Dokumentation som var i kraft 26.9.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Struktur- och bokslutsstatistiken över företag beskriver företag i Finland. Statistiken omfattar näringsgrensvisa uppgifter om antalet företag, anställda och bokslut. Uppgifter publiceras enligt sektorklass, juridisk form och ägartyp samt enligt storleksklass. Med hjälp av företagens bokslutsuppgifter beskrivs hur resultatet för de olika näringsgrenarna bildas, näringsgrenarnas lönsamhet och balansräkningens struktur. Variablerna består av resultat- och balansräkningsuppgifter och nyckeltal som beräknats på basis av dem. Kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter finns i sina egna databastabeller. De icke-vinstdrivande bolagens uppgifter finns i sina egna databastabeller.

Statistiken är en årsstatistik som vad gäller resultaträkningen beskriver uppgifter som samlats in under hela räkenskapsperioden och vad gäller balansräkningen tillgångs- och skuldsituationen i slutet av räkenskapsperioden. 
 

Statistikens population

Populationen i struktur- och bokslutsstatistik över företag består av alla företag som utövar affärsverksamhet i Finland. Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister innehåller statistikens centrala klassificeringsvariabler såsom näringsgren, sektor, juridisk form, ägartyp och storleksklassen på löntagarna. Företag har valts till statistiken om de verkar på marknadsvillkor samt har omsättning, övriga rörelseintäkter, balansräkning, personal eller investeringar under statistikåret. Även näringsidkare med enkel bokföring ingår i statistiken. Dessutom inbegriper statistiken affärsverk som verkar på marknadsvillkor samt utländska filialer. Filialer i utlandet har man strävat efter att avgränsa utanför statistiken.
Struktur- och bokslutsstatistiken baserar sig på skatteförvaltningens näringsskattematerial, inkomstregistret, Finansinspektionens FINREP- och VAKRA-material och Statistikcentralens företagsenkäter. Näringsskattematerialet innehåller bokslutsuppgifter om alla företag och näringsidkare som omfattas av näringsskattelagen. FINREP- och VAKRA-materialet innehåller bokslutsuppgifter från företag inom finans- och försäkringsbranschen som kontrolleras av Finansinspektionen.
Med Statistikcentralens enkät om företagens struktur insamlas uppgifter om löntagarnas antal och näringsgren.
Med Statistikens enkät om företagens bokslut fås mera uppgifter om företagens omsättning, utgifter samt investeringar.
 

Statistisk enhet

Uppgifter i struktur- och bokslutsstatistiken över företag publiceras både utifrån företag och juridiska enheterna. Ett företag är enligt Statistikcentralens definition en enhet som har självständigt beslutsfattande och som producerar varor och/eller tjänster för försäljning på marknaden. Ett företag kan bestå av en eller flera juridiska enheter. Om ett företag består av flera juridiska enheter, har affärsverksamhet mellan enheterna eliminerats.
Juridiska enheter är:
- närings- och affärsidkare, som verkar under sitt eget namn eller under ett registrerat firmanamn,
- juridiska personer (till exempel aktiebolag, kommanditbolag, öppet bolag, andelslag, sparbank och ekonomisk förening),
- affärsverk som verkar på marknadsvillkor.
En juridisk enhet är en administrativ rapporteringsenhet och rapporteringsenheten för datainsamlingar.
 

Måttenhet

I statistikens databastabeller är måttenheterna 1 000 euro, procent och personalantalet.
 

Basperiod

Struktur- och bokslutsstatistiken över företag är inte en indexbaserad statistikgren. Uppgifterna är årsvisa.






 

Referensperiod

Referensperioden i struktur- och bokslutsstatistiken över företag är ett kalenderår. Uppgifterna gäller huvudsakligen den räkenskapsperiod som gått ut under statistikåret, vilket innebär att räkenskapsperioden inte alltid följer kalenderåret. För långa eller korta räkenskapsperioder omvandlas till att motsvara 12 månader.

Referensområde

Struktur- och bokslutsstatistiken över företag publiceras på hela landets nivå.
Bokslutsppgifterna omfattar också sådan verksamhet utanför Finlands gränser som ingår i företagets bokslut i Finland. Således inbegriper omsättningen i statistiken också till exempel tillverkning utomlands samt försäljning av varor och tjänster från ett land till ett annat utomlands. Företagens filialer i utlandet har man dock strävat efter att avgränsa utanför statistiken.
 

Sektortäckning

Struktur- och bokslutsstatistiken över företag omfattar alla näringsgrenar, juridiska former och ägartyper samt företagssektorns sektorklasser. I statistiken ingår alla företag på marknadsvillkor som under statistikåret har sysselsatt personal eller som under statistikåret har haft omsättning, övriga rörelseintäkter, investeringar eller balansräkning.
Data publiceras i strukturstatistikens bastabell enligt huvudnäringsgren och enligt alla undernäringsgrenar. Data publiceras med olika klassificeringar enligt huvudnäringsgren och på en tvåsiffrig nivå.
Från näringsgren A (Jordbruk, skogsbruk och fiske) ingår de gårdar som under statistikåret har haft jordbruksinkomster, övriga omsättning, balansräkning, investeringar eller som har sysselsatt personal under statistikåret. När det gäller jordbruk är endast personuppgifterna täckande.
Från näringsgren 02 ingår de gårdar som under statistikåret har haft inkomster från skogsbruk, övriga omsättning balansräkning, investeringar eller som har sysselsatt personal under statistikåret.
I fråga om Finans- och försäkringsverksamhet (TOL K) publiceras från och med 2021 omsättning, förädlingsvärde, antal företag och personaluppgifter. EU:s grant-finansiering har beviljats för revidering av statistikföringen åren 2020–2022.
Inom näringsgrenen Tobaksvarutillverkning (TOL 12000) verkar två små företag. Uppgifter om dessa publiceras inte inom den egna näringsgrenen och företagen ingår inte i de totala sifforna för alla näringsgrenar. Att publicera dessa uppgifter skulle leda till att uppgifter måste skyddas i fråga om näringsgrenar som är betydligt mera betydande.
Uppgifter om företagens bokslut publiceras i fråga om näringsgrenarna B–S. När det gäller näringsgrenen Finans- och försäkringsverksamhet publiceras bara en del av bokslutsuppgifterna. Kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter publiceras i sina egna databastabeller. När det gäller näringsgrenarna B–S (exkl. K) publiceras uppgifter enligt huvudnäringsgren och på näringsgrensindelningens tvåsiffernivå (med några undantag).

Tidstäckning

Företagsregistrets årsuppgifter och strukturstatistikens bokslutsuppgifter sammanslogs 2013 till struktur- och bokslutsstatistiken över företag. Antalet statistiska enheter utvidgades 2023. Tidigare valdes bara företag som varit verksamma i minst sex månader under statistikåret samt uppfyllde storleksgränserna. Begränsningarna i fråga om verksamhetstid och storlek har slopats. Statistikens årsuppgifter finns tillgängliga på statistikens ingångssida och i Statistikcentralens databas StatFin enligt den nya definitionen av statistiska enheter från och med år 2018. Uppgifter i enlighet med den gamla definitionen av statistiska enheter finns tillgängliga för åren 2013–2021 i databasen StatFins arkiv.

Kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter slogs samman med struktur- och bokslutsstatistiken över företag 2022. Samtidigt avgränsades företagens filialer i utlandet utanför statistiken. Bokslutsuppgifterna om kreditinstitut och värdepappersföretag publiceras i fortsättningen bara på årsnivå i stället för den tidigare kvartalsvisa publiceringen. Kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter finns tillgängliga på statistikens ingångssida och i Statistikcentralens databas StatFin från och med 2021. Bokslutsuppgifterna för tidigare år finns i databasen StatFins arkiv. När det gäller skade- och livförsäkringsbolag finns det uppgifter i databasen StatFin från och med 2012.

Kreditinstitutens bokslutsuppgifter har producerats med hjälp av ett enhetligt bokslutsschema sedan början av år 1995. Från år 1974 till år 1995 producerades bokslutspublikationer över kreditinstitut på så sätt att finansbolagen och kreditaktiebolagen inte ingick i den förenhetligade ramen. Dessa omfattades ännu inte av den enhetliga lagstiftningen över kreditinstitut. Före år 1974 producerades en separat publikation över varje bankgrupp och innehållet skiljde sig i viss mån också när det gäller bokslutsschemat. Statistikcentralen har publicerat så kallad bankstatistik över alla bankgrupper från och med uppgifterna för år 1970. Bankstatistiken har sitt ursprung i sparbanksstatistiken för år 1868, som var sparbanksinspektörens berättelse om sparbankernas situation och skötseln av dem.

I värdepappersföretagens bokslutsrapportering infördes den nya IAS/IFRS-bokslutsstandarden i början av 2005. Bokslutsuppgifter om värdepappersföretagen som upprättats före detta med ett enhetligt bokslutsschema finns tillgängliga för åren 1998–2004 för kvartal och som årsbokslut. Från tidigare år finns inga enhetliga sammanställda bokslutsuppgifter tillgängliga.

Uppgifterna revideras i regel inte. Uppgifter från tidigare år uppdateras vid behov i samband med statistiska offentliggöranden. Då nämns uppdateringarna i databastabellens fotnot.

Företagens bokslutsuppgifter är tillgänglig i Statistikcentralens databas StatFin 1999–2012. Uppgifter om tidigare år finns i papperspublikationer för åren 1974–1998.
Företagsregistrets årsuppgifter är tillgängliga i Statistikcentralens StatFin-databas 1993–2012. Uppgifter om tidigare år finns i papperspublikationer.
 

Distributionsfrekvens

Uppgifter ur struktur- och bokslutsstatistiken över företag publiceras två gånger per år på Statistikcentralens webbplats. Preliminära uppgifter publiceras i september efter statistikåret och slutliga uppgifter i december.
 

Begrepp

Ackumulerade bokslutsdispositioner totalt

Ackumulerade bokslutsdispositioner är summan av avskrivningsdifferensen och reserveringarna. Avskrivningsdifferensen är den kumulativa skillnaden mellan de totala avskrivningarna i bokföringen och de planenliga avskrivningarna. Det kan inte finnas en negativ avskrivningsdifferens i balansräkningen. Frivilliga reserveringar är återanskaffnings-, verksamhets-, prisminsknings och bostadshusreserveringar o.d. reserveringar som den bokföringsskyldige gjort.

Aktiva totalt

Balansräkningens aktiva totalt är summan av bestående aktiva och rörliga aktiva.

Andelslag

Sammanslutning vars medlemsantal och kapital är växlande och som har till ändamål att främja medlemmarnas hushållning eller näring genom ekonomisk verksamhet. Medlemmarna deltar i verksamheten genom att använda sammanslutningens tjänster. De som stiftar ett andelsslag skall vara minst ett till antalet. Andelsslaget anmäls till handelsregistret. Andelsbanken är ett andelsslag som bedriver bankverksamhet.

Antalet anställda

Antal anställda omfattar löntagare och företagare. De anställda har omvandlats till helårsanställda på så sätt att t.ex. en halvdagsanställd motsvarar en halv person och två halvdagsanställda motsvarar en helårsanställd.

När det gäller företagare räknas som företagarens arbetsinsats den arbetsinsats som företagets ägare eller en familjemedlem har gjort i sitt företag utan egentlig lön.

Anställda vid företag som inte ingår i företags- och arbetsställeregistrets enkät har estimerats på basis av löner.

Avskrivningar och nedskrivningar totalt

I resultaträkningen upptas räkenskapsperiodens avskrivningar enligt avskrivningsplanen. Avskrivningarna enligt plan grundar sig på anskaffningsutgiften för bestående aktiva och deras ekonomiska livslängd. Nedskrivningarna grundar sig på en bestående sänkning av det sannolika överlåtelsepriset.

Avsättningar totalt

Avsättningar totalt utgörs av summan av avsättningar för pensioner, skatteavsättningar och övriga avsättningar. Avsättningar är utgifter som man förbundit sig att betala och som sannolikt kommer att leda till framtida förluster.

Bestående aktiva totalt

De bestående aktiva i balansräkningen består sammanlagt av tre huvudgrupper: immateriella tillgångar, materiella tillgångar och placeringar. Med bestående aktiva avses poster som är avsedda att fortlöpande ge intäkter under flera räkenskapsperioder.

Betalda koncernbidrag

Posten omfattar koncernbidrag som betalats enligt lagen om koncernbidrag. Koncernbidrag ingår i extraordinära poster före år 2016 och därefter i bokslutsdispositioner.

Bokslutsdispositioner totalt

Under posten bokslutsdispositioner totalt anges förändringar i avskrivningsdifferensen samt förändringar i frivilliga reserveringar. Avskrivningsdifferens uppstår i huvudsak när beloppet av de avskrivningar som görs i bokföringen och beskattningen är av olika storlek. Frivilliga reserveringar är återanskaffnings-, verksamhets-, prisminsknings och bostadshusreserveringar o.d. reserveringar som den bokföringsskyldige gjort. Koncernbidrag har redovisats som en egen post i statistiken före totalresultatet.

Derivatkontrakt

Premier för derivatinstrument samt positiva verkliga värden för derivatinstrument som skall redovisas under aktiva.

Direktförsäkring

En försäkringsrörelse som försäkringsbolaget direkt tar emot av försäkringstagaren. Vid direktförsäkringen är försäkringstagaren en kund som inte är ett annat försäkringsbolag

Driftsbidrag

Driftsbidraget (EBITDA= Earnings before interest, taxes, depreciation, and amortization) är detsamma som företagets rörelseresultat före avskrivningar och finansiella poster. Driftsbidraget anges inte som mellanresultat i den officiella resultaträkningen.

Eget kapital totalt

Posten innehåller alla poster av eget kapital totalt. I samfundens eget kapital anges aktiekapital, andelskapital och annat motsvarande kapital, fonder, vinst/förlust från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens vinst/förlust. Övriga bolagsformer och stiftelser redovisar posterna i sitt eget kapital i tillämpliga delar enligt schemat med beaktande av formerna för eget kapital enligt sina speciallagar.

Erhållna koncernbidrag

Posten omfattar koncernbidrag som erhållits enligt lagen om koncernbidrag. Koncernbidrag ingår i extraordinära poster före år 2016 och därefter i bokslutsdispositioner.

Ersättningsansvar

Innehåller alla ersättningar som betalas efter räkenskapsperioden som uppstår för försäkringshändelser som inträffat under eller innan räkenskapsperioden.

Ersättningskostnader

Ersättningskostnaderna består av utbetalda ersättningar och ändringar i ersättningsansvaret varifrån återförsäkrarnas andelar dras av. I ersättningskostnaderna har alltså den del av de utbetala ersättningarna som riktas mot räkenskapsperioden periodiserats. Ersättningskostnaderna bokförs därmed prestationsbaserat.

Extraordinära intäkter

Extraordinära intäkter uppkommer av annan verksamhet än företagets egentliga verksamhet och är av engångsnatur och av väsentlig storlek. Försäljningsvinster och försäljningsförluster från bestående aktiva är i normala fall övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader. Försäljningsvinst eller försäljningsförlust som uppstod i samband med att ett företag avstod från en hel näringsgren betraktades dock som en extraordinär post före år 2016. Koncernbidrag enligt koncernbidragslagen uppgavs också i fråga om tillfälliga poster före år 2016. Därefter har koncernbidrag redovisats som en egen post i statistiken före totalresultatet.

Posterna extraordinära intäkter och kostnader slopades i samband med revideringen av bokföringslagen 2016, men en del företag uppger fortfarande vissa siffror under dessa poster. Därför har posterna inte tagits bort från statistiken.

Extraordinära kostnader

Extraordinära kostnader uppkommer av annan verksamhet än företagets egentliga verksamhet och är av engångsnatur och av väsentlig storlek. Försäljningsvinster och försäljningsförluster från bestående aktiva är i normala fall övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader. Försäljningsvinst eller försäljningsförlust som uppstod i samband med att ett företag avstod från en hel näringsgren betraktades dock som en extraordinär post före år 2016. Koncernbidrag enligt koncernbidragslagen uppgavs också i fråga om tillfälliga poster före år 2016. Därefter har koncernbidrag redovisats som en egen post i statistiken före totalresultatet.

Posterna extraordinära intäkter och kostnader slopades i samband med revideringen av bokföringslagen 2016, men en del företag uppger fortfarande vissa siffror under dessa poster. Därför har posterna inte tagits bort från statistiken.

FO-nummer

Ett FO-nummer, dvs. ett företags- och organisationsnummer är ett nummer som identifierar den juridiska enheten och som myndigheterna ger alla juridiska enheter.

FO-numret består av sju siffror, ett bindestreck och ett kontrollnummer.

Finansiella kostnader

Finansiella kostnader är nedskrivningar av placeringar bland bestående aktiva och av finansiella värdepapper bland rörliga aktiva samt övriga räntekostnader och finansiella kostnader.

Finansiellt resultat

Det finansiella resultatet fås genom att till nettoresultatet addera planenliga avskrivningar och nedskrivningar som dragits av före rörelseresultatet. Det finansiella resultatet bör räcka till för låneamorteringar, självfinansieringsandelar för investeringar, ökningar av rörelsekapitalet och vinstutdelning.

Finansieringstillgångar totalt

Finansieringstillgångar totalt är summan av kort- och långfristiga fordringar, finansiella värdepapper samt kassa och banktillgodohavanden under rörliga aktiva i balansräkningen. Finansieringstillgångar definieras i bokföringslagen, men förekommer inte som benämningar i balansräkningsschemat.

Fondförsäkringar

I fondförsäkringarna styrs försäkringstagarens försäkringspremier till ett eller flera placeringsobjekt. Försäkringens värde utvecklas enligt värdeförändringarna i de placeringsobjekt försäkringstagaren valt.

Främmande kapital

Främmande kapital är kapital som utomstående investerar i företaget. Gällande främmande kapital finns alltid återköpsskyldighet. Återbetalningstiden för kortfristigt främmande kapital är högst ett år och för långfristigt främmande kapital mer än ett år. Den viktigaste källan till främmande kapital för företagen är bankerna. Olika former av kreditgivning är kort- och långfristiga krediter, kontokrediter och notariat-lån.

Fysisk person

En fysisk person bedriver företagsverksamhet under eget namn eller registrerat firmanamn.
Till denna grupp hör yrkesutövare, privata näringsidkare, de flesta lant- och skogsbruksföretagare samt affärsidkare.

Företag

Med företag avses en enhet som har självständigt beslutsfattande och som producerar varor och/eller tjänster för försäljning på marknaden.

Ett företag är detsamma som en juridisk enhet, om den juridiska enheten inte är en del av en koncern. I annat fall är företaget en koncern eller en del av den.

Definitionen av ett företag bygger på förordningen om statistiska enheter (EEG) 696/93.

Företag

Med företag avses en enhet som har självständigt beslutsfattande och som producerar varor och/eller tjänster för försäljning på marknaden.

Ett företag kan bestå av en eller flera juridiska enheter (FO-nummer). Om ett företag består av flera juridiska enheter, har affärsverksamhet mellan enheterna eliminerats.

Definitionen av ett företag bygger på förordningen om statistiska enheter (EEG) 696/93.

Försäkringsteknisk ansvarsskuld

Bildas som summan av premieansvaret och ersättningsansvaret. Den försäkringstekniska ansvarsskulden, eller ansvarsskulden, beskriver de utbetalda ersättningarnas och premieinkomsternas resultatregleringsposter som överförs från resultaträkningen till balansen och som är försäkringsbolagets skulder till försäkringstagarna. Ansvarsskulden kan därmed jämföras med de resultatregleringar som finns i boksluten inom andra branscher.

Försäkringstekniskt bidrag

Det försäkringstekniska bidraget är ett bokföringsresultat i försäkringsbolagets försäkringstekniska kalkyl. Huvudposterna i beräkningen av det försäkringstekniska bidraget är premieintäkterna, ersättningskostnaderna och driftskostnader. I Finland ingår livförsäkringsbolagens och pensionsförsäkringsbolagens intäkter och kostnader från placeringsverksamheten i den försäkringstekniska beräkningen, men dessa ingår inte för skadeförsäkringsbolag.

Försäljningsförlust och fusionsförlust från anläggningstillgångar

I bokslutsstatistiken anges de försäljningsförluster och fusionsförluster från anläggningstillgångar som ingår i övriga rörelseintäkter som en egen post i gruppen extraordinära poster efter nettoresultatet.

Försäljningsvinster och fusionsvinster från anläggningstillgångar

I bokslutsstatistiken anges de försäljningsvinster och fusionsvinster från anläggningstillgångar som ingår i övriga rörelseintäkter som en egen post i gruppen extraordinära poster efter nettoresultatet.

Förädlingsvärde

Förädlingsvärdet mäter företagets eller arbetsställets sammanlagda förädlingsvärde som olika produktionsfaktorer producerar inom den egentliga produktionsverksamheten. Förädlingsvärdet beräknas som skillnaden mellan erhållna intäkter av produktionsverksamheten och kostnader för verksamheten. Enligt definitionen omfattar kostnaderna inte de kostnader som förorsakas av företagets/arbetsställets arbetskraft.

Formel för beräkning av förädlingsvärdet:
Omsättning
+ ändring av tillverkningslager
+ tillverkning för eget bruk
+ övriga intäkter från affärsverksamheten
- inköp av material och förnödenheter
+ förändring i inköpslager
- köpta tjänster
- övriga rörelsekostnader
= FÖRÄDLINGSVÄRDE.

Till arbetsställenas förädlingsvärde tilläggs dessutom leveranser till företagets övriga arbetsställen samt köp från företagets övriga arbetsställen.

När det gäller näringsgrenen Finans- och försäkringsverksamhet (TOL K) har företagens förädlingsvärde beräknats enligt följande formler beroende på näringsgren, om företaget har använt bokslutsschemana för finans- och försäkringsverksamhet:

Förädlingsvärdet för näringsgrenen 6411 Centralbanksverksamhet har beräknats som summan av verksamhetskostnader samt nettokostnader för arvoden och avgifter, med avdrag för administrativa kostnader och kostnader för anskaffning av sedlar.

Omsättningen för näringsgrenarna 6419 Annan monetär finansförmedling och 649 Andra finansiella tjänster har beräknats med formeln Ränteinkomster och övriga motsvarande inkomster - Räntekostnader och övriga motsvarande kostnader + Erhållna arvoden + Inkomster från aktier och övriga värdepapper med varierande avkastning + Nettovinst eller nettoförlust för finansieringsverksamhet - Övriga administrativa kostnader - Kostnader för arvoden - Övriga rörelsekostnader.

Inom näringsgrenen 65 Försäkring har förädlingsvärdet beräknats som summan av inkomster från försäkringsverksamhet (inkl. förändring av premieansvaret) och intäkter från placeringsverksamhet minus kostnader för placeringsverksamhet, försäkringskostnader och rörelsekostnader.

Omsättningen för näringsgrenen 66 Stödtjänster till finansiella tjänster och försäkring har beräknats med formeln Ränteinkomster och övriga motsvarande inkomster - Räntekostnader och övriga motsvarande kostnader + Erhållna arvoden + Inkomster från aktier och övriga värdepapper med varierande avkastning + Nettovinst eller nettoförlust för finansieringsverksamhet - Övriga administrativa kostnader - Kostnader för arvoden - Övriga rörelsekostnader.

Icke-vinstsyftande organisation

Med icke-vinstsyftande organisationer avses i struktur- och bokslutsstatistiken över företag sammanslutningar i klassen S. 15 Hushållens icke-vinstsyftande organisationer.

Ideell förening

En ideell förening är en förening som grundats på basis av avtal av minst tre privatpersoner, sammanslutningar eller stiftelser som önskar bli medlemmar. Den har införts i Patent- och registerstyrelsens föreningsregister och har ett ideellt syfte (syftet får alltså inte vara anskaffning av vinst eller annan ekonomisk förmån för medlemmarna). En ideell förening kan idka sådan näring eller förvärvsverksamhet som nämns i föreningens stadgar eller som annars direkt hänför sig till dess syfte eller som skall anses ha ringa ekonomisk betydelse. T.ex. idrottsförening, politiskt parti, fackförbund, scoutorganisation.

Inkomstskatter

Skatter som uppkommit till följd av räkenskapsperiodens resultat.

Juridisk enhet

En juridisk enhet är en sammanslutning eller en organisation som har registrerats för utövande av affärsverksamhet.

En juridisk enhet identifieras med ett FO-nummer. Juridiska enheter är t.ex. aktiebolag, privata näringsidkare, andelslag, statliga affärsverk och stiftelser.

Juridisk form

Med den juridiska formen specificeras den juridiska personens juridiska ställning. Klassificeringen av juridisk form bygger på bolagsformerna i handelsregistret och på kraven i skattelagstiftningen. Företagens och sammanslutningarnas juridiska form har sparats i Företags- och organisationsdatasystemet (FODS).

Statistikcentralens klassificering av juridisk form bygger på koderna för juridisk form som används av FODS och skatteförvaltningen. I Statistikcentralens klassificering har en del av skatteförvaltningens klasser slagits samman.

Kalkylmässig lönejustering

Lönejustering är en kalkylmässig post som inte inverkar på företagets solvens eller kassaflöde, och posten återbetalas före räkenskapsperiodens resultat. Beroende på bolagsform behandlas ägarens lön olika i beskattningen. En enskild näringsidkares lön ingår aldrig i resultaträkningen och i personbolag kan ägarens lön endast i undantagsfall beaktas som kostnad. Denna brokiga praxis försvårar i synnerhet jämförelsen av små företag. Lönejustering görs för mikroföretag, dvs. företag som sysselsätter färre än 10 personer. Som källuppgifter används företagets företagararbetsinsats och den företagsspecifika medellönen för den avlönade personalen. Företagararbetsinsatsen definieras i företags- och arbetsställeregistret på basis av uppgifter om FöPL-avgifter, dvs. kalkylmässig lönejustering = företagararbetsinsats * medellön.

Kapitallån

Kapitallån redovisas enligt sin natur antingen som långfristigt och/eller kortfristigt främmande kapital.

Kommanditbolag

Ett kommanditbolag har både en ansvarig och en tyst bolagsman. Det kan finnas en eller flera av båda. Tysta bolagsmän svarar för bolagets förpliktelser bara med det kapital som de placerat i bolaget. Ansvariga bolagsmän svarar för bolagets skulder med hela sin förmögenhet. I bolagsavtalet skall insatsernas storlek, då det gäller de tysta bolagsmännen, nämnas samt hur de tysta bolagsmännens vinstandel beräknas. Kommanditbolaget anmäls till handelsregistret. Bolagsformen skall framgå av kommanditbolagets namn antingen som förkortning eller oförkortat.

Koncern

En koncern är en ekonomisk helhet som bildats av ett eller flera företag och där moderbolaget ensamt eller tillsammans med andra företag som hör till koncernen har bestämmande inflytande i ett eller flera andra företag (dotter).

Jfr företagsgrupp

Koncernregistret

Koncernregistret täcker de största koncernerna i Finland. I koncernregistret antecknas omsättningen, balansomslutningen och antalet anställda som årsuppgifter. Dessutom antecknas uppgifter om koncernernas struktur: moderbolag, dotterbolag, sam- och intresseföretag samt deras namn, FO-nummer, moderbolagets ägar- och rösträttsandel i koncernföretaget, koncernförhållandets inlednings- och slutdatum samt medlemsslag. Till registret hör också kommunkoncerner. Fr.o.m. år 2003 innehåller koncernregistret också underkoncerner.

Köpta tjänster

Köpta tjänster är ersättningar som betalats för arbetsprestationer som direkt är förknippade med produktionen eller försäljningen. Köpta tjänster kan vara tjänster som utförs av t.ex. underleverantörer, konsultbyråer samt servicebolag och sådana hyreskostnader för arbetskraft som direkt hör samman med produktionen av prestationer.

Lönesumma

Lönesumman utgörs av räkenskapsperiodens penninglöner och naturaförmåner i enlighet med lagen om förskottsuppbörd. Lönesumman innehåller även de löner som företagare betalat ut åt sig själva. Optionsstöd ingår inte i lönerna.

I samband med bokslutsuppgifterna framställs löner enligt resultaträkningen och de totala lönebikostnaderna. Mera information om personalkostnaderna i bokslutsuppgifterna finns här: https://stat.fi/meta/kas/henkkul_sv.html.

Nettoresultat

Nettoresultatet fås när resultaträkningens finansiella intäkter läggs till rörelseresultatet, medan finansiella kostnader och skatter dras av.

Omsättning

Omsättningen är enhetlig med företagens officiella bokslut. Om företagets räkenskapsperiod inte är 12 månader, men verksamheten har pågått hela året, så omvandlas omsättningen och övriga bokslutsuppgifter till att motsvara en period på 12 månader.

I omsättningen ingår intäkterna från försäljning av produkter och tjänster, med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen. (BFL 4:1)

När det gäller näringsgrenen Finans- och försäkringsverksamhet (TOL K) har företagens omsättning beräknats enligt följande formler beroende på näringsgren, om inte omsättningen har funnits direkt i företagets bokslut:

Omsättningen för näringsgren 6411 Centralbanksverksamhet har beräknats som summan av verksamhetskostnaderna samt nettokostnaderna för arvoden och avgifter.

Omsättningen för näringsgrenarna 6419 Annan monetär finansförmedling och 649 Andra finansiella tjänster har beräknats med formeln Ränteinkomster och övriga motsvarande inkomster - Räntekostnader och övriga motsvarande kostnader + Erhållna arvoden + Inkomster från aktier och övriga värdepapper med varierande avkastning + Nettovinst eller nettoförlust för finansieringsverksamhet.

Omsättningen för näringsgren 651 Försäkring har definierats som bruttoavkastningen för försäkringspremier.

Omsättningen för näringsgren 653 Pensionsfondsverksamhet har definierats som den totala mängden pensionsavgifter.

Omsättningen för näringsgrenen 66 Stödtjänster till finansiella tjänster och försäkring har beräknats med formeln Ränteinkomster och övriga motsvarande inkomster - Räntekostnader och övriga motsvarande kostnader + Erhållna arvoden + Inkomster från aktier och övriga värdepapper med varierande avkastning + Nettovinst eller nettoförlust för finansieringsverksamhet.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller som är avsedda att förbrukas. Omsättningstillgångar indelas i material och förnödenheter, varor under tillverkning, färdiga produkter/varor, övriga omsättningstillgångar samt förskottsbetalningar.

Med material och förnödenheter avses tillgångar vilka en bokföringsskyldig som bedriver produktion av varor eller tjänster har anskaffat för framställning av sina omsättningstillgångar (t.ex. råvaror, tillbehör och förnödenheter som används för produktion av produkter eller tjänster).

Med varor under tillverkning avses sådana tillgångar som den bokföringsskyldige själv har framställt för att sälja eller använda i produktionen av tjänster, och vars produktionsprocess vid tidpunkten för bokslutet ännu inte är avslutad (halvfabrikat).

Med färdiga produkter avses sådana tillgångar som den bokföringsskyldige själv har framställt för att sälja eller använda i produktionen av tjänster, och som är färdiga att överlåtas. Med varor avses sådana tillgångar som anskaffats från utomstående varuleverantörer för att säljas som sådana eller användas i produktionen av tjänster.

Till övriga omsättningstillgångar räknas sådana tillgångar som har anskaffats eller tillverkats för att säljas som sådana eller i förädlad form, men som inte omfattas av de ovan beskrivna kategorierna av omsättningstillgångar (t.ex. tomter och andra fastigheter som skall säljas och därför har överförts från anläggnings- till omsättningstillgångar).

Med förskottsbetalning avses en köpesumma eller del därav som betalats till en leverantör av omsättningstillgångar innan köparen har har mottagit de betalda omsättningstillgångarna.

Passiva totalt

Passiva totalt är summan av det egna kapitalet i balansräkningens fyra huvudgrupper, dvs. eget kapital, ackumulerade bokslutsdispositioner, avsättningar och främmande kapital.

Personalkostnader

Löner och arvoden, pensionskostnader och övriga personalbikostnader = Personalkostnader

Personalkostnaderna omfattar löner på vilka förskottsinnehållning ska verkställas och därmed jämförbara kostnader samt direkt på lönen baserade kostnader såsom socialskyddsavgifter, lagstadgade och frivilliga personförsäkringspremier samt pensionskostnader.

Övriga frivilliga personalkostnader hör till övriga rörelsekostnader.

Premieansvar

Premieansvaret beskriver den del av räkenskapsperiodens eller tidigare räkenskapsperioders premieintäkter vars risk riktas mot kommande räkenskapsperioder.

Premieinkomst

Premieinkomsten bokförs för den räkenskapsperiod då försäkringsperioden har börjat. Den anges innan återförsäkrarnas andel. Premieinkomst erhålls för försäkringsavtal som inletts och för fordringar vid slutet av räkenskapsperioden. Från inkomsten dras av fordringarnas kreditförluster, försäkringspremieskatter, rabatterna och andra offentliga avgifter.

Premieintäkter

Premieintäkterna består av summan av premieinkomsterna och premieändringarna från vilken återförsäkrarnas andel dras av. Premieintäkterna är periodiserade intäkter av premieinkomsterna som riktas mot räkenskapsperioden. Premieintäkterna bokförs alltså prestationsbaserat.

Resultaträkning

Resultaträkningen presenteras i struktur- och bokslutsstatistiken över företag i fråga om näringsgrenarna B–S exkl. K så att poster som är relevanta för resultatbildningen framkommer: driftsbidrag, rörelsevinst, nettoresultat och totalresultat. Försäljnings- och fusionsvinst från anläggningstillgångar samt försäljnings- och fusionsförlust redovisas som extraordinära poster. Även koncernbidrag redovisas före totalresultatet. Den kalkylmässiga lönekorrigeringen som framställs före driftsbidraget justeras före räkenskapsperiodens resultat, som är i enlighet med den officiella resultaträkningen.

Värdepappersföretagens och kreditinstitutens resultaträkning och balansräkning presenteras i samma form som bokslut inom den finansiella sektorn.

Skade- och livförsäkringsbolagens resultaträkning och balansräkning presenteras i samma form som försäkringsbolagens bokslut.

Räkenskapsperiodens resultat

I räkenskapsperiodens resultat har man beaktat företagets alla intäkter och kostnader för räkenskapsperioden samt de framtida utgifter och förluster som bokförts som avsättningar på förhand.

Ränteintäkter

Kreditinstitut och värdepappersföretag:

Posten ränteintäkter innehåller bl.a.
- Räntor och räntesubventioner, straff- och dröjsmålsräntor samt sådana kreditreserveringsprovisioner o.d. provisioner som bestäms på basis av tid och kapitalbelopp
- Skillnaden mellan det nominella värdet och anskaffningspriset för fordringar som förvärvats till ett pris som över- eller understiger det nominella värdet, till den del som den kan hänföras till räkenskapsperioden
- Skillnaden mellan återköpsvärdet och inköpspriset för värdepapper eller andra nyttigheter som köpts med förpliktande återförsäljningsförbindelse (repo) under avtalets giltighetstid
- Intäkter av räntenatur i anslutning till derivatkontrakt.

Provisioner som jämställs med räntor, såsom marginalränta, periodiseras som ränteintäkter under lånets löptid.

Övriga företag:
Ränteintäkterna är ränteinkomster från depositioner och lånefordringar samt övriga fordringar. I ränteintäkterna inkluderas ränta som separat debiteras köparen vid avbetalningsköp, men avbetalningstillägg räknas till omsättningen.


Räntekostnader

Kreditinstitut och värdepappersföretag:

Posten Räntekostnader innehåller bl.a. räntor, straff- och dröjsmålsräntor samt sådana kreditreserveringsprovisioner o.d. provisioner som bestäms på basis av tid och kapitalbelopp; den till räkenskapsperioden hänförliga delen av emissionsförluster på emitterade lån samt den till räkenskapsperioden hänförliga delen av provisioner på erhållna lån utom ersättningar för omedelbara förvaltningskostnader i anslutning till lånebeviljandet.

Övriga företag:
Räntekostnaderna är poster som beror på användning av främmande kapital och som bestäms enligt lånebelopp, räntesats och lånetid.

Rörelseintäkter totalt

= Omsättning + övriga rörelseintäkter (exkl. försäljningsvinster från anläggningstillgångar och fusionsvinster)

Rörelseresultat

Rörelseresultat, dvs. rörelsevinst/rörelseförlust (EBIT = earnings before interest and taxes) anger hur mycket som återstår av rörelseintäkterna före finansiella poster och skatter.

Finansiella intäkter: Finansiella intäkter är intäkter av andelar och övriga placeringar bland bestående aktiva samt övriga ränteintäkter och finansiella intäkter.

Rörliga aktiva totalt

Rörliga aktiva totalt består av balansräkningens fyra huvudgrupper: omsättningstillgångar, fordringar, finansiella värdepapper samt kassa och banktillgodohavanden. Verkningstiden för rörliga aktiva är kort. De är inte avsedda att ge intäkter under flera räkenskapsperioder.

Samfällda förmåner

Samfällda förmåner, så som fiskelag och väglag

Skattesamfund

Till skattesamfunden hör: 1) skattesamfund, 2) innehållningsskyldiga med solidariskt ansvar, så som icke-registrerade bolag, stiftelser eller föreningar, 3) samfällda skogar, 4) gårdar, 5) näringssammanslutningar och 6) övriga beskattningsenheter

Stiftelse

Stiftelse är en egendom som avskiljts för ett visst ändamål, och som sköts av stiftelsens styrelse. Stiftelse grundas med stiftelseurkund, testamente eller gåvobrev. Ansökan om tillstånd att grunda en stiftelse skall göras hos patent- och registerstyrelsen som också fastställer stiftelsens stadgar. Stiftelsen registreras i patent- och registerstyrelsens register över stiftelser.

Fonder hör också till denna juridiska form.

Totalresultat

Totalresultatet fås då man till nettoresultatet lägger till extraordinära intäkter samt försäljnings- och fusionsvinster och drar av extraordinära kostnader samt försäljnings- och fusionsförluster.

Utbetalda ersättningar

De utbetalda ersättningarna bokförs som utgifter för den tidpunkt då ersättningsprestationerna utbetalas innan återförsäkrarnas andel. De utbetalda ersättningarna bokförs alltså prestationsbaserat. I ersättningsprestationerna räknas utöver de utbetalda ersättningarna även de vårdkostnader som är kopplade till ersättningsverksamheten.

Utjämningsbelopp

Gäller nuförtiden endast skadeförsäkringsbolag. Utjämningsbeloppet används för att jämna ut de konsekvenser ersättningskostnadernas slumpmässiga variationer har på det försäkringstekniska bidraget. För beräkning av utjämningsbeloppet används det långsiktiga medelvärdet på skadekostnadsprocenten.

Ägartyp

Företag och sammanslutningar i företags- och arbetsställeregistret indelas på basis av ägande i följande klasser:

Privat inhemsk
Staten
Kommun
Landskapet Åland
Utlandsägd
Annan ägartyp

Ändring i ersättningsansvaret

Ändringen i ersättningsansvaret är skillnaden mellan ersättningsansvaret i början och i slutet av räkenskapsperioden. Ändringen i ersättningsansvaret syns i resultaträkningen, och ändringen och summan av de utbetalda ersättningarna kan användas för att fastställa de ersättningskostnader som riktas till räkenskapsperioden.

Ändring i premieansvaret

Räknas som skillnaden mellan premieansvaret i början och i slutet av räkenskapsperioden. Ändringen i premieansvaret syns i resultaträkningen och summan av premieinkomsten och premieansvaret kan användas för att fastställa de ersättningskostnader som riktas till räkenskapsperioden.

Återförsäkring

Återförsäkring är ett avtal mellan direktförsäkringsbolaget och det försäkringsbolag som är återförsäkrare med vilket direktförsäkraren kan överföra en del av sitt försäkringsansvar till ett annat försäkringsbolag.

Med mottagen återförsäkring avses försäkringsrörelser som försäkringsbolaget tagit emot av ett annat försäkringsbolag. Avgiven återförsäkring, som till exempel syns som andel återförsäkrare i resultaträkningen, avser den andel av försäkringsrörelsen som överförts till ett annat försäkringsbolag.

Ökning/minskning av produktlager

Förändring av lager av färdiga produkter och produkter under tillverkning (ökning +, minskning -). Förändringen i lager av färdiga produkter och produkter under tillverkning består av en gemensam lagerförändring av produkter under tillverkning, färdiga produkter eller varor inom omsättningstillgångar. Förändringen av de förskottsbetalningar som ingår i omsättningstillgångarna ingår inte i förändringen i resultaträkningens lager. Posten omfattar också tillverkning för eget bruk.

Öppet bolag

Ett öppet bolag grundas av minst två parter som kan vara antingen fysiska eller juridiska personer. Varje bolagsman i ett öppet bolag svarar för bolagets förpliktelser till deras fulla belopp såsom för egen skuld. Ett öppet bolag anmäls till handelsregistret.

Övriga rörelseintäkter (exkl. försäljningsvinster från anläggningstillgångar och fusionsvinster)

Övriga rörelseintäkter består av sådana intäkter förknippade med företagets egentliga verksamhet som till sin natur ligger nära omsättningen. Sådana intäkter är t.ex. hyresintäkter, erhållna provisioner, administrations-, databehandlings- o.d. ersättningar som tas ut av andra företag ifall företagets huvudsakliga näringsgren inte är uthyrningsverksamhet eller produktion av ovan nämnda tjänster. Till övriga rörelseintäkter bokförs också understöd och bidrag för företagets egentliga verksamhet. Försäljningsvinster på anläggningstillgångar och fusionsvinster ingår inte i övriga rörelseintäkter i statistiken, utan anges i gruppen för extraordinära poster.

Övriga rörelsekostnader exkl. försäljningsförluster från anläggningstillgångar och fusionsförluster

Övriga rörelsekostnader omfattar alla de poster som hör till företagets egentliga verksamhet och som inte har angetts separat i resultaträkningen, bl.a. hyror, leasingavgifter, reklam- och marknadsföringskostnader, kostnader för förvaltningstjänster, avgifter för datakommunikation och banktjänster samt försäljningsförluster av materiella anläggningstillgångar. Hit hör också betalda försäljningsprovisioner, royaltyer, fraktkostnader och kreditförluster. Försäljningsförluster på anläggningstillgångar och fusionsförluster ingår inte i övriga rörelsekostnader i statistiken, utan anges i gruppen för extraordinära poster.

Övriga tillgångar

Betalningsförmedlingsfordringar, tillgodohavanden på olika avvecklingskonton, marginalkontofordringar hänförliga till derivatinstrument och andra fordringar som inte direkt kan hänföras till någon annan balanspost.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Den viktigaste felkällan är svarsbortfall.
 

Aktualitet

Uppgifter insamlas och kontrolleras 11 månader efter utgången av statistikåret.
Förhandsuppgifter för struktur- och bokslutsstatistiken över företag publiceras med 9 månaders eftersläpning från statistikårets slut.
De slutliga uppgifterna publiceras med 12 månaders eftersläpning från statistikårets slut.
 

Punktlighet

Det förekommer ingen fördröjning i publiceringen av uppgifter i struktur- och bokslutsstatistiken över företag. Uppgifterna har publicerats enligt datumen i publiceringskalendern.
 

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Uppgifterna täcker hela Finland.
Uppgifterna i struktur- och bokslutsstatistiken över företag grundar sig huvudsakligen på den finska bokslutsstandarden (FAS) samt på internationell näringsgrensindelning. Kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter baserar sig på den internationella IFRS-bokslutsstandarden och på internationell näringsgrensindelning. Omsättningen och förädlingsvärdet för finans- och företagsverksamhet (TOL 64–66) har beräknats enligt formler fastställda av Eurostat. De uppgifter som skickas till Eurostat är internationellt jämförbara.
 

Jämförbarhet över tid

Struktur- och bokslutsstatistikens statistiska enheter utökades år 2023. Uppgifterna har publicerats enligt en ny grupp statistiska enheter från och med år 2018. I och med att de statistiska enheterna har utökats har jämförbarheten med arkivuppgifter försämrats. I regel syns den utökade gruppen statistiska enheter bara i antalet företag, men förändringen har också till viss del påverkat en del av de övriga variablerna.

Från och med 2021 har man inkluderat i statistiken företag beskattade enligt skatteförvaltningens uppskattning, som tidigare lämnades utanför statistiken. Dessutom har antalet anställda och lönesummorna beräknats med en ny metod från och med 2021. Man har dessutom strävat efter att lämna företagens filialer belägna i utlandet utanför statistiken från och med år 2021. Dessa förändringar försvagar uppgifternas jämförbarhet i förhållande till tidigare år.

Jämförbarheten över tid med arkiverade uppgifter från tidigare år försvagas av förändringar i näringsgrensindelningen och i bokföringslagen och bokföringsförordningen. Bildandet av uppgifter reformerades på betydande sätt från och med statistikåret 2013, vilket innebär att jämförbarheten mellan 2012 och 2013 har försvagats.
 

Enhetlighet över statistikområdena

Enhetligheten med övrig statistik begränsas av begrepp och metoder.

Omsättningen i månadsgraferna över affärsverksamheten har beräknats utgående från skatteförvaltningens material över skatter på eget initiativ. Definitionen av omsättning i deklarationen av skatter på eget initiativ motsvarar inte helt omsättningen i resultaträkningen.

Förädlingsvärdet till baspris efter näringsgren i nationalräkenskaperna avviker från förädlingsvärdet, eftersom beräkningarna för nationalräkenskaperna görs enligt arbetsställe. Förädlingsvärdet i bokslutsmaterialet är beräknat utifrån uppgifter på företagsnivå. Dessutom uppskattas bokslutsmaterialets förädlingsvärde till producentpris.

Mätperioden för företagens månadsgrafer är ett kalenderår, ett halvår, ett kvartal eller en månad. Mätperioden för struktur- och bokslutsstatistiken över företag är en räkenskapsperiod på 12 månader. En räkenskapsperiod motsvarar inte alltid ett kalenderår.
 

Intern enhetlighet

Kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter baserar sig på den internationella IFRS-bokslutsstandarden, medan uppgifterna om de övriga näringsgrenarna baserar sig på den nationella bokslutsstandarden (FAS). Kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter avviker även annars markant från andra näringsgrenars bokslut till sin struktur. Därför har dessa företags bokslutsstatistik publicerats i separata databastabeller.
 

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Materialet för struktur- och bokslutsstatistiken över företag baserar sig på på Skatteförvaltningens näringsskattematerial och register, Finansinspektionens FINREP- och VAKRA-material samt på Statistikcentralens egna enkäter. Uppgifterna i källmaterialet grundar sig på uppgifter om juridiska enheter. Nedan finns närmare information om källmaterialet. Uppgifterna kompletteras med egna enkäter.

Skatteförvaltningens register
Ur Skatteförvaltningens register fås uppgifter om nya och nedlagda företag, företagens hemkommun, preliminär näringsgren för nya företag och löner.
Registermaterialet sänds till Statistikcentralen en gång per månad.
Skatteförvaltningens företagsskattematerial
Företagsskattematerialet innehåller uppgifter om resultaträkningar och balansräkningar samt investeringsuppgifter om anläggningstillgångar. Uppgifter fås med de huvudblanketterna 4. 5, 6A, 6B, 6C och 6U samt bilageblanketterna 7A, 7M och 62.
Materialet innehåller uppgifterna om de företag som är skattepliktiga under det ifrågavarande året.
Näringsskattematerialet sänds till Statistikcentralen på i förväg bestämda dagar. Under ett år sänds material omkring 10 gånger.
Statistikcentralens egna datainsamlingar
Med Statistikcentralens bokslutsenkät (Tilkes-enkäten) insamlas årligen uppgifter om ungefär 5 500 företag.
 Av bokslutsenkätens målpopulation ingår i enkäten alla företag med över 60 anställda samt företag med en omsättning på mer än 40 miljoner eller en balansräkning som överskrider 300 miljoner euro. Dessutom väljs företag som har 10–60 anställda med slumpmässigt urval till enkäten. Enkäten omfattar även en del företag med färre än 10 arbetstagare samt alla kommunala affärsverk som verkar på marknadsvillkor.

Med Tilkes-enkäten insamlas mer detaljerade uppgifter än de som finns i det officiella bokslutet. Enkäten omfattar specifikationer av omsättning och kostnader, uppgifter om investeringar och andra bokslutsuppgifter.

Företagsregistrets enkät om arbetsställen samlar in årligen information om företagens och organisationernas arbetställens adress, namn, löntagare som årsverken, näringsgren och inlednings-, slut- och överlåtelsedatum. Enkäten omfattar årligen omkring 13 000 företag och organisationer.   

Enkäten sänds årligen till alla företag och oranisationer som har verksamhet i flera olika adress och sysselsätter minst 5 löntagere som årsverken. Ungefär varje tre år enkäten sänds till de företag och oranisationer som har verksamhet endast i ett arbetsställe enligt företagsregister. 

Antalet löntagare som årsverken vid företag som inte ingår i enkäten eller som har inte svarat till enkäten estimeras.

Datainsamlingsmetod

Uppgifterna för Statistikcentralens egna datainsamlingar samlas in med en webblankett. Dessutom har Statistikcentralen avtal med Skatteförvaltningen samt Finansinspektionen om att Skatteförvaltningen och Finansinspektionen levererar uppgifterna i företagsskattematerialet samt FINREP- och VAKRA-materialen till Statistikcentralen på överenskomna dagar.
Webblanketten för bokslutsenkäten har testats när den togs i bruk och när ändringar har gjorts i den. Utifrån kundrespons har anvisningarna på blanketten preciserats.Enkätens svarsbortfall uppföljs årligen.
 

Frekvens för datainsamling

Egna datainsamlingar för struktur- och bokslutsstatistiken över företag, Tilkes-datainsamlingen och företagsregistrets datainsamling genomförs en gång per år.
 

Metoder

Databehandling

Behandling av näringsskattematerialet
Kvaliteten på Skatteförvaltningens material granskas programmässigt. Materialet korrigeras automatiskt genom massaeditering och imputering. Värden som saknas i materialet ersätts i första hand med företagets uppgifter över tidigare år och i andra hand med uppgifter om företag med motsvarande omsättning och antal anställda. Fel och avvikande observationer korrigeras antingen genom logisk editering eller genom att ta bort avvikande observationer. Små fel (mindre än 5 %) i omsättningen skalas.
Det finns två imputeringsmetoder. Donor-imputering används, när ett företag hör till statistikens ramverk men uppgifter inte fås från skatteförvaltningens material. Då fås uppgifterna från ett företag i samma storleksklass som verkar inom samma näringsgren. Den andra metoden används när företagets uppgifter inte fås ur skattematerialet under statistikåret i fråga, men föregående års uppgifter finns tillgängliga. Då imputeras uppgifterna genom att använda omsättningsförändringen i periodskattematerialet som viktkoefficient.
Egen enkät
Svarsuppgifterna inom ramen för det egentliga urvalet behandlas företagsspecifikt manuellt tillsammans med näringsskattematerialet, med stöd av Patent- och registerstyrelsens bildarkiv.
Granskningen av tilläggsuppgifter i bokslutet regleras av interna granskningsregler i produktionsapplikationen.
Utifrån godkända uppgifter beräknas näringsgrensvisa koefficienter för specifikation av omsättningen och kostnaderna. Med hjälp av koefficienterna genereras motsvarande data för hela företagsgruppen.
Företag i det slumpmässiga urvalet, som fått få felpoäng, behandlas med massgodkännande. En del av dessa återgår till manuell granskning.
Behandling av kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter
I materialet görs automatiska och manuella granskningar som vanligtvis rör observationer som saknas eller är avvikande. Granskningar kan göras genom att jämföra rapporterade uppgifter mot publicerade bokslut.
 

Datavalidering

Behandling av näringsskattematerialet
Kvaliteten på Skatteförvaltningens material granskas programmässigt.
Näringsskattematerialet poängsätts företagsspecifikt i enlighet med en poängsättningsmetod. I modellen räknas felpoäng för fel i logiken i fråga om intäkter, kostnader eller balansräkningens mellansummor samt skillnader i balansräkningarnas slutsummor och i omsättningsförändringar. Dessutom får företag med en stor personal mera poäng än företag med liten personal. Företag som fått stora felpoäng åtgärdas manuellt, även om de inte ingår i Tilkas-enkäten.
För näringsskattematerialet bestäms kvalitetskoder både för affärsverksamhetens intäkter och kostnader samt balansräkningarna företagsspecifikt.
Behandling av kreditinstitutens, värdepappersföretagens samt skade- och livförsäkringsbolagens bokslutsuppgifter
Data valideras i samband med datainsamlingen och upprättandet av primärstatistik. Granskningarna rör vanligtvis observationer som saknas eller är avvikande.
 

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Ekonomisk statistik<o:p></o:p>

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder. 

Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas.

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Sekretess – behandling av uppgifter

Uppgifter ur struktur- och bokslutsstatistiken över företag publiceras på aggregatnivå. Av variablerna i statistiken är antalet företag, personalantalet och näringsgrenen offentliga uppgifter. Övriga data omfattas av sekretessbestämmelser.
I statistiken används tröskelvärdesregeln för bedömning av röjanderisken för alla näringsgrenars del. De uppgifter som ska hemlighållas är övertäckta. När det gäller primär täckning hemlighålls uppgifterna om en enskild näringsgrensgrupp eller variabel genom att täcka över uppgifterna, om gruppen innehåller uppgifter om ett eller två företag. I den sekundära krypteringen döljs uppgifterna över på ett sådant sätt att uppgifter som i första hand är sekretessbelagda inte kan härledas.
I informationstjänsten följs samma sekretessregler. Från fall till fall kan striktare sekretess komma i fråga.
Uppgifter som sänds till Eurostat, samt uppgifter som är primärt eller sekundärt krypterade markeras med koder.
 

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten.

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Datautbyte

Företagens struktur- och bokslutsuppgifter publiceras årligen på statistikens ingångssida och i databasen StatFin.
Uppgifterna överlåts även till nationalräkenskaperna, den avgiftsbelagda informationstjänsten samt forskartjänsten.
Dessutom levereras näringsgrensvisa uppgifter till Eurostat, som publicerar uppgifterna på sina webbsidor.
Till Ålands statistik- och utredningsbyrå sänds årligen basmaterialet i struktur- och bokslutsstatistiken.
 

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.  

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt.

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.  

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.
 

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetsbedömning

Kvaliteten på struktur- och bokslutsstatistiken över företag kontrolleras när materialet samlas. På aggregatnivå jämförs uppgifterna med året innan och de största förändringarna utreds. Dessutom görs koherensgranskning med konjunkturstatistik.
 

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)
 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.
 

Statistikexperter

Mira Kuussaari
överaktuarie
029 551 3538