Förstasidan > Statistik > Offentliga sektorns underskott och skuld > 2006 > Beskrivning av tabeller över EMU-underskottet och EMU-skulden

Beskrivning av tabeller över EMU-underskottet och EMU-skulden

Allmänt

Statistikcentralen sammanställer statistiska uppgifter för Finlands underskotts- och skuldrapport (EDP-rapporten) till EU-kommissionen. Rapporten tjänar som underlag för bedömningen av medlemsländernas offentliga finanser inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott. Uppgifterna samlas in halvårsvis och används även i samband medEU:s stabilitets- och tillväxtpakt. I EDP-rapporten ingår även finansministeriets prognoser för det innevarande året. I samband med rapporteringen offentliggör Statistikcentralen själva rapporten samt sju bilagetabeller med de uppgifter som rapporten bygger på. I detta dokument ges en översiktlig beskrivning av innehållet i tabellerna.

Länk till tabellerna

Tabellen "Offentliga sektorns bruttoskuld och EMU-skuld"

Tabellen innehåller en tidsserie fr.o.m. 1975 över den offentliga sektorns underskott för hela den offentliga sektorn och för den offentliga sektorns undersektorer. Uppgifterna anges både i absoluta tal och som procent av BNP. Uppgifterna baserar sig på tabellerna 1 och 2A-2D i EDP-rapporten.

Tabellen "Offentliga sektorns EMU-skuld"

Tabellen innehåller en tidsserie fr.o.m. 1975 över den offentliga sektorns EMU-skuld (den konsoliderade bruttoskulden) för hela den offentliga sektorn och för den den offentliga sektorns undersektorer. Uppgifterna anges både i absoluta tal och som procent av BNP. Uppgifterna baserar sig på tabellerna 1 och 3A-3E i EDP-rapporten.

Tabellen "Offentliga sektorns bruttoskuld och EMU-skuld"

Tabellen innehåller en tidsserie fr.o.m. 1995 över den offentliga sektorns bruttoskuld och EMU-skuld. EMU-skulden uttrycker den offentliga sektorns skuldsättning i konsoliderad form, och erhålls genom att man från bruttoskulden drar av skulder mellan och inom den offentliga sektorns olika delar. EMU-skulden omfattar den offentliga sektorns skuld till andra inhemska sektorer och till utlandet. Uppgifterna baserar sig på tabellerna 1 och 3A-3E i EDP-rapporten.

Tabellen "Jämförelse mellan den statliga sektorns nettoutlåning och budgetekonomins nettofinansieringsbehov"

Tabellen innehåller en jämförelse mellan budgetunderskottet och statssektorns nettoutlåning enligt nationalräkenskaperna. Jämförelsen gäller de fyra föregående åren. Med budgetunderskott avses i Finland statsbudgetens nettofinansieringsbehov. Begreppet omfattar budgetekonomin och utgör skillnaden mellan statens samtliga inkomster och utgifter före upplåning och amorteringar.

Utgående från nettofinansieringsbehovet erhålls via flera korrigeringsposter över/underskottet enligt nationalräkenskaperna (det finansiella sparandet). Poster som i nationalräkenskaperna representerar finansiella transaktioner (förändringar i fordringar och skulder) såsom kreditgivning, mottagna återbetalningar av lån eller andra finansplaceringar, får inte påverka det finansiella sparandet.

Mer slumpmässiga justeringsposter är emissions- eller kursvinster eller -förluster som förekommer i statsbudgeten som inkomst eller utgift till den del de inte i nationalräkenskaperna räknas som räntor. Skillnader i förhållande till budgetkonton uppstår även på grund av att bokföringen av skatter, stöd och räntor delvis avviker från kontantprincipen (och sker enligt bokföringsmässiga grunder eller med korrigering för datering) samt på grund av bokförings- eller dateringsmässiga skillnader av annan art.

Summan av tabellposterna A och B ger statsekonomins EMU-budgetsaldo (underskott/överskott). Efter swap-korrigering av ränteutgifterna erhålls statsekonomins överskott enligt nationalräkenskaperna.

De betydande avvikelserna från budgetöverskottet förklaras bl.a. av att intäkter av försäljning av aktier och andelar inte resulterar i en förbättring av EMU-budgetsaldot. Samtidigt förbättras statsekonomins överskott av överskottet från statliga fonder utanför statsbudgeten.

Uppgifterna baserar sig på tabell 2A i EDP-rapporten.

Tabellen "Jämförelse mellan lokalförvaltningens nettoutlåning och årsbidraget i kommunala samfunds resultaträkning"

Tabellen innehåller en jämförelse mellan kommunernas och samkommunernas årsbidrag och lokalförvaltningens nettoutlåning enligt nationalräkenskaperna för de fyra föregående åren. Vid jämförelsen av begrepp inom nationalräkenskaperna och dess primärmaterial utgår man från begreppet årsbidrag i kommunernas och samkommunernas resultaträkning. Årsbidraget är det entydigaste och viktigaste ekonomiska nyckeltalet inom den kommunala bokföringen. Det uttrycker skillnaden mellan utgifter och inkomster inom de kommunala samfundens egentliga verksamhet, dvs. hur mycket av årets inkomster som återstår när alla utgifter och omkostnader som hör till den normala verksamheten har dragits av. På lång sikt borde årsbidraget täcka avskrivningarna/investeringarna.

Nationalräkenskaperna och den kommunala bokföringen utgör självständiga system med egna klassificeringar och begrepp. Därför uppstår det givetvis differenser mellan årsbidraget och det underskott för lokalförvaltningen (nettoutlåningen) som redovisas i nationalräkenskaperna. Differenserna kan indelas i följande huvudkategorier:

1) Datering. Inkomstskatter redovisas i nationalräkenskaperna enligt prestationsprincipen, medan man i den kommunala bokföringen använder sig av kontantprincipen. Jämförelsen kräver därför en justering för skatternas datering (justering 1).

2) Sektoravgränsning. Kommunernas bokslut grundar sig på "kommunkoncernprincipen", vilket innebär att inkomster och utgifter från kommunala affärsverk ingår i årsbidraget i konsoliderad form. Nationalräkenskaperna grundar sig på "sektorprincipen", vilket innebär att vissa affärsverk räknas till företagssektorn (justering 3) och därigenom inte påverkar lokalförvaltningens nettoutlåning annat än genom den ersättning för grundkapital som de betalar till kommunala samfund (justering 2).

3) Täckning. Jämförelsen kräver ytterligare justeringar där man beaktar effekten av sådana poster av betydelse för kommunsektorns nettoutlåning som inte ingår i årsbidraget. Investeringarna utgör den viktigaste av dessa justeringar. Andra justeringar gäller kapitalöverföringar samt årsbidragen för den åländska landskapsförvaltningen (justering 4, 5 och 6).

Kategorin övriga justeringar (justering 7) är en oförklarad statistisk skillnad som i första hand beror på svårigheten att ge en tillräckligt specificerad bild av affärsverkens inverkan på årsbidraget.

Uppgifterna baserar sig på tabell 2C i EDP-rapporten.

Tabellen "Jämförelse mellan nettoutlåningen för sektorn Socialskyddsfonder och fondernas över/underskott"

I tabellen jämförs nettoutlåningen för sektorn Socialskyddsfonder med fondernas över/underskott. Jämförelsen gäller de fyra senaste åren.

I Finland redovisas över/underskott inom sektorn Socialskyddsfonder (S.1314) endast på sektornivå i nationalräkenskaperna. Den största bristen är avsaknaden av ett balanstal för undersektorn Arbetspensionsanstalter (S.13141) som kunde användas för systematiska jämförelser med nationalräkenskapernas nettoutlåningspost.

Till tabellens utgångsvärden har därför valts balanstalen för undersektorn "Övriga socialskyddsfonder", vilka baserar sig på bokslutsuppgifter för enheterna inom denna undersektor. Den inverkan på balanstalen som sektorn Arbetspensionsanstalter står för anges därför som en transitorisk post (1) i tabellen. Posten utgör arbetspensionsanstalternas nettoutlåning från sektorkontot i de senast publicerade nationalräkenskaperna; nettoutlåningens viktigaste komponenter anges som tilläggsspecifikation till tabellen.

Eventuella övriga skillnader finns angivna i justeringspost 2.

Uppgifterna baserar sig på tabell 2D i EDP-rapporten.

Tabellen "Faktorer som påverkar utvecklingen av EMU-skulden"

Tabellen innehåller uppgifter om faktorer som påverkar utvecklingen av EMU-skulden under de fyra föregående åren. Offentliga sektorns skuldsättning och förändringar i skuldsättningen påverkas även av flera andra faktorer än underskotten. Tabellen visar hur såväl underskott som andra faktorer bidrar till utvecklingen av EMU-skulden.

I tabellen ser man hur mycket den offentliga sektorn investerade i finansiella tillgångar, hur stora förändringar som skedde i skulder (transitoriska skulder o.dyl.) som inte ingår i EMU-skulden samt i hur hög grad utvecklingen av EMU-skulden påverkades av valutakurser och andra bokföringsmässiga skillnader under de senaste fyra åren. Bokföringsmässiga skillnader uppstår i de flesta fall på grund av periodisering av räntor, emission av skuldebrev eller bokföring av vinster och förluster vid förtida amorteringar.

Nettoutlåning (A) enligt nationalräkenskaperna anges med motsatt förtecken i tabellen; de senaste årens överskott (positiva nettoutlåning) har minskat behovet av upplåning. Summan av posterna A-E ger förändringen av offentliga sektorns EMU-skuld under året. Poster med positivt förtecken får skulden att öka. Eftersom EMU-skulden beskriver den offentliga sektorns skuld till övriga sektorer har alla poster statistikförts i konsoliderad form, dvs. efter det att den offentliga sektorns interna fordringar och skulder har dragits av.

EMU-skulden täcker inte alla finansiella fordringar som upptas i ENS95. I punkt C i tabellen anges hur finansiella derivat, handelskrediter och transitoriska skulder inverkar på utvecklingen av EMU-skulden. Övriga faktorer (E) som inverkar på den rapporterade skuldutvecklingen är bl.a. kapitalförluster i samband med skuldkonversion, skillnader på grund av användning av kontant- respektive prestationsprincipen samt eventuella statistiska differenser mellan nationalräkenskapernas sektorkonton och finansieringskonton.

Uppgifterna baserar sig på tabellerna 3A-3E i EDP-rapporten.

---

Senast uppdaterad 29.3.2007