Konsumenternas förtroende vände svagt uppåt i januari

Konsumenternas förtroendeindikator var i januari 3,4, då den i december var 0,4 och i november 1,5. I januari i fjol fick förtroendeindikatorn värdet 16,6. Indikatorns långtidsmedelvärde är 13,0. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades den 2–19 januari 1 532 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas förtroendeindikator

Av de fyra delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator var det bara synen på de egna möjligheterna att spara som försämrades något i januari jämfört med föregående månad. De övriga delfaktorerna förstärktes en aning. Konsumenternas förväntningar på den allmänna ekonomiska utvecklingen, dvs. Finlands ekonomi och arbetslösheten, var dock fortfarande dystra. Synen på den egna ekonomin var i januari svagare än långtidsmedelvärdet..

I januari oroade sig sysselsatta konsumenter mindre än under föregående månader för att själva råka ut för arbetslöshet. Dessutom förbättrades synen på lönsamheten att köpa kapitalvaror och ta lån klart i januari, även om det fortfarande är mest populärt att spara.

I januari trodde 21 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Av konsumenterna bedömde 42 procent för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i december 14 och 51 procent och i januari i fjol optimistiska 40 och 18 procent. I januari litade 23 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 14 procent befarade att den blir sämre inom ett år. För ett år sedan var andelarna 26 och 12 procent.

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Fjorton procent av konsumenterna antog i januari att arbetslösheten minskar i Finland under det följande året, medan 56 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. En månad tidigare var motsvarande andelar 11 och 63 procent och för ett år sedan 34 och 26 procent..

Fjorton procent av de sysselsatta antog i januari att risken för arbetslöshet minskat för deras egen del under de senaste månaderna och fortfarande något fler, dvs. 16 procent, bedömde att risken ökat. Dessa andelar var i december 9 och 22 procent och för ett år sedan 18 och 14 procent. I januari uppskattade 48 procent av de sysselsatta att risken för arbetslöshet var oförändrad och 23 procent upplevde att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.

I januari förutspådde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 3,1 procent under de följande 12 månaderna. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,2 procent.

Sextioen procent av konsumenterna ansåg i januari att tidpunkten för att spara var god. Av hushållen hade 65 procent sparat och 78 procent trodde att de kan spara under det följande året. Mest sparar konsumenterna för sämre tider. De vanligaste placeringsobjekten efter de populära tidsbundna kontona och placeringskontona är placeringsfonder och försäkringar.

I januari ansåg 50 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. För en månad sedan var motsvarande andel 40 procent och för ett år sedan 68 procent. I januari planerade färre än i genomsnitt, dvs. 11 procent av hushållen att ta lån inom ett år.

Av konsumenterna bedömde 47 procent i januari att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Motsvarande andel var i december 37 procent och för ett år sedan 51 procent. Konsumtionsplanerna var mer återhållsamma än vanligt i januari, men många hushåll planerade att använda pengar t.ex. till att resa eller reparera bostaden under de följande sex månaderna. Av hushållen avsåg 16 procent att ganska eller mycket säkert köpa bil inom ett år och 7 procent bostad. Motsvarande andelar var i januari i fjol 15 och 9 procent.

Populationen i konsumentbarometern består av omkring 4,4 miljoner personer och 2,6 miljoner hushåll i Finland. I januari utvidgades populationen till att omfatta personer i åldern 75-84 år. Undersökningens bruttourvalsstorlek är 2 350 personer varje månad (före utvidgandet av populationen var den 2 200 personer). I januari var bortfallet av svar 34,8 procent. Bortfallet omfattar förutom dem som vägrat eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunnat nå.

Konsumenternas syn på ekonomin

	Medeltal 10/1995-	Maxvärde 10/1995-	Minvärde 10/1995-	01/2011	12/2011	01/2012	Utsikter
A1 Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4	13,0	22,9	-6,5	16,6	0,4	3,4	--
B2 Egen ekonomi om 12 månader (nettotal)	9,0	14,1	2,3	8,3	4,6	6,1	--
B4 Finland's ekonomi om 12 månader (nettotal)	4,5	25,3	-27,1	10,1	-22,0	-13,0	--
B6 Inflation om 12 månader (procent)	2,2	4,6	0,6	3,1	3,1	3,1
B7 Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal)	0,7	27,6	-51,1	3,8	-29,9	-23,5	--
B8 Egen arbetslöshetsrisk nu (nettotal)	1,0	7,6	-18,8	4,4	-6,9	0,9	+/-
C1 Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal)	20,6	41,8	-14,2	27,5	-0,0	17,6	-
C2 Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal)	11,6	36,8	-19,6	19,9	20,1	15,1	+
C3 Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal)	17,6	42,0	-47,1	22,5	-10,7	2,5	-
D2 Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal)	37,8	52,2	10,9	44,2	48,9	44,0	+

Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och +100, ju högre (positiv) siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.

Förklaringar till kolumnen “Utsikter”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, +/- Neutrala utsikter, - Dåliga utsikter, -- Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras senare på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results; http://ec.europa.eu/economy_finance/db_indicators/surveys/index_en.htm

Källa: Konsumentbarometern 2012, januari. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo (09) 1734 3598, Tara Junes (09) 1734 3503, kuluttaja.barometri@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Publikationen i pdf-format (481,8 kB)

Översikter

1. Metoden för konsumentbarometern (27.1.2012)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Tabellbilaga 1. Konsumenternas syn och avsikter (27.1.2012)

Figurer

Figurbilaga 1. Konsumenternas förtroendeindikator (27.1.2012)
Figurbilaga 2. Mikro- och makroindikatorer (27.1.2012)
Figurbilaga 3. Egen ekonomi (27.1.2012)
Figurbilaga 4. Finland's ekonomi (27.1.2012)
Figurbilaga 5. Inflation (27.1.2012)
Figurbilaga 6. Arbetslösheten (27.1.2012)
Figurbilaga 7. Tidpunktens fördelaktighet för att (27.1.2012)
Figurbilaga 8. Hushållets penningsituation (27.1.2012)
Figurbilaga 9. Hushållets avsikter att ta lån, inom 12 månader (27.1.2012)
Figurbilaga 10. Hushållets köp av kapitalvaror, 12 månader framåt vs 12 månader bakåt (27.1.2012)
Figurbilaga 11. Hushållets avsikter att köpa, inom 12 månader (27.1.2012)

Uppdaterad 27.1.2012

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. januari 2012. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 26.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2012/01/kbar_2012_01_2012-01-27_tie_001_sv.html