Begrepp och definitioner
- Boende
Med boende avses i denna statistik energiförbrukning inom boende. Boende omfattar bostadsbyggnader i bostadsbruk, inkl. bastur och gårdsområden. När det gäller gårdsområden ingår bara elapparatur, dvs. eluttag för gårdsbelysning och uppvärmning av bilar.
- Bostadsbyggnad
Med bostadsbyggnader avses i denna statistik huvudklasserna Bostadsbyggnader (A) och Fritidsbostadshus (B) i Statistikcentralens byggnadsklassificering, vilka grupperats enligt följande:
- fristående småhus: hus med en eller två bostäder, parhus och övriga fristående småhus
- rad- och kedjehus: hus med minst tre bostäder som kedjats samman
- flervåningsbostadshus: loftgångshus och hus med minst tre bostäder av vilka åtminstone två är ovanpå varandra
- fritidsbostadshus: separata sommarstugor och fritidsbostäder som främst avsetts för eget privat bruk.
- Bostadsbyggnadernas volym
Volymen för bostadsbyggnader som färdigställts efter början av år 1980 fås ur register. För byggnader som färdigställts före detta har den saknade volymuppgiften imputerats med hjälp av kända uppgifter om våningsyta och volym i byggnadsbeståndet efter byggnadens användningsändamål och byggnadsår.
- Bostadsbyggnadernas yta
Bostadsbyggnadernas yta fås som våningsyta från byggnadsbeståndet. Våningsytan är den sammanräknade ytan för byggnadernas våningar. Till våningsytan räknas ytan för varje våning enligt ytterväggarnas utsidor.
- Bränslen
Med bränslen som används som energikällor i bostadsbyggnader avses i denna granskning trä, torv, kol, lätt brännolja, tung brännolja, naturgas och flytgas.
- Elapparaters energiförbrukning
Elapparaters energiförbrukning omfattar den energi som används av elapparater i bostäder och fastigheter. Till elapparater hör bl.a. mikrovågsugnar, kaffe- och vattenkokare, kylutrustning, tvättmaskiner och torkar, TV-apparater och datorer med kringutrustning, kylanordningar i kylkällare, hissar och biluppvärmning. Elektriska bastuugnar och apparater som används för värmedistribution och ventilation räknas med i elförbrukningen för uppvärmning.
- Energiförbrukning för belysning
Energiförbrukning för belysning omfattar den energi som används för belysning av bostadsbyggnader och gårdsområden. Också en del av den s.k. fastighetselen i flervåningshus- och radhusbolag används för belysning av gemensamma utrymmen. Av energikällorna för belysning har man i denna granskning beaktat elektriciteten; övriga energikällors andel antas vara marginell.
- Energiförbrukning för matlagning
Vid beräkningen av elförbrukningen för matlagning har man beaktat spisar och ugnar. I matlagningen används huvudsakligen el som energikälla, i någon mån också natur- och flytgas, trä och träkol. Användningen av trä och träkol har uppskattats vara marginell, och de beaktas inte i denna statistik.
- Energiförbrukning inom boende
Energiförbrukning inom boende omfattar den energiförbrukning som behövs för rumsuppvärmning av bostadsbyggnader och bruksvatten samt hushållsapparaternas elförbrukning. I energiförbrukning inom boende ingår också användningen av naturgas och flytgas i matlagning och den ved och el som används i bastur. Energiförbrukningen för transportmedel (bl.a. privatbilar) som används i hushållen ingår inte i energiförbrukningen inom boende utan i energiförbrukningen inom trafiken.
- Energiförbrukning vid bastuuppvärmning
Energiförbrukning vid bastuuppvärmning omfattar den energi som används för uppvärmning av bastuugnar. Bastuugnen uppvärms vanligen med ved eller el. Konsumtionen omfattar utöver bastur i småhus eller lägenheter också gemensamma bastur i flervåningshus och vedeldade bastur i fritidshus.
- Energiförbrukning vid uppvärmning av bruksvatten
Energiförbrukning vid uppvärmning av bruksvatten omfattar den energi som används för uppvärmning av vatten. En stor del av bostadsbyggnaderna i Finland har vattenburen centralvärme, varvid uppvärmningen av vatten sker med en huvudsaklig energikälla. Betydande torra uppvärmningssystem är bl.a. direkt elvärme, ugnseldning och luftburen centralvärme. I dessa system värms vattnet i regel upp med en separat eldriven beredare.
- Energikällor / värmekällor
Med energikällor i bostadsbyggnader avses bränslen, elektricitet, fjärrvärme och värmepumpsenergi som utvinns från miljön. Elektricitet omfattar bara nätburen elektricitet; självproducerad el i form av bl.a. sol- och vindkraft ingår tills vidare inte i denna granskning.
- Förbrukning av energi för rumsuppvärmning
Förbrukning av energi för rumsuppvärmning består av förbrukningen av bränslen, el och fjärrvärme samt värmepumpsenergin. I uppvärmningsenergin ingår energin från huvuduppvärmningssystem och energin från kompletterande andra uppvärmningsformer, inkl. apparater för ventilation och värmedistribution. Kompletterande uppvärmningsformer kallas i statistiken för tilläggsuppvärmning. Också en del av den s.k. fastighetselen i flervåningshus- och radhusbolag har hänförts till uppvärmnings- och ventilationssystem. Förbrukningen täcker energikällor som köpts för boende eller anskaffats på annat sätt (t.ex. ved som producerats för eget bruk) och förluster i samband med användningen av bränslen (t.ex. pannförluster).
- Hushållsapparaters energiförbrukning
Hushållsapparaters energiförbrukning omfattar den energi som används för elapparater, belysning och matlagning.
- Jordvärme
Jordvärme omfattar den värme som utvinns från borrbrunnar och uppsamlingsrör. Också värme som utvinns från vattendrag räknas som jordvärme i denna granskning. Den el som jordvärmepumpar förbrukar räknas inte som jordvärme, utan den ingår i elförbrukningen för uppvärmning.
- Nyttoenergi
Nyttoenergin är den del av energin som anskaffats för bostadsbyggnaden som kan utnyttjas i uppvärmningen. En del av den anskaffade energin går till spillo på grund av överförings- och transformatorförluster. Nyttoenergin har beräknats genom att dra av förlusterna i uppvärmningssystemen från mängden energi som använts för rumsuppvärmning. Fjärr- och elvärme är nyttoenergi som sådana. Värmepumparnas nyttoenergi har beräknats som summan av producerad värme och förbrukad el. För övriga energikällor har följande antagna verkningsgrader använts:
- Småskalig användning av trä 55 %
- Torv 60 %
- Kol 60 %
- Tung brännolja 83 %
- Lätt brännolja 78 %
- Naturgas 90 %
De antagna verkningsgraderna baserar sig på en kalkylmodell för byggnadsbeståndets energiförbrukning (REM) som Tammerfors tekniska universitet och Statens tekniska forskningscentral (VTT) i samarbete utarbetat.
- Specifik förbrukning per enhet
Specifik förbrukning per enhet beskriver den genomsnittliga årsförbrukningen för en grupp apparater. Då den multipliceras med antalet apparater, får man gruppens totala årsförbrukning.
- Specifik förbrukningsfaktor
En specifik förbrukningsfaktor beskriver i denna statistik olika energikällors förbrukning per byggnadskubikmeter (kWh/m3).
- Tom bostadsbyggnad
I denna granskning klassificeras en bostadsbyggnad som tom, om det enligt registeruppgifter inte finns en enda bostad med permanent boende i byggnaden.
- Uppvärmningsbehovstal / graddagstal
Uppvärmningsbehovstalen, som beskriver olika orters årliga uppvärmningsbehov, har beräknats för rumstemperaturen 17°C med antagelsen att man slutar värma upp byggnaderna på våren då utomhustemperaturen stiger över 10°C och börjar värma upp dem på hösten då temperaturen sjunker under 12°C. Uppvärmningsbehovstalen produceras av Meteorologiska institutet. Vid sammanställningen av denna statistik har man använt uppvärmningsbehovstalet för Jyväskylä för att beskriva hela Finlands genomsnittliga uppvärmningsbehov.
- Värmepumpsenergi
Med värmepumpsenergi avses energi som utvinns med värmepumpar från miljön (land, luft eller vatten) och som används för uppvärmning av byggnader. Värmepumpsenergi är skillnaden mellan den värme som värmepumparna producerar och den el som de förbrukar. Den el som värmepumpar förbrukar vid kylning har i denna granskning räknats med i elförbrukningen för uppvärmning, liksom den el som värmepumpar förbrukar vid uppvärmning.
Finlands officiella statistik (FOS):
Energiförbrukning inom boende [e-publikation].
ISSN=2323-3281. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 27.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/asen/kas_sv.html