioden.
Statistiken är en årsstatistik som vad gäller resultaträkningen beskriver uppgifter som samlats in under hela räkenskapsperioden och vad gäller balansräkningen tillgångs- och skuldsituationen i slutet av räkenskapsperioden.
Statistikens population
Populationen i struktur- och bokslutsstatistik över företag består av alla företag som utövar affärsverksamhet i Finland. Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister innehåller statistikens centrala klassificeringsvariabler såsom näringsgren, sektor, juridisk form, ägartyp och storleksklassen på löntagarna. Företag har valts till statistiken om de verkar på marknadsvillkor samt har omsättning, övriga rörelseintäkter, balansräkning, personal eller investeringar under statistikåret. Även näringsidkare med enkel bokföring ingår i statistiken. Dessutom inbegriper statistiken affärsverk som verkar på marknadsvillkor samt utländska filialer. Filialer i utlandet har man strävat efter att avgränsa utanför statistiken.
Struktur- och bokslutsstatistiken baserar sig på skatteförvaltningens näringsskattematerial, inkomstregistret, Finansinspektionens FINREP- och VAKRA-material och Statistikcentralens företagsenkäter. Näringsskattematerialet innehåller bokslutsuppgifter om alla företag och näringsidkare som omfattas av näringsskattelagen. FINREP- och VAKRA-materialet innehåller bokslutsuppgifter från företag inom finans- och försäkringsbranschen som kontrolleras av Finansinspektionen.
Med Statistikcentralens enkät om företagens struktur insamlas uppgifter om löntagarnas antal och näringsgren.
Med Statistikens enkät om företagens bokslut fås mera uppgifter om företagens omsättning, utgifter samt investeringar.
Struktur- och bokslutsstatistiken baserar sig på skatteförvaltningens näringsskattematerial, inkomstregistret, Finansinspektionens FINREP- och VAKRA-material och Statistikcentralens företagsenkäter. Näringsskattematerialet innehåller bokslutsuppgifter om alla företag och näringsidkare som omfattas av näringsskattelagen. FINREP- och VAKRA-materialet innehåller bokslutsuppgifter från företag inom finans- och försäkringsbranschen som kontrolleras av Finansinspektionen.
Med Statistikcentralens enkät om företagens struktur insamlas uppgifter om löntagarnas antal och näringsgren.
Med Statistikens enkät om företagens bokslut fås mera uppgifter om företagens omsättning, utgifter samt investeringar.
Statistisk enhet
Uppgifter i struktur- och bokslutsstatistiken över företag publiceras både utifrån företag och juridiska enheterna. Ett företag är enligt Statistikcentralens definition en enhet som har självständigt beslutsfattande och som producerar varor och/eller tjänster för försäljning på marknaden. Ett företag kan bestå av en eller flera juridiska enheter. Om ett företag består av flera juridiska enheter, har affärsverksamhet mellan enheterna eliminerats.
Juridiska enheter är:
- närings- och affärsidkare, som verkar under sitt eget namn eller under ett registrerat firmanamn,
- juridiska personer (till exempel aktiebolag, kommanditbolag, öppet bolag, andelslag, sparbank och ekonomisk förening),
- affärsverk som verkar på marknadsvillkor.
En juridisk enhet är en administrativ rapporteringsenhet och rapporteringsenheten för datainsamlingar.
Juridiska enheter är:
- närings- och affärsidkare, som verkar under sitt eget namn eller under ett registrerat firmanamn,
- juridiska personer (till exempel aktiebolag, kommanditbolag, öppet bolag, andelslag, sparbank och ekonomisk förening),
- affärsverk som verkar på marknadsvillkor.
En juridisk enhet är en administrativ rapporteringsenhet och rapporteringsenheten för datainsamlingar.
Måttenhet
I statistikens databastabeller är måttenheterna 1 000 euro, procent och personalantalet.
Basperiod
Struktur- och bokslutsstatistiken över företag är inte en indexbaserad statistikgren. Uppgifterna är årsvisa.
Referensperiod
Referensperioden i struktur- och bokslutsstatistiken över företag är ett kalenderår. Uppgifterna gäller huvudsakligen den räkenskapsperiod som gått ut under statistikåret, vilket innebär att räkenskapsperioden inte alltid följer kalenderåret. För långa eller korta räkenskapsperioder omvandlas till att motsvara 12 månader.
Referensområde
Struktur- och bokslutsstatistiken över företag publiceras på hela landets nivå.
Bokslutsppgifterna omfattar också sådan verksamhet utanför Finlands gränser som ingår i företagets bokslut i Finland. Således inbegriper omsättningen i statistiken också till exempel tillverkning utomlands samt försäljning av varor och tjänster från ett land till ett annat utomlands. Företagens filialer i utlandet har man dock strävat efter att avgränsa utanför statistiken.
Bokslutsppgifterna omfattar också sådan verksamhet utanför Finlands gränser som ingår i företagets bokslut i Finland. Således inbegriper omsättningen i statistiken också till exempel tillverkning utomlands samt försäljning av varor och tjänster från ett land till ett annat utomlands. Företagens filialer i utlandet har man dock strävat efter att avgränsa utanför statistiken.
Sektortäckning
Struktur- och bokslutsstatistiken över företag omfattar alla näringsgrenar, juridiska former och ägartyper samt företagssektorns sektorklasser. I statistiken ingår alla företag på marknadsvillkor som under statistikåret har sysselsatt personal eller som under statistikåret har haft omsättning, övriga rörelseintäkter, investeringar eller balansräkning.
Data publiceras i strukturstatistikens bastabell enligt huvudnäringsgren och enligt alla undernäringsgrenar. Data publiceras med olika klassificeringar enligt huvudnäringsgren och på en tvåsiffrig nivå.
Från näringsgren A (Jordbruk, skogsbruk och fiske) ingår de gårdar som under statistikåret har haft jordbruksinkomster, övriga omsättning, balansräkning, investeringar eller som har sysselsatt personal under statistikåret. När det gäller jordbruk är endast personuppgifterna täckande.
Från näringsgren 02 ingår de gårdar som under statistikåret har haft inkomster från skogsbruk, övriga omsättning balansräkning, investeringar eller som har sysselsatt personal under statistikåret.
I fråga om Finans- och försäkringsverksamhet (TOL K) publiceras från och med 2021 omsättning, förädlingsvärde, antal företag och personaluppgifter. EU:s grant-finansiering har beviljats för revidering av statistikföringen åren 2020–2022.
Inom näringsgrenen Tobaksvarutillverkning (TOL 12000) verkar två små företag. Uppgifter om dessa publiceras inte inom den egna näringsgrenen och företagen ingår inte i de totala sifforna för alla näringsgrenar. Att publicera dessa uppgifter skulle leda till att uppgifter måste skyddas i fråga om näringsgrenar som är betydligt mera betydande.
Uppgifter om företagens bokslut publiceras i fråga om näringsgrenarna B–S. När det gäller näringsgrenen Finans- och försäkringsverksamhet publiceras bara en del av bokslutsuppgifterna. Kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter publiceras i sina egna databastabeller. När det gäller näringsgrenarna B–S (exkl. K) publiceras uppgifter enligt huvudnäringsgren och på näringsgrensindelningens tvåsiffernivå (med några undantag).
Data publiceras i strukturstatistikens bastabell enligt huvudnäringsgren och enligt alla undernäringsgrenar. Data publiceras med olika klassificeringar enligt huvudnäringsgren och på en tvåsiffrig nivå.
Från näringsgren A (Jordbruk, skogsbruk och fiske) ingår de gårdar som under statistikåret har haft jordbruksinkomster, övriga omsättning, balansräkning, investeringar eller som har sysselsatt personal under statistikåret. När det gäller jordbruk är endast personuppgifterna täckande.
Från näringsgren 02 ingår de gårdar som under statistikåret har haft inkomster från skogsbruk, övriga omsättning balansräkning, investeringar eller som har sysselsatt personal under statistikåret.
I fråga om Finans- och försäkringsverksamhet (TOL K) publiceras från och med 2021 omsättning, förädlingsvärde, antal företag och personaluppgifter. EU:s grant-finansiering har beviljats för revidering av statistikföringen åren 2020–2022.
Inom näringsgrenen Tobaksvarutillverkning (TOL 12000) verkar två små företag. Uppgifter om dessa publiceras inte inom den egna näringsgrenen och företagen ingår inte i de totala sifforna för alla näringsgrenar. Att publicera dessa uppgifter skulle leda till att uppgifter måste skyddas i fråga om näringsgrenar som är betydligt mera betydande.
Uppgifter om företagens bokslut publiceras i fråga om näringsgrenarna B–S. När det gäller näringsgrenen Finans- och försäkringsverksamhet publiceras bara en del av bokslutsuppgifterna. Kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter publiceras i sina egna databastabeller. När det gäller näringsgrenarna B–S (exkl. K) publiceras uppgifter enligt huvudnäringsgren och på näringsgrensindelningens tvåsiffernivå (med några undantag).
Tidstäckning
Företagsregistrets årsuppgifter och strukturstatistikens bokslutsuppgifter sammanslogs 2013 till struktur- och bokslutsstatistiken över företag. Antalet statistiska enheter utvidgades 2023. Tidigare valdes bara företag som varit verksamma i minst sex månader under statistikåret samt uppfyllde storleksgränserna. Begränsningarna i fråga om verksamhetstid och storlek har slopats. Statistikens årsuppgifter finns tillgängliga på statistikens ingångssida och i Statistikcentralens databas StatFin enligt den nya definitionen av statistiska enheter från och med år 2018. Uppgifter i enlighet med den gamla definitionen av statistiska enheter finns tillgängliga för åren 2013–2021 i databasen StatFins arkiv.
Kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter slogs samman med struktur- och bokslutsstatistiken över företag 2022. Samtidigt avgränsades företagens filialer i utlandet utanför statistiken. Bokslutsuppgifterna om kreditinstitut och värdepappersföretag publiceras i fortsättningen bara på årsnivå i stället för den tidigare kvartalsvisa publiceringen. Kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter finns tillgängliga på statistikens ingångssida och i Statistikcentralens databas StatFin från och med 2021. Bokslutsuppgifterna för tidigare år finns i databasen StatFins arkiv. När det gäller skade- och livförsäkringsbolag finns det uppgifter i databasen StatFin från och med 2012.
Kreditinstitutens bokslutsuppgifter har producerats med hjälp av ett enhetligt bokslutsschema sedan början av år 1995. Från år 1974 till år 1995 producerades bokslutspublikationer över kreditinstitut på så sätt att finansbolagen och kreditaktiebolagen inte ingick i den förenhetligade ramen. Dessa omfattades ännu inte av den enhetliga lagstiftningen över kreditinstitut. Före år 1974 producerades en separat publikation över varje bankgrupp och innehållet skiljde sig i viss mån också när det gäller bokslutsschemat. Statistikcentralen har publicerat så kallad bankstatistik över alla bankgrupper från och med uppgifterna för år 1970. Bankstatistiken har sitt ursprung i sparbanksstatistiken för år 1868, som var sparbanksinspektörens berättelse om sparbankernas situation och skötseln av dem.
I värdepappersföretagens bokslutsrapportering infördes den nya IAS/IFRS-bokslutsstandarden i början av 2005. Bokslutsuppgifter om värdepappersföretagen som upprättats före detta med ett enhetligt bokslutsschema finns tillgängliga för åren 1998–2004 för kvartal och som årsbokslut. Från tidigare år finns inga enhetliga sammanställda bokslutsuppgifter tillgängliga.
Uppgifterna revideras i regel inte. Uppgifter från tidigare år uppdateras vid behov i samband med statistiska offentliggöranden. Då nämns uppdateringarna i databastabellens fotnot.
Företagens bokslutsuppgifter är tillgänglig i Statistikcentralens databas StatFin 1999–2012. Uppgifter om tidigare år finns i papperspublikationer för åren 1974–1998.
Företagsregistrets årsuppgifter är tillgängliga i Statistikcentralens StatFin-databas 1993–2012. Uppgifter om tidigare år finns i papperspublikationer.
Kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter slogs samman med struktur- och bokslutsstatistiken över företag 2022. Samtidigt avgränsades företagens filialer i utlandet utanför statistiken. Bokslutsuppgifterna om kreditinstitut och värdepappersföretag publiceras i fortsättningen bara på årsnivå i stället för den tidigare kvartalsvisa publiceringen. Kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter finns tillgängliga på statistikens ingångssida och i Statistikcentralens databas StatFin från och med 2021. Bokslutsuppgifterna för tidigare år finns i databasen StatFins arkiv. När det gäller skade- och livförsäkringsbolag finns det uppgifter i databasen StatFin från och med 2012.
Kreditinstitutens bokslutsuppgifter har producerats med hjälp av ett enhetligt bokslutsschema sedan början av år 1995. Från år 1974 till år 1995 producerades bokslutspublikationer över kreditinstitut på så sätt att finansbolagen och kreditaktiebolagen inte ingick i den förenhetligade ramen. Dessa omfattades ännu inte av den enhetliga lagstiftningen över kreditinstitut. Före år 1974 producerades en separat publikation över varje bankgrupp och innehållet skiljde sig i viss mån också när det gäller bokslutsschemat. Statistikcentralen har publicerat så kallad bankstatistik över alla bankgrupper från och med uppgifterna för år 1970. Bankstatistiken har sitt ursprung i sparbanksstatistiken för år 1868, som var sparbanksinspektörens berättelse om sparbankernas situation och skötseln av dem.
I värdepappersföretagens bokslutsrapportering infördes den nya IAS/IFRS-bokslutsstandarden i början av 2005. Bokslutsuppgifter om värdepappersföretagen som upprättats före detta med ett enhetligt bokslutsschema finns tillgängliga för åren 1998–2004 för kvartal och som årsbokslut. Från tidigare år finns inga enhetliga sammanställda bokslutsuppgifter tillgängliga.
Uppgifterna revideras i regel inte. Uppgifter från tidigare år uppdateras vid behov i samband med statistiska offentliggöranden. Då nämns uppdateringarna i databastabellens fotnot.
Företagens bokslutsuppgifter är tillgänglig i Statistikcentralens databas StatFin 1999–2012. Uppgifter om tidigare år finns i papperspublikationer för åren 1974–1998.
Företagsregistrets årsuppgifter är tillgängliga i Statistikcentralens StatFin-databas 1993–2012. Uppgifter om tidigare år finns i papperspublikationer.
Distributionsfrekvens
Uppgifter ur struktur- och bokslutsstatistiken över företag publiceras två gånger per år på Statistikcentralens webbplats. Preliminära uppgifter publiceras i september efter statistikåret och slutliga uppgifter i december.
Begrepp
Andelslag
Sammanslutning vars medlemsantal och kapital är växlande och som har till ändamål att främja medlemmarnas hushållning eller näring genom ekonomisk verksamhet. Medlemmarna deltar i verksamheten genom att använda sammanslutningens tjänster. De som stiftar ett andelsslag skall vara minst ett till antalet. Andelsslaget anmäls till handelsregistret. Andelsbanken är ett andelsslag som bedriver bankverksamhet.
Antalet anställda
Antal anställda omfattar löntagare och företagare. De anställda har omvandlats till helårsanställda på så sätt att t.ex. en halvdagsanställd motsvarar en halv person och två halvdagsanställda motsvarar en helårsanställd.
När det gäller företagare räknas som företagarens arbetsinsats den arbetsinsats som företagets ägare eller en familjemedlem har gjort i sitt företag utan egentlig lön.
Anställda vid företag som inte ingår i företags- och arbetsställeregistrets enkät har estimerats på basis av löner.
När det gäller företagare räknas som företagarens arbetsinsats den arbetsinsats som företagets ägare eller en familjemedlem har gjort i sitt företag utan egentlig lön.
Anställda vid företag som inte ingår i företags- och arbetsställeregistrets enkät har estimerats på basis av löner.
Derivatkontrakt
Premier för derivatinstrument samt positiva verkliga värden för derivatinstrument som skall redovisas under aktiva.
Direktförsäkring
En försäkringsrörelse som försäkringsbolaget direkt tar emot av försäkringstagaren. Vid direktförsäkringen är försäkringstagaren en kund som inte är ett annat försäkringsbolag
Ersättningsansvar
Innehåller alla ersättningar som betalas efter räkenskapsperioden som uppstår för försäkringshändelser som inträffat under eller innan räkenskapsperioden.
Ersättningskostnader
Ersättningskostnaderna består av utbetalda ersättningar och ändringar i ersättningsansvaret varifrån återförsäkrarnas andelar dras av. I ersättningskostnaderna har alltså den del av de utbetala ersättningarna som riktas mot räkenskapsperioden periodiserats. Ersättningskostnaderna bokförs därmed prestationsbaserat.
FO-nummer
Ett FO-nummer, dvs. ett företags- och organisationsnummer är ett nummer som identifierar den juridiska enheten och som myndigheterna ger alla juridiska enheter.
FO-numret består av sju siffror, ett bindestreck och ett kontrollnummer.
FO-numret består av sju siffror, ett bindestreck och ett kontrollnummer.
Fondförsäkringar
I fondförsäkringarna styrs försäkringstagarens försäkringspremier till ett eller flera placeringsobjekt. Försäkringens värde utvecklas enligt värdeförändringarna i de placeringsobjekt försäkringstagaren valt.
Främmande kapital
Främmande kapital är kapital som utomstående investerar i företaget. Gällande främmande kapital finns alltid återköpsskyldighet. Återbetalningstiden för kortfristigt främmande kapital är högst ett år och för långfristigt främmande kapital mer än ett år. Den viktigaste källan till främmande kapital för företagen är bankerna. Olika former av kreditgivning är kort- och långfristiga krediter, kontokrediter och notariat-lån.
Fysisk person
En fysisk person bedriver företagsverksamhet under eget namn eller registrerat firmanamn.
Till denna grupp hör yrkesutövare, privata näringsidkare, de flesta lant- och skogsbruksföretagare samt affärsidkare.
Till denna grupp hör yrkesutövare, privata näringsidkare, de flesta lant- och skogsbruksföretagare samt affärsidkare.
Företag
Med företag avses en enhet som har självständigt beslutsfattande och som producerar varor och/eller tjänster för försäljning på marknaden.
Ett företag är detsamma som en juridisk enhet, om den juridiska enheten inte är en del av en koncern. I annat fall är företaget en koncern eller en del av den.
Definitionen av ett företag bygger på förordningen om statistiska enheter (EEG) 696/93.
Ett företag är detsamma som en juridisk enhet, om den juridiska enheten inte är en del av en koncern. I annat fall är företaget en koncern eller en del av den.
Definitionen av ett företag bygger på förordningen om statistiska enheter (EEG) 696/93.
Försäkringsteknisk ansvarsskuld
Bildas som summan av premieansvaret och ersättningsansvaret. Den försäkringstekniska ansvarsskulden, eller ansvarsskulden, beskriver de utbetalda ersättningarnas och premieinkomsternas resultatregleringsposter som överförs från resultaträkningen till balansen och som är försäkringsbolagets skulder till försäkringstagarna. Ansvarsskulden kan därmed jämföras med de resultatregleringar som finns i boksluten inom andra branscher.
Försäkringstekniskt bidrag
Det försäkringstekniska bidraget är ett bokföringsresultat i försäkringsbolagets försäkringstekniska kalkyl. Huvudposterna i beräkningen av det försäkringstekniska bidraget är premieintäkterna, ersättningskostnaderna och driftskostnader. I Finland ingår livförsäkringsbolagens och pensionsförsäkringsbolagens intäkter och kostnader från placeringsverksamheten i den försäkringstekniska beräkningen, men dessa ingår inte för skadeförsäkringsbolag.
Ideell förening
En ideell förening är en förening som grundats på basis av avtal av minst tre privatpersoner, sammanslutningar eller stiftelser som önskar bli medlemmar. Den har införts i Patent- och registerstyrelsens föreningsregister och har ett ideellt syfte (syftet får alltså inte vara anskaffning av vinst eller annan ekonomisk förmån för medlemmarna). En ideell förening kan idka sådan näring eller förvärvsverksamhet som nämns i föreningens stadgar eller som annars direkt hänför sig till dess syfte eller som skall anses ha ringa ekonomisk betydelse. T.ex. idrottsförening, politiskt parti, fackförbund, scoutorganisation.
Juridisk enhet
En juridisk enhet är en sammanslutning eller en organisation som har registrerats för utövande av affärsverksamhet.
En juridisk enhet identifieras med ett FO-nummer. Juridiska enheter är t.ex. aktiebolag, privata näringsidkare, andelslag, statliga affärsverk och stiftelser.
En juridisk enhet identifieras med ett FO-nummer. Juridiska enheter är t.ex. aktiebolag, privata näringsidkare, andelslag, statliga affärsverk och stiftelser.
Juridisk form
Med den juridiska formen specificeras den juridiska personens juridiska ställning. Klassificeringen av juridisk form bygger på bolagsformerna i handelsregistret och på kraven i skattelagstiftningen. Företagens och sammanslutningarnas juridiska form har sparats i Företags- och organisationsdatasystemet (FODS).
Statistikcentralens klassificering av juridisk form bygger på koderna för juridisk form som används av FODS och skatteförvaltningen. I Statistikcentralens klassificering har en del av skatteförvaltningens klasser slagits samman.
Statistikcentralens klassificering av juridisk form bygger på koderna för juridisk form som används av FODS och skatteförvaltningen. I Statistikcentralens klassificering har en del av skatteförvaltningens klasser slagits samman.
Kommanditbolag
Ett kommanditbolag har både en ansvarig och en tyst bolagsman. Det kan finnas en eller flera av båda. Tysta bolagsmän svarar för bolagets förpliktelser bara med det kapital som de placerat i bolaget. Ansvariga bolagsmän svarar för bolagets skulder med hela sin förmögenhet. I bolagsavtalet skall insatsernas storlek, då det gäller de tysta bolagsmännen, nämnas samt hur de tysta bolagsmännens vinstandel beräknas. Kommanditbolaget anmäls till handelsregistret. Bolagsformen skall framgå av kommanditbolagets namn antingen som förkortning eller oförkortat.
Koncern
En koncern är en ekonomisk helhet som bildats av ett eller flera företag och där moderbolaget ensamt eller tillsammans med andra företag som hör till koncernen har bestämmande inflytande i ett eller flera andra företag (dotter).
Jfr företagsgrupp
Jfr företagsgrupp
Koncernregistret
Koncernregistret täcker de största koncernerna i Finland. I koncernregistret antecknas omsättningen, balansomslutningen och antalet anställda som årsuppgifter. Dessutom antecknas uppgifter om koncernernas struktur: moderbolag, dotterbolag, sam- och intresseföretag samt deras namn, FO-nummer, moderbolagets ägar- och rösträttsandel i koncernföretaget, koncernförhållandets inlednings- och slutdatum samt medlemsslag. Till registret hör också kommunkoncerner. Fr.o.m. år 2003 innehåller koncernregistret också underkoncerner.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller som är avsedda att förbrukas. Omsättningstillgångar indelas i material och förnödenheter, varor under tillverkning, färdiga produkter/varor, övriga omsättningstillgångar samt förskottsbetalningar.
Med material och förnödenheter avses tillgångar vilka en bokföringsskyldig som bedriver produktion av varor eller tjänster har anskaffat för framställning av sina omsättningstillgångar (t.ex. råvaror, tillbehör och förnödenheter som används för produktion av produkter eller tjänster).
Med varor under tillverkning avses sådana tillgångar som den bokföringsskyldige själv har framställt för att sälja eller använda i produktionen av tjänster, och vars produktionsprocess vid tidpunkten för bokslutet ännu inte är avslutad (halvfabrikat).
Med färdiga produkter avses sådana tillgångar som den bokföringsskyldige själv har framställt för att sälja eller använda i produktionen av tjänster, och som är färdiga att överlåtas. Med varor avses sådana tillgångar som anskaffats från utomstående varuleverantörer för att säljas som sådana eller användas i produktionen av tjänster.
Till övriga omsättningstillgångar räknas sådana tillgångar som har anskaffats eller tillverkats för att säljas som sådana eller i förädlad form, men som inte omfattas av de ovan beskrivna kategorierna av omsättningstillgångar (t.ex. tomter och andra fastigheter som skall säljas och därför har överförts från anläggnings- till omsättningstillgångar).
Med förskottsbetalning avses en köpesumma eller del därav som betalats till en leverantör av omsättningstillgångar innan köparen har har mottagit de betalda omsättningstillgångarna.
Med material och förnödenheter avses tillgångar vilka en bokföringsskyldig som bedriver produktion av varor eller tjänster har anskaffat för framställning av sina omsättningstillgångar (t.ex. råvaror, tillbehör och förnödenheter som används för produktion av produkter eller tjänster).
Med varor under tillverkning avses sådana tillgångar som den bokföringsskyldige själv har framställt för att sälja eller använda i produktionen av tjänster, och vars produktionsprocess vid tidpunkten för bokslutet ännu inte är avslutad (halvfabrikat).
Med färdiga produkter avses sådana tillgångar som den bokföringsskyldige själv har framställt för att sälja eller använda i produktionen av tjänster, och som är färdiga att överlåtas. Med varor avses sådana tillgångar som anskaffats från utomstående varuleverantörer för att säljas som sådana eller användas i produktionen av tjänster.
Till övriga omsättningstillgångar räknas sådana tillgångar som har anskaffats eller tillverkats för att säljas som sådana eller i förädlad form, men som inte omfattas av de ovan beskrivna kategorierna av omsättningstillgångar (t.ex. tomter och andra fastigheter som skall säljas och därför har överförts från anläggnings- till omsättningstillgångar).
Med förskottsbetalning avses en köpesumma eller del därav som betalats till en leverantör av omsättningstillgångar innan köparen har har mottagit de betalda omsättningstillgångarna.
Personalkostnader
Löner och arvoden, pensionskostnader och övriga personalbikostnader = Personalkostnader
Personalkostnaderna omfattar löner på vilka förskottsinnehållning ska verkställas och därmed jämförbara kostnader samt direkt på lönen baserade kostnader såsom socialskyddsavgifter, lagstadgade och frivilliga personförsäkringspremier samt pensionskostnader.
Övriga frivilliga personalkostnader hör till övriga rörelsekostnader.
Personalkostnaderna omfattar löner på vilka förskottsinnehållning ska verkställas och därmed jämförbara kostnader samt direkt på lönen baserade kostnader såsom socialskyddsavgifter, lagstadgade och frivilliga personförsäkringspremier samt pensionskostnader.
Övriga frivilliga personalkostnader hör till övriga rörelsekostnader.
Premieansvar
Premieansvaret beskriver den del av räkenskapsperiodens eller tidigare räkenskapsperioders premieintäkter vars risk riktas mot kommande räkenskapsperioder.
Premieinkomst
Premieinkomsten bokförs för den räkenskapsperiod då försäkringsperioden har börjat. Den anges innan återförsäkrarnas andel. Premieinkomst erhålls för försäkringsavtal som inletts och för fordringar vid slutet av räkenskapsperioden. Från inkomsten dras av fordringarnas kreditförluster, försäkringspremieskatter, rabatterna och andra offentliga avgifter.
Premieintäkter
Premieintäkterna består av summan av premieinkomsterna och premieändringarna från vilken återförsäkrarnas andel dras av. Premieintäkterna är periodiserade intäkter av premieinkomsterna som riktas mot räkenskapsperioden. Premieintäkterna bokförs alltså prestationsbaserat.
Samfällda förmåner
Samfällda förmåner, så som fiskelag och väglag
Skattesamfund
Till skattesamfunden hör: 1) skattesamfund, 2) innehållningsskyldiga med solidariskt ansvar, så som icke-registrerade bolag, stiftelser eller föreningar, 3) samfällda skogar, 4) gårdar, 5) näringssammanslutningar och 6) övriga beskattningsenheter
Stiftelse
Stiftelse är en egendom som avskiljts för ett visst ändamål, och som sköts av stiftelsens styrelse. Stiftelse grundas med stiftelseurkund, testamente eller gåvobrev. Ansökan om tillstånd att grunda en stiftelse skall göras hos patent- och registerstyrelsen som också fastställer stiftelsens stadgar. Stiftelsen registreras i patent- och registerstyrelsens register över stiftelser.
Fonder hör också till denna juridiska form.
Fonder hör också till denna juridiska form.
Utbetalda ersättningar
De utbetalda ersättningarna bokförs som utgifter för den tidpunkt då ersättningsprestationerna utbetalas innan återförsäkrarnas andel. De utbetalda ersättningarna bokförs alltså prestationsbaserat. I ersättningsprestationerna räknas utöver de utbetalda ersättningarna även de vårdkostnader som är kopplade till ersättningsverksamheten.
Utjämningsbelopp
Gäller nuförtiden endast skadeförsäkringsbolag. Utjämningsbeloppet används för att jämna ut de konsekvenser ersättningskostnadernas slumpmässiga variationer har på det försäkringstekniska bidraget. För beräkning av utjämningsbeloppet används det långsiktiga medelvärdet på skadekostnadsprocenten.
Ägartyp
Företag och sammanslutningar i företags- och arbetsställeregistret indelas på basis av ägande i följande klasser:
Privat inhemsk
Staten
Kommun
Landskapet Åland
Utlandsägd
Annan ägartyp
Privat inhemsk
Staten
Kommun
Landskapet Åland
Utlandsägd
Annan ägartyp
Ändring i ersättningsansvaret
Ändringen i ersättningsansvaret är skillnaden mellan ersättningsansvaret i början och i slutet av räkenskapsperioden. Ändringen i ersättningsansvaret syns i resultaträkningen, och ändringen och summan av de utbetalda ersättningarna kan användas för att fastställa de ersättningskostnader som riktas till räkenskapsperioden.
Ändring i premieansvaret
Räknas som skillnaden mellan premieansvaret i början och i slutet av räkenskapsperioden. Ändringen i premieansvaret syns i resultaträkningen och summan av premieinkomsten och premieansvaret kan användas för att fastställa de ersättningskostnader som riktas till räkenskapsperioden.
Återförsäkring
Återförsäkring är ett avtal mellan direktförsäkringsbolaget och det försäkringsbolag som är återförsäkrare med vilket direktförsäkraren kan överföra en del av sitt försäkringsansvar till ett annat försäkringsbolag.
Med mottagen återförsäkring avses försäkringsrörelser som försäkringsbolaget tagit emot av ett annat försäkringsbolag. Avgiven återförsäkring, som till exempel syns som andel återförsäkrare i resultaträkningen, avser den andel av försäkringsrörelsen som överförts till ett annat försäkringsbolag.
Med mottagen återförsäkring avses försäkringsrörelser som försäkringsbolaget tagit emot av ett annat försäkringsbolag. Avgiven återförsäkring, som till exempel syns som andel återförsäkrare i resultaträkningen, avser den andel av försäkringsrörelsen som överförts till ett annat försäkringsbolag.
Öppet bolag
Ett öppet bolag grundas av minst två parter som kan vara antingen fysiska eller juridiska personer. Varje bolagsman i ett öppet bolag svarar för bolagets förpliktelser till deras fulla belopp såsom för egen skuld. Ett öppet bolag anmäls till handelsregistret.
Övriga tillgångar
Betalningsförmedlingsfordringar, tillgodohavanden på olika avvecklingskonton, marginalkontofordringar hänförliga till derivatinstrument och andra fordringar som inte direkt kan hänföras till någon annan balanspost.
Klassificeringar
Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet
Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet
Den viktigaste felkällan är svarsbortfall.
Aktualitet
Uppgifter insamlas och kontrolleras 11 månader efter utgången av statistikåret.
Förhandsuppgifter för struktur- och bokslutsstatistiken över företag publiceras med 9 månaders eftersläpning från statistikårets slut.
De slutliga uppgifterna publiceras med 12 månaders eftersläpning från statistikårets slut.
Förhandsuppgifter för struktur- och bokslutsstatistiken över företag publiceras med 9 månaders eftersläpning från statistikårets slut.
De slutliga uppgifterna publiceras med 12 månaders eftersläpning från statistikårets slut.
Punktlighet
Det förekommer ingen fördröjning i publiceringen av uppgifter i struktur- och bokslutsstatistiken över företag. Uppgifterna har publicerats enligt datumen i publiceringskalendern.
Jämförbarhet
Geografisk jämförbarhet
Uppgifterna täcker hela Finland.
Uppgifterna i struktur- och bokslutsstatistiken över företag grundar sig huvudsakligen på den finska bokslutsstandarden (FAS) samt på internationell näringsgrensindelning. Kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter baserar sig på den internationella IFRS-bokslutsstandarden och på internationell näringsgrensindelning. Omsättningen och förädlingsvärdet för finans- och företagsverksamhet (TOL 64–66) har beräknats enligt formler fastställda av Eurostat. De uppgifter som skickas till Eurostat är internationellt jämförbara.
Uppgifterna i struktur- och bokslutsstatistiken över företag grundar sig huvudsakligen på den finska bokslutsstandarden (FAS) samt på internationell näringsgrensindelning. Kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter baserar sig på den internationella IFRS-bokslutsstandarden och på internationell näringsgrensindelning. Omsättningen och förädlingsvärdet för finans- och företagsverksamhet (TOL 64–66) har beräknats enligt formler fastställda av Eurostat. De uppgifter som skickas till Eurostat är internationellt jämförbara.
Jämförbarhet över tid
Struktur- och bokslutsstatistikens statistiska enheter utökades år 2023. Uppgifterna har publicerats enligt en ny grupp statistiska enheter från och med år 2018. I och med att de statistiska enheterna har utökats har jämförbarheten med arkivuppgifter försämrats. I regel syns den utökade gruppen statistiska enheter bara i antalet företag, men förändringen har också till viss del påverkat en del av de övriga variablerna.
Från och med 2021 har man inkluderat i statistiken företag beskattade enligt skatteförvaltningens uppskattning, som tidigare lämnades utanför statistiken. Dessutom har antalet anställda och lönesummorna beräknats med en ny metod från och med 2021. Man har dessutom strävat efter att lämna företagens filialer belägna i utlandet utanför statistiken från och med år 2021. Dessa förändringar försvagar uppgifternas jämförbarhet i förhållande till tidigare år.
Jämförbarheten över tid med arkiverade uppgifter från tidigare år försvagas av förändringar i näringsgrensindelningen och i bokföringslagen och bokföringsförordningen. Bildandet av uppgifter reformerades på betydande sätt från och med statistikåret 2013, vilket innebär att jämförbarheten mellan 2012 och 2013 har försvagats.
Från och med 2021 har man inkluderat i statistiken företag beskattade enligt skatteförvaltningens uppskattning, som tidigare lämnades utanför statistiken. Dessutom har antalet anställda och lönesummorna beräknats med en ny metod från och med 2021. Man har dessutom strävat efter att lämna företagens filialer belägna i utlandet utanför statistiken från och med år 2021. Dessa förändringar försvagar uppgifternas jämförbarhet i förhållande till tidigare år.
Jämförbarheten över tid med arkiverade uppgifter från tidigare år försvagas av förändringar i näringsgrensindelningen och i bokföringslagen och bokföringsförordningen. Bildandet av uppgifter reformerades på betydande sätt från och med statistikåret 2013, vilket innebär att jämförbarheten mellan 2012 och 2013 har försvagats.
Enhetlighet över statistikområdena
Enhetligheten med övrig statistik begränsas av begrepp och metoder.
Omsättningen i månadsgraferna över affärsverksamheten har beräknats utgående från skatteförvaltningens material över skatter på eget initiativ. Definitionen av omsättning i deklarationen av skatter på eget initiativ motsvarar inte helt omsättningen i resultaträkningen.
Förädlingsvärdet till baspris efter näringsgren i nationalräkenskaperna avviker från förädlingsvärdet, eftersom beräkningarna för nationalräkenskaperna görs enligt arbetsställe. Förädlingsvärdet i bokslutsmaterialet är beräknat utifrån uppgifter på företagsnivå. Dessutom uppskattas bokslutsmaterialets förädlingsvärde till producentpris.
Mätperioden för företagens månadsgrafer är ett kalenderår, ett halvår, ett kvartal eller en månad. Mätperioden för struktur- och bokslutsstatistiken över företag är en räkenskapsperiod på 12 månader. En räkenskapsperiod motsvarar inte alltid ett kalenderår.
Omsättningen i månadsgraferna över affärsverksamheten har beräknats utgående från skatteförvaltningens material över skatter på eget initiativ. Definitionen av omsättning i deklarationen av skatter på eget initiativ motsvarar inte helt omsättningen i resultaträkningen.
Förädlingsvärdet till baspris efter näringsgren i nationalräkenskaperna avviker från förädlingsvärdet, eftersom beräkningarna för nationalräkenskaperna görs enligt arbetsställe. Förädlingsvärdet i bokslutsmaterialet är beräknat utifrån uppgifter på företagsnivå. Dessutom uppskattas bokslutsmaterialets förädlingsvärde till producentpris.
Mätperioden för företagens månadsgrafer är ett kalenderår, ett halvår, ett kvartal eller en månad. Mätperioden för struktur- och bokslutsstatistiken över företag är en räkenskapsperiod på 12 månader. En räkenskapsperiod motsvarar inte alltid ett kalenderår.
Intern enhetlighet
Kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter baserar sig på den internationella IFRS-bokslutsstandarden, medan uppgifterna om de övriga näringsgrenarna baserar sig på den nationella bokslutsstandarden (FAS). Kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter avviker även annars markant från andra näringsgrenars bokslut till sin struktur. Därför har dessa företags bokslutsstatistik publicerats i separata databastabeller.
Källmaterial och datainsamlingar
Källmaterial
Materialet för struktur- och bokslutsstatistiken över företag baserar sig på på Skatteförvaltningens näringsskattematerial och register, Finansinspektionens FINREP- och VAKRA-material samt på Statistikcentralens egna enkäter. Uppgifterna i källmaterialet grundar sig på uppgifter om juridiska enheter. Nedan finns närmare information om källmaterialet. Uppgifterna kompletteras med egna enkäter.
Skatteförvaltningens register
Ur Skatteförvaltningens register fås uppgifter om nya och nedlagda företag, företagens hemkommun, preliminär näringsgren för nya företag och löner.
Registermaterialet sänds till Statistikcentralen en gång per månad.
Skatteförvaltningens företagsskattematerial
Företagsskattematerialet innehåller uppgifter om resultaträkningar och balansräkningar samt investeringsuppgifter om anläggningstillgångar. Uppgifter fås med de huvudblanketterna 4. 5, 6A, 6B, 6C och 6U samt bilageblanketterna 7A, 7M och 62.
Materialet innehåller uppgifterna om de företag som är skattepliktiga under det ifrågavarande året.
Näringsskattematerialet sänds till Statistikcentralen på i förväg bestämda dagar. Under ett år sänds material omkring 10 gånger.
Statistikcentralens egna datainsamlingar
Med Statistikcentralens bokslutsenkät (Tilkes-enkäten) insamlas årligen uppgifter om ungefär 5 500 företag.
Av bokslutsenkätens målpopulation ingår i enkäten alla företag med över 60 anställda samt företag med en omsättning på mer än 40 miljoner eller en balansräkning som överskrider 300 miljoner euro. Dessutom väljs företag som har 10–60 anställda med slumpmässigt urval till enkäten. Enkäten omfattar även en del företag med färre än 10 arbetstagare samt alla kommunala affärsverk som verkar på marknadsvillkor.
Med Tilkes-enkäten insamlas mer detaljerade uppgifter än de som finns i det officiella bokslutet. Enkäten omfattar specifikationer av omsättning och kostnader, uppgifter om investeringar och andra bokslutsuppgifter.
Företagsregistrets enkät om arbetsställen samlar in årligen information om företagens och organisationernas arbetställens adress, namn, löntagare som årsverken, näringsgren och inlednings-, slut- och överlåtelsedatum. Enkäten omfattar årligen omkring 13 000 företag och organisationer.
Enkäten sänds årligen till alla företag och oranisationer som har verksamhet i flera olika adress och sysselsätter minst 5 löntagere som årsverken. Ungefär varje tre år enkäten sänds till de företag och oranisationer som har verksamhet endast i ett arbetsställe enligt företagsregister.
Antalet löntagare som årsverken vid företag som inte ingår i enkäten eller som har inte svarat till enkäten estimeras.
Skatteförvaltningens register
Ur Skatteförvaltningens register fås uppgifter om nya och nedlagda företag, företagens hemkommun, preliminär näringsgren för nya företag och löner.
Registermaterialet sänds till Statistikcentralen en gång per månad.
Skatteförvaltningens företagsskattematerial
Företagsskattematerialet innehåller uppgifter om resultaträkningar och balansräkningar samt investeringsuppgifter om anläggningstillgångar. Uppgifter fås med de huvudblanketterna 4. 5, 6A, 6B, 6C och 6U samt bilageblanketterna 7A, 7M och 62.
Materialet innehåller uppgifterna om de företag som är skattepliktiga under det ifrågavarande året.
Näringsskattematerialet sänds till Statistikcentralen på i förväg bestämda dagar. Under ett år sänds material omkring 10 gånger.
Statistikcentralens egna datainsamlingar
Med Statistikcentralens bokslutsenkät (Tilkes-enkäten) insamlas årligen uppgifter om ungefär 5 500 företag.
Av bokslutsenkätens målpopulation ingår i enkäten alla företag med över 60 anställda samt företag med en omsättning på mer än 40 miljoner eller en balansräkning som överskrider 300 miljoner euro. Dessutom väljs företag som har 10–60 anställda med slumpmässigt urval till enkäten. Enkäten omfattar även en del företag med färre än 10 arbetstagare samt alla kommunala affärsverk som verkar på marknadsvillkor.
Med Tilkes-enkäten insamlas mer detaljerade uppgifter än de som finns i det officiella bokslutet. Enkäten omfattar specifikationer av omsättning och kostnader, uppgifter om investeringar och andra bokslutsuppgifter.
Företagsregistrets enkät om arbetsställen samlar in årligen information om företagens och organisationernas arbetställens adress, namn, löntagare som årsverken, näringsgren och inlednings-, slut- och överlåtelsedatum. Enkäten omfattar årligen omkring 13 000 företag och organisationer.
Enkäten sänds årligen till alla företag och oranisationer som har verksamhet i flera olika adress och sysselsätter minst 5 löntagere som årsverken. Ungefär varje tre år enkäten sänds till de företag och oranisationer som har verksamhet endast i ett arbetsställe enligt företagsregister.
Antalet löntagare som årsverken vid företag som inte ingår i enkäten eller som har inte svarat till enkäten estimeras.
Datainsamlingsmetod
Uppgifterna för Statistikcentralens egna datainsamlingar samlas in med en webblankett. Dessutom har Statistikcentralen avtal med Skatteförvaltningen samt Finansinspektionen om att Skatteförvaltningen och Finansinspektionen levererar uppgifterna i företagsskattematerialet samt FINREP- och VAKRA-materialen till Statistikcentralen på överenskomna dagar.
Webblanketten för bokslutsenkäten har testats när den togs i bruk och när ändringar har gjorts i den. Utifrån kundrespons har anvisningarna på blanketten preciserats.Enkätens svarsbortfall uppföljs årligen.
Webblanketten för bokslutsenkäten har testats när den togs i bruk och när ändringar har gjorts i den. Utifrån kundrespons har anvisningarna på blanketten preciserats.Enkätens svarsbortfall uppföljs årligen.
Frekvens för datainsamling
Egna datainsamlingar för struktur- och bokslutsstatistiken över företag, Tilkes-datainsamlingen och företagsregistrets datainsamling genomförs en gång per år.
Metoder
Databehandling
Behandling av näringsskattematerialet
Kvaliteten på Skatteförvaltningens material granskas programmässigt. Materialet korrigeras automatiskt genom massaeditering och imputering. Värden som saknas i materialet ersätts i första hand med företagets uppgifter över tidigare år och i andra hand med uppgifter om företag med motsvarande omsättning och antal anställda. Fel och avvikande observationer korrigeras antingen genom logisk editering eller genom att ta bort avvikande observationer. Små fel (mindre än 5 %) i omsättningen skalas.
Det finns två imputeringsmetoder. Donor-imputering används, när ett företag hör till statistikens ramverk men uppgifter inte fås från skatteförvaltningens material. Då fås uppgifterna från ett företag i samma storleksklass som verkar inom samma näringsgren. Den andra metoden används när företagets uppgifter inte fås ur skattematerialet under statistikåret i fråga, men föregående års uppgifter finns tillgängliga. Då imputeras uppgifterna genom att använda omsättningsförändringen i periodskattematerialet som viktkoefficient.
Egen enkät
Svarsuppgifterna inom ramen för det egentliga urvalet behandlas företagsspecifikt manuellt tillsammans med näringsskattematerialet, med stöd av Patent- och registerstyrelsens bildarkiv.
Granskningen av tilläggsuppgifter i bokslutet regleras av interna granskningsregler i produktionsapplikationen.
Utifrån godkända uppgifter beräknas näringsgrensvisa koefficienter för specifikation av omsättningen och kostnaderna. Med hjälp av koefficienterna genereras motsvarande data för hela företagsgruppen.
Företag i det slumpmässiga urvalet, som fått få felpoäng, behandlas med massgodkännande. En del av dessa återgår till manuell granskning.
Behandling av kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter
I materialet görs automatiska och manuella granskningar som vanligtvis rör observationer som saknas eller är avvikande. Granskningar kan göras genom att jämföra rapporterade uppgifter mot publicerade bokslut.
Kvaliteten på Skatteförvaltningens material granskas programmässigt. Materialet korrigeras automatiskt genom massaeditering och imputering. Värden som saknas i materialet ersätts i första hand med företagets uppgifter över tidigare år och i andra hand med uppgifter om företag med motsvarande omsättning och antal anställda. Fel och avvikande observationer korrigeras antingen genom logisk editering eller genom att ta bort avvikande observationer. Små fel (mindre än 5 %) i omsättningen skalas.
Det finns två imputeringsmetoder. Donor-imputering används, när ett företag hör till statistikens ramverk men uppgifter inte fås från skatteförvaltningens material. Då fås uppgifterna från ett företag i samma storleksklass som verkar inom samma näringsgren. Den andra metoden används när företagets uppgifter inte fås ur skattematerialet under statistikåret i fråga, men föregående års uppgifter finns tillgängliga. Då imputeras uppgifterna genom att använda omsättningsförändringen i periodskattematerialet som viktkoefficient.
Egen enkät
Svarsuppgifterna inom ramen för det egentliga urvalet behandlas företagsspecifikt manuellt tillsammans med näringsskattematerialet, med stöd av Patent- och registerstyrelsens bildarkiv.
Granskningen av tilläggsuppgifter i bokslutet regleras av interna granskningsregler i produktionsapplikationen.
Utifrån godkända uppgifter beräknas näringsgrensvisa koefficienter för specifikation av omsättningen och kostnaderna. Med hjälp av koefficienterna genereras motsvarande data för hela företagsgruppen.
Företag i det slumpmässiga urvalet, som fått få felpoäng, behandlas med massgodkännande. En del av dessa återgår till manuell granskning.
Behandling av kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter
I materialet görs automatiska och manuella granskningar som vanligtvis rör observationer som saknas eller är avvikande. Granskningar kan göras genom att jämföra rapporterade uppgifter mot publicerade bokslut.
Datavalidering
Behandling av näringsskattematerialet
Kvaliteten på Skatteförvaltningens material granskas programmässigt.
Näringsskattematerialet poängsätts företagsspecifikt i enlighet med en poängsättningsmetod. I modellen räknas felpoäng för fel i logiken i fråga om intäkter, kostnader eller balansräkningens mellansummor samt skillnader i balansräkningarnas slutsummor och i omsättningsförändringar. Dessutom får företag med en stor personal mera poäng än företag med liten personal. Företag som fått stora felpoäng åtgärdas manuellt, även om de inte ingår i Tilkas-enkäten.
För näringsskattematerialet bestäms kvalitetskoder både för affärsverksamhetens intäkter och kostnader samt balansräkningarna företagsspecifikt.
Behandling av kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter
Data valideras i samband med datainsamlingen och upprättandet av primärstatistik. Granskningarna rör vanligtvis observationer som saknas eller är avvikande.
Kvaliteten på Skatteförvaltningens material granskas programmässigt.
Näringsskattematerialet poängsätts företagsspecifikt i enlighet med en poängsättningsmetod. I modellen räknas felpoäng för fel i logiken i fråga om intäkter, kostnader eller balansräkningens mellansummor samt skillnader i balansräkningarnas slutsummor och i omsättningsförändringar. Dessutom får företag med en stor personal mera poäng än företag med liten personal. Företag som fått stora felpoäng åtgärdas manuellt, även om de inte ingår i Tilkas-enkäten.
För näringsskattematerialet bestäms kvalitetskoder både för affärsverksamhetens intäkter och kostnader samt balansräkningarna företagsspecifikt.
Behandling av kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter
Data valideras i samband med datainsamlingen och upprättandet av primärstatistik. Granskningarna rör vanligtvis observationer som saknas eller är avvikande.
Principer och riktlinjer
Organisation
Statistikcentralen
Organisationsenhet
Ekonomisk statistik<o:p></o:p>
Lagstiftning och andra överenskommelser
Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.
Ytterligare information: Statistiklagstiftning
Principer för dataskydd
Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)
Sekretess – behandling av uppgifter
Uppgifter ur struktur- och bokslutsstatistiken över företag publiceras på aggregatnivå. Av variablerna i statistiken är antalet företag, personalantalet och näringsgrenen offentliga uppgifter. Övriga data omfattas av sekretessbestämmelser.
I statistiken används tröskelvärdesregeln för bedömning av röjanderisken för alla näringsgrenars del. De uppgifter som ska hemlighållas är övertäckta. När det gäller primär täckning hemlighålls uppgifterna om en enskild näringsgrensgrupp eller variabel genom att täcka över uppgifterna, om gruppen innehåller uppgifter om ett eller två företag. I den sekundära krypteringen döljs uppgifterna över på ett sådant sätt att uppgifter som i första hand är sekretessbelagda inte kan härledas.
I informationstjänsten följs samma sekretessregler. Från fall till fall kan striktare sekretess komma i fråga.
Uppgifter som sänds till Eurostat, samt uppgifter som är primärt eller sekundärt krypterade markeras med koder.
I statistiken används tröskelvärdesregeln för bedömning av röjanderisken för alla näringsgrenars del. De uppgifter som ska hemlighållas är övertäckta. När det gäller primär täckning hemlighålls uppgifterna om en enskild näringsgrensgrupp eller variabel genom att täcka över uppgifterna, om gruppen innehåller uppgifter om ett eller två företag. I den sekundära krypteringen döljs uppgifterna över på ett sådant sätt att uppgifter som i första hand är sekretessbelagda inte kan härledas.
I informationstjänsten följs samma sekretessregler. Från fall till fall kan striktare sekretess komma i fråga.
Uppgifter som sänds till Eurostat, samt uppgifter som är primärt eller sekundärt krypterade markeras med koder.
Principer för offentliggörande
Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik
Datautbyte
Företagens struktur- och bokslutsuppgifter publiceras årligen på statistikens ingångssida och i databasen StatFin.
Uppgifterna överlåts även till nationalräkenskaperna, den avgiftsbelagda informationstjänsten samt forskartjänsten.
Dessutom levereras näringsgrensvisa uppgifter till Eurostat, som publicerar uppgifterna på sina webbsidor.
Till Ålands statistik- och utredningsbyrå sänds årligen basmaterialet i struktur- och bokslutsstatistiken.
Uppgifterna överlåts även till nationalräkenskaperna, den avgiftsbelagda informationstjänsten samt forskartjänsten.
Dessutom levereras näringsgrensvisa uppgifter till Eurostat, som publicerar uppgifterna på sina webbsidor.
Till Ålands statistik- och utredningsbyrå sänds årligen basmaterialet i struktur- och bokslutsstatistiken.
Tillgänglighet och tydlighet
Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.
Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.
Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.
Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
Riktlinjer för revidering av uppgifter
Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.
Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.
Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.
Kvalitetsbedömning
Kvaliteten på struktur- och bokslutsstatistiken över företag kontrolleras när materialet samlas. På aggregatnivå jämförs uppgifterna med året innan och de största förändringarna utreds. Dessutom görs koherensgranskning med konjunkturstatistik.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
Användarnas tillgång
Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.
Ytterligare information: Principer för publicering av statistik
Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.