Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 21.4.2020

De offentliga samfundens underskott 1,1 procent och skuld 59,4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2019

Enligt de reviderade preliminära uppgifter som Statistikcentralen rapporterar till Eurostat var de offentliga samfundens underskott 1,1 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2019. Underskottet understeg klart referensvärdet i EU:s stabilitets- och tillväxtavtal, som är tre procent i förhållande till bruttonationalprodukten. De offentliga samfundens EDP-skuld, dvs. den konsoliderade bruttoskulden, var 59,4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten i slutet av år 2019. Skuldens BNP-förhållande är under referensvärdet på 60 procent.

Den offentliga sektorns EDP-underskott (-), i förhållande till bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns EDP-underskott (-), i förhållande till bruttonationalprodukten

De offentliga samfundens underskott, dvs. nettoupplåningen enligt nationalräkenskaperna, uppgick till 2,7 miljarder euro år 2019. De offentliga samfundens finansiella ställning försvagades med omkring 700 miljoner euro från året innan. Mest försvagades lokalförvaltningens finansiella ställning, med omkring 900 miljoner euro jämfört med år 2018. Till detta bidrog framför allt betydande ökningar av sektorns konsumtionsutgifter och investeringar. Lokalförvaltningssektorns underskott, dvs. nettoupplåningen, uppgick till 2,9 miljarder euro år 2019.

Statsförvaltningens underskott minskade med 110 miljoner euro från år 2018 men visade dock klart ett underskott. Statsförvaltningens underskott uppgick till 2,8 miljarder euro år 2019.

Socialskyddsfonderna indelas i arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Arbetspensionsanstalternas överskott var 2,2 miljarder euro år 2019, dvs. ungefär detsamma som året innan. Övriga socialskyddsfonders överskott var 0,7 miljarder euro år 2019.

Den offentliga sektorns EDP-skuld, i förhållande till bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns EDP-skuld, i förhållande till bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (EDP-skuld) var 142,5 miljarder euro i slutet av år 2019. Skulden ökade med omkring tre miljarder euro år 2019. Statens skuld ökade med 1,4 miljarder euro och lokalförvaltningens ökade med 2,9 miljarder euro. Socialskyddsfondernas skuld minskade med 0,9 miljarder euro. Ökningen av konsolideringsposterna med 229 miljoner euro mellan de offentliga samfunden inverkade dock på så sätt att hela sektorn med offentliga samfund ökade med en miljard euro år 2019. EDP-skulden beskriver de offentliga samfundens skuld till de övriga sektorerna inom ekonomin och till utlandet, och dess utveckling påverkas av förändringar av både den icke-konsoliderade bruttoskulden och de offentliga samfundens interna skulder.

I publiceringen av de offentliga samfundens kvartalsvisa skuld 16.3 gjordes en revidering i de offentliga samfundens skuld för åren 2015–2018 när anvisningarna för underskott och skuld (MGDD) uppdaterades. Uppgifterna för år 2019 har framställts enligt samma principer. Mera information finns att läsa i beslutet gällande ändring av registrering av transaktioner som omfattas av Finnveras kredit- och borgensförlustförbindelse i nationalräkenskaperna . Motsvarande registreringar har nu också förts in i databastabellerna och tabellbilagorna med årsuppgifter som publiceras i samband med statistiken över de offentliga samfundens underskott och skuld.

Eurostat publicerar medlemsländernas uppgifter enligt preliminära uppgifter den 21 april 2020

Innehåll och begrepp i statistiken

Med de offentliga samfundens över-/underskott avses nettoutlåning/nettoupplåning enligt nationalräkenskapernas sektorkonton, dvs. skillnaden mellan de totala inkomsterna och de totala utgifterna. Till exempel när det gäller lokalförvaltningen avviker begreppet från de sektortillhöriga kommunernas och samkommunernas över-/underskott enligt räkenskapsperiodens resultaträkningar. En viktig skillnad har att göra med investeringarna som i nationalräkenskaperna utgiftsförs som sådana.

I de offentliga samfundens räkenskaper statistikförs den skuld som upptagits av den tillfälliga Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF), genom Eurostats beslut, som en del av den offentliga skulden i de medlemsländer som beviljat garantier. Det lån som mottagarlandet erhåller genom EFSF statistikförs som om det hade erhållits av de euroländer som beviljat garantierna, och dessa länder står då motsvarande summa i skuld till EFSF. Till följd av detta ökar EDP-bruttoskulden hos de euroländer som beviljat garantier, medan nettoskulden förblir oförändrad, eftersom länderna har en lika stor fordring på mottagarlandet. Varje lands andel av den offentliga sektorns skuld för lån beviljade av EFSF beräknas genom att lånet som mottagarlandet erhållit divideras med en fördelningsnyckel (baserar sig på andelar av ECB:s kapital hos de medlemsländer som deltar i stödpaketet).

I slutet av år 2019 har skulder till ett belopp av 3 401 miljoner euro, på basis av lån som EFSF har beviljat, inkluderats i de offentliga samfundens skuld i Finland. I slutet av år 2018 var beloppet det samma. Motsvarande gäller inte för Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM).

Statsförvaltningens EDP-skuld avviker begreppsmässigt från den statsskuld som Statskontoret publicerar. Statens EDP-skuld omfattar dessutom lån som den tillfälliga finansiella stabiliseringsfaciliteten EFSF beviljat mottagarländerna, erhållna säkerhetsdepositioner i anslutning till derivatkontrakt, kärnavfallshanteringsfondens kapital, skulder vid investeringar i livscykelprojekt och mynt i omlopp. I nationalräkenskaperna är statssektorn också begreppsmässigt mer omfattande än budget- och fondekonomin. (http://www.stat.fi/meta/luokitukset/_linkki/julkisyhteisot.html). Statens pensionsfond räknas dock till socialskyddsfonderna. Värderingsprincip i de båda skuldbegreppen är det nominella värdet, där effekten av valutaränteswappar har beaktats. När man beaktar dessa skillnader får man statsförvaltningens bruttoskuld enligt EDP-begreppet (tabellbilaga 2). År 2019 Statskontorets statsskuld 106,4 md euro + skuldens begreppsmässiga skillnader 7,8 md euro + skillnaderna pga. sektoravgränsningen 4,0 md euro = statsförvaltningens bruttoskuld 118,2 md euro. Värderingsprincipen i båda skuldbegreppen är det nominella värdet, där effekten av ränte- och valutaswappar har beaktats.

En förteckning över de enheter som ingår i de offentliga samfunden finns (på finska) på adressen http://www.stat.fi/meta/luokitukset/_linkki/julkisyhteisot.html .


Källa: Den offentliga sektorns underskott och skuld. Statistikcentralen

Förfrågningar: Lotta Sjöblom 029 551 3342, Antti Suutari 029 551 3257, financial.accounts@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jan Nokkala

Publikationen i pdf-format (251,5 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Figurer
Revideringar i denna statistik

Uppdaterad 21.4.2020

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Offentliga sektorns underskott och skuld [e-publikation].
ISSN=1799-5906. 2019. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jali/2019/jali_2019_2020-04-21_tie_001_sv.html