Publicerad: 23.6.2021
De offentliga samfundens finansiella ställning förbättrades något från föregående kvartal
De offentliga samfundens konsoliderade totalinkomster ökade med 0,8 miljarder euro under första kvartalet 2021 från motsvarande kvartal året innan. De konsoliderade totalutgifterna ökade med 1,6 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. De offentliga samfundens nettoupplåning, som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, ökade med 0,8 miljarder euro jämfört med motsvarande kvartal året innan. Jämfört med fjärde kvartalet 2020 ökade de säsongrensade inkomsterna medan de säsongrensade utgifterna minskade. Detta innebar att de offentliga samfundens finansiella ställning inte längre försämrades under första kvartalet 2021 jämfört med föregående kvartal. Under första kvartalet 2021 var de offentliga samfundens underskott (nettoupplåning) 1,7 miljarder euro. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik "De offentliga samfundens inkomster och utgifter kvartalsvis". De offentliga samfunden består av staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna.
Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) för offentlig sektor, trenden
Förändringar från motsvarande kvartal året innan
Vid en granskning av förändringar jämfört med motsvarande kvartal året innan används icke-säsongrensade siffror. Till följd av coronakrisen ökade statens utgifter medan inkomsterna minskade från motsvarande kvartal året innan. Statens totalinkomster uppgick under första kvartalet till 14,1 miljarder euro och totalutgifterna till 17,7 miljarder euro. Statens totalinkomster minskade med 0,9 procent från motsvarande kvartal året innan. Av inkomsterna minskade kapitalinkomsterna mest. Skatteinkomsterna ökade dock något. Av de skatter som var mindre än året innan var vinstmedlen inom penningspelsverksamheten, bil- och motorcykelskatten samt lotteriskatten, som räknas till produktions- och importskatterna, de mest betydande. Deras skattesats sjönk betydligt vid årsskiftet. Totalutgifterna ökade med 7,0 procent från motsvarande kvartal året innan. Av utgifterna ökade de löpande transfereringarna till de offentliga samfunden samt de utbetalda subventionerna mest. Statens underskott, som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 3,6 miljarder euro under första kvartalet.
Lokalförvaltningens totala inkomster uppgick under första kvartalet till 14,4 miljarder euro. Jämfört med motsvarande kvartal året innan ökade de med 6,0 procent. Av inkomsterna ökade inkomstskatterna mest. Förändringen i fördelningen av samfundsskatten mellan staten och lokalförvaltningen syns i räkenskaperna först från och med andra kvartalet 2020. Dessutom ökade inkomstskatten för fysiska personer. Under första kvartalet var lokalförvaltningens totala utgifter 13,3 miljarder euro. De ökade med 3,8 procent. Av utgifterna ökade insatsförbrukningen mest. Lokalförvaltningens överskott (nettoutlåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 1,1 miljarder euro, medan lokalförvaltningen visade ett underskott på 0,7 miljarder euro under motsvarande kvartal året innan.
Socialskyddsfonderna består av arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Arbetspensionsanstalternas totalinkomster uppgick under första kvartalet till 7,8 miljarder euro och totalutgifterna till 7,3 miljarder euro. Totalinkomsterna ökade med 0,2 miljarder euro, dvs. med 3,1 procent, från motsvarande kvartal året innan och totalutgifterna med 0,2 miljarder euro, dvs. med 2,9 procent. Av inkomsterna ökade kapitalinkomsterna mest och av utgifterna de betalda pensionerna. Arbetspensionsanstalternas överskott (nettoutlåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 0,5 miljarder euro och ökade med ungefär 0,03 miljarder euro jämfört med motsvarande kvartal året innan.
Övriga socialskyddsfonders inkomster uppgick under första kvartalet till 5,4 miljarder euro. Inkomsterna ökade med 10,1 procent från motsvarande kvartal året innan. Till förändringen av inkomsterna bidrog främst sektorns transfereringar från staten, som ökade med 387 miljoner euro, dvs. med 11,8 procent från året innan. Övriga socialskyddsfonders utgifter var 5,2 miljarder euro och ökningen från motsvarande kvartal året innan var 7,4 procent. Utgifterna ökade mest på grund av betalda sociala förmåner andra än in natura, som ökade med 289 miljoner euro, dvs. med 7,8 procent, från året innan. Övriga socialskyddsfonders överskott (nettoutlåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 260 miljoner euro under första kvartalet.
Förändringar från föregående kvartal
Vid en granskning av förändringar jämfört med föregående kvartal används säsongrensade siffror. Statsförvaltningens totala inkomster ökade inte under första kvartalet 2021. Statens totala utgifter minskade med 5,3 procent från föregående kvartal.
Lokalförvaltningens totala inkomster minskade med 6,1 procent från föregående kvartal. De totala utgifterna ökade med 0,8 procent.
Arbetspensionsanstalternas totala inkomster ökade med 2,3 procent jämfört med föregående kvartal och de totala utgifterna minskade med 0,6 procent.
Uppgifterna för de två senaste åren är preliminära och revideras när nationalräkenskapernas årsuppgifter revideras. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna har beräknats med Tramo/Seats-metoden. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna revideras alltid i och med nya observationer oberoende av revideringen av den ursprungliga tidsserien. Uppgifterna baserar sig på de datakällor som var tillgängliga före 17.6.2021. I och med att tidsserierna för årsräkenskaperna revideras 14.7.2021 uppdateras också databastabellerna i den här statistiken. Uppgifterna för andra kvartalet år 2021 publiceras 17.9.2021. Ansvaret för insamlingen av uppgifter om kommunernas och samkommunernas ekonomi i fråga om kvartalsuppgifterna överfördes från Statistikcentralen till Statskontoret i början av 2021: http://www.stat.fi/uutinen/kvartalsuppgifterna-om-kommunernas-ekonomi-har-for-forsta-gangen-publicerats-i-tjansten-granskakommunerf i I den nya datainsamlingen har målet varit långtgående automatisering. Dessutom är datainnehållet som samlas in mer omfattande än tidigare. Ändringarna kan i inledningsskedet inverka på kvaliteten och jämförbarheten hos uppgifterna om de offentliga samfunden.
Källa: Den offentliga sektorns inkomster och utgifter, 1:a kvartalet 2021 Statistikcentralen
Förfrågningar: Jouni Pulkka 029 551 3532, Jens Melfsen 029 551 2578, rahoitus.tilinpito@stat.fi
Ansvarig avdelningschef: Katri Kaaja
Publikationen i pdf-format (417,1 kB)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
- Figurer
-
- Figurbilaga 1. Sociala förmåner andra än in natura (23.6.2021)
- Figurbilaga 2. Faktiska sociala avgifter (23.6.2021)
- Figurbilaga 3. Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc., trenden (23.6.2021)
- Figurbilaga 4. Skatter på produktion och import (23.6.2021)
- Figurbilaga 5. Totalinkomster, trenden (23.6.2021)
- Figurbilaga 6. Totalutgifter, trenden (23.6.2021)
- Figurbilaga 7. Konsumptionsutgifter, trenden (23.6.2021)
- Figurbilaga 8. Bruttosparande, trenden (23.6.2021)
- Revideringar i denna statistik
-
- Revideringar i denna statistik (23.6.2021)
Uppdaterad 23.06.2021
Finlands officiella statistik (FOS):
Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis [e-publikation].
ISSN=1797-9374. 1:a kvartalet 2021. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jtume/2021/01/jtume_2021_01_2021-06-23_tie_001_sv.html