Konsumenternas syn på Finlands ekonomi och sysselsättning mer dyster i augusti

Konsumenternas förtroende för ekonomi försvagades klart i augusti jämfört både med föregående månad och med året innan. Konsumenternas förtroendeindikator var i augusti 5,1, medan den i juli var 11,3 och i juni 11,4. I augusti i fjol fick förtroendeindikatorn värdet 21,9. Dess långtidsmedelvärde är 13,3. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades den 1–19 augusti 1 446 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas förtroendeindikator

Av de fyra delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator var det i augusti en rejäl försvagning av förväntningarna på Finlands ekonomi och arbetslöshetsutvecklingen jämfört med föregående månad och i synnerhet med året innan. Bedömningarna om ekonomin i Finland var de mest pessimistiska sedan vintern 2008–2009 och senast fanns det en större oro för ökad arbetslöshet i början av år 2010.

Också synen på den egna ekonomin försvagades en aning i augusti och var sämre än långtidsmedelvärdet. Däremot var synen på de egna möjligheterna att spara fortfarande ljus. Konsumenterna oroade sig en aning mer än under de föregående månaderna för att själva råka ut för arbetslöshet. I augusti bedömde konsumenterna att prisstegringen avtar något framöver. Man ansåg att det är betydligt mer fördelaktigt att spara jämfört med att köpa kapitalvaror och i synnerhet jämfört med att ta lån.

I augusti trodde bara 18 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Klart fler konsumenter, dvs. 45 procent, bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i juli 24 och 34 procent och i augusti i fjol mycket optimistiska 55 och 10 procent. I augusti litade 24 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 15 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var dessa andelar 26 och 15 procent och för ett år sedan 27 och 11 procent.

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

I augusti trodde bara 17 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar i Finland under det följande året och redan 42 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. Motsvarande andelar var i juli 31 och 28 procent och för ett år sedan 39 och 20 procent.

I augusti antog 13 procent av de sysselsatta att risken för arbetslöshet minskat för deras egen del under de senaste månaderna och redan något fler, dvs. 14 procent, bedömde att risken hade ökat. Dessa andelar var i juli 18 och 11 procent och för ett år sedan 17 och 14 procent. I augusti uppskattade 51 procent av de sysselsatta att risken för arbetslöshet var oförändrad och 21 procent upplevde att de inte alls riskerar att bli arbetslösa.

Konsumenterna förutspådde i augusti att konsumentpriserna stiger med 3,1 procent under de följande 12 månaderna. Inflationsförväntningarna var en månad innan 3,6 procent. Dess långtidsmedelvärde är 2,2 procent.

I augusti bedömde 65 procent av konsumenterna att tidpunkten för att spara var god. Av hushållen hade 63 procent sparat och 77 procent trodde att de kan spara under det följande året.

I augusti ansåg 45 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. En månad tidigare var motsvarande andel 51 procent och för ett år sedan 64 procent. I augusti planerade ändå fler än i juli och lika många som året innan, dvs. 14 procent av hushållen, att ta lån inom ett år.

Av konsumenterna bedömde 41 procent i augusti att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. För ett år sedan var motsvarande andel 52 procent. Konsumtionsplanerna var återhållsamma i augusti, men många hushåll planerade att använda pengar bl.a. på inredning av bostaden, köp av hemelektronik eller resor under de följande sex månaderna. Av hushållen avsåg 16 procent att ganska eller mycket säkert köpa bil inom ett år och 8 procent bostad. Motsvarande andelar var i augusti i fjol 18 och 8 procent.

Populationen i konsumentbarometern består av omkring 4,1 miljoner personer och 2,5 miljoner hushåll i Finland. Undersökningens urvalsstorlek är 2 200 personer varje månad. I augusti var bortfallet av svar 34,3 procent. Bortfallet av svar omfattar förutom dem som vägrat eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunnat nå.

Konsumenternas syn på ekonomin

	Medeltal 10/1995-	Maxvärde 10/1995-	Minvärde 10/1995-	08/2010	07/2011	08/2011	Utsikter
A1 Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4	13,3	22,9	-6,5	21,9	11,3	5,1	--
B2 Egen ekonomi om 12 månader (nettotal)	9,1	14,1	2,3	8,9	6,2	5,8	--
D2 Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal)	37,6	52,2	10,9	47,4	45,1	44,7	+
B4 Finland's ekonomi om 12 månader (nettotal)	5,2	25,3	-27,1	22,8	-7,1	-16,5	--
B7 Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal)	1,4	27,6	-51,1	8,5	1,0	-13,6	-
B8 Egen arbetslöshetsrisk nu (nettotal)	1,1	7,6	-18,8	3,1	6,5	1,6	+/-
B6 Inflation om 12 månader (procent)	2,2	4,6	0,6	2,4	3,6	3,1
C1 Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal)	21,0	41,8	-14,2	29,0	14,1	8,4	--
C2 Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal)	11,4	36,8	-19,6	20,2	18,5	20,6	+
C3 Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal)	18,1	42,0	-47,1	17,9	1,8	-4,4	--

Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och +100, ju högre (positiv) siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.

Förklaringar till kolumnen “Utsikter”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, +/- Neutrala utsikter, - Dåliga utsikter, -- Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras senare på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results; http://ec.europa.eu/economy_finance/db_indicators/surveys/index_en.htm

Källa: Konsumentbarometern 2011, augusti. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo (09) 1734 3598, kuluttaja.barometri@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Publikationen i pdf-format (476,7 kB)

Översikter

1. Metoden för konsumentbarometern (29.8.2011)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Tabellbilaga 1. Konsumenternas syn och avsikter (29.8.2011)

Figurer

Figurbilaga 1. Konsumenternas förtroendeindikator (29.8.2011)
Figurbilaga 2. Mikro- och makroindikatorer (29.8.2011)
Figurbilaga 3. Egen ekonomi (29.8.2011)
Figurbilaga 4. Finland's ekonomi (29.8.2011)
Figurbilaga 5. Inflation (29.8.2011)
Figurbilaga 6. Arbetslösheten (29.8.2011)
Figurbilaga 7. Tidpunktens fördelaktighet för att (29.8.2011)
Figurbilaga 8. Hushållets penningsituation (29.8.2011)
Figurbilaga 9. Hushållets avsikter att ta lån, inom 12 månader (29.8.2011)
Figurbilaga 10. Hushållets köp av kapitalvaror, 12 månader framåt vs 12 månader bakåt (29.8.2011)
Figurbilaga 11. Hushållets avsikter att köpa, inom 12 månader (29.8.2011)

Uppdaterad 29.8.2011

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. augusti 2011. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2011/08/kbar_2011_08_2011-08-29_tie_001_sv.html