Publicerad: 14.11.2014
Energiförbrukningen inom boende sjönk år 2013
Energiförbrukningen inom boende sjönk med sex procent år 2013. När det gäller boende, dvs. uppvärmning av bostadsbyggnader och användning av hushållsapparater, var energiförbrukningen 63 427 gigawattimmar (GWh). Till följd av det varma vädret sjönk förbrukningen av energi för uppvärmning av bostadsbyggnader med sex procent. Hushållsapparaternas energiförbrukning sjönk med fem procent. Förbrukningen minskade bl.a. till följd av mindre användning av bilvärmare. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över energiförbrukning inom boende.
Energiförbrukning inom boende
År 2013 uppgick elförbrukningen inom boende till 21 510 gigawattimmar (GWh). Elförbrukningen sjönk med fyra procent från året innan och uppgick till 34 procent av energibrukningen inom boendet. El förbrukas både för inomhusuppvärmning och vid användning av hushållsapparater. De näst vanligaste energikällorna inom boendet var fjärrvärme, 29 procent, och trä, 23 procent. Fjärrvärme och trä används för inomhusuppvärmning. Boendets andel av slutanvändningen av energi är i genomsnitt 20 procent.
Vid uppvärmning av bostadsbyggnader var energiförbrukningen 55 140 GWh år 2013. Den vanligaste energikällan vid uppvärmning var fjärrvärme och förbrukningen var 18 311 GWh. De näst vanligaste var trä, 14 502 GWh, och el, 13 233 GWh. Dessa tre största energikällor stod för 84 procent av förbrukningen av energi för uppvärmning av bostadsbyggnader. Vid förbrukningen av energi för uppvärmning av bostadsbyggnader har man beaktat både det huvudsakliga uppvärmningssystemets energiförbrukning och andra kompletterade uppvärmningsformers energiförbrukning.
Användningen av värmepumpar vid uppvärmning av bostäder har ökat under de senaste åren. År 2013 var värmepumpsenergins andel av källorna för uppvärmningsenergin åtta procent. Med värmepumpsenergi avses den energi som utvinns med värmepumpar ur omgivningen och som används för inomhusuppvärmning. Värmepumparnas elförbrukning ingår inte i värmepumpsenergin i den här statistiken utan i elförbrukning för uppvärmning. Användningen av luftvärmepumpar för nedkylning ingår inte i uppvärmningsenergin.
På det årliga behovet av uppvärmningsenergi inverkar utomhustemperaturen och förändringar i den följs upp med ett uppvärmningsbehovstal. Enligt Meteorologiska institutet var temperaturen under sommarmånaderna år 2013 högre än vanligt i hela landet. Också december 2013 var mildare än vanligt. Det ovanligt varma vädret minskade uppvärmningsbehovstalen och därmed behovet av uppvärmningsenergi.
År 2013 förbrukade hushållsapparaterna, dvs. elapparater för matlagning, belysning och dylikt, 8 287 GWh energi. För matlagning användes tre procent mindre och för belysning 10 procent mindre energi än året innan. Minskningen av energi som används vid matlagning förklaras av att den mat som lagas hemma från grunden har minskat. Eftersom man har börjat gå över till att använda energieffektiva lampor har det minskat på elanvändningen för belysning under de senaste åren.
När det gäller övriga elapparater minskade förbrukningen med fyra procent. Övriga elapparater omfattar bl.a. kylutrustning, tvättmaskiner och torkmaskiner, tv-apparater och datorer med utrustning, hissar och bilvärmare. Liksom när det gäller förbrukningen av energi för uppvärmning av bostadsbyggnader sjönk energiförbrukningen för bilvärmare på grund av att vädret var varmare än vanligt. Minskningen av förbrukningen beror också på minskad förbrukning vid användningen av tv-apparater och minskad standbyförbrukning.
Ifråga om förbrukningen av uppvärmningsenergi för bostadsbyggnader baserar sig statistiken Energiförbrukning inom boende på Statistikcentralens kalkylmodell, där man utnyttjat flera olika datakällor. Uppgifterna om hushållsapparaternas energiförbrukning baserar sig på Adato Energia Oy:s beräkningar.
Vid beräkningen av förbrukningen av uppvärmningsenergi har man gått över till att använda den nya klimatologiska jämförelseperioden 1981–2010 för uppvärmningsbehovstal. Uppgifterna har uppdaterats enligt den nya jämförelseperioden fr.o.m. år 2008.
Källa: Energiförbrukning inom boende 2013, Statistikcentralen
Förfrågningar: Jonna Hakala 029 551 3419, energia@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds
Publikationen i pdf-format (252,5 kB)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
- Figurer
Uppdaterad 14.11.2014
Finlands officiella statistik (FOS):
Energiförbrukning inom boende [e-publikation].
ISSN=2323-3281. 2013. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/asen/2013/asen_2013_2014-11-14_tie_001_sv.html