Konsumenternas förtroende försvagades i juli

Konsumenternas förtroendeindikator var i juli 5,0, då den i juni var 8,1 och i maj 5,0. Förtroendet för ekonomin var i juli starkare än för ett år sedan (0,1), men svagare än långtidsmedelvärdet (12,4). Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades den 1–19 juli 1 393 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas förtroendeindikator

Konsumenternas förväntningar på Finlands ekonomi och i synnerhet på utvecklingen av arbetslösheten var mer pessimistiska i juli än i juni. Också synen på hushållets möjligheter att spara försvagades något jämfört med juni, men var dock fortsatt ganska ljusa. Däremot var tilltron till den egna ekonomin oförändrad och fortfarande försiktig.

I juli oroade sig de sysselsatta konsumenterna ungefär lika mycket som i juni för att själva råka ut för arbetslöshet. Därtill ansåg konsumenterna att det var mer lönsamt att ta lån än att spara eller köpa kapitalvaror.

Egen och Finlands ekonomi

I juli trodde 26 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Fler konsumenter, dvs. 32 procent, bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i juni 29 och 28 procent och för ett år sedan i juli 16 och 47 procent.

Av konsumenterna litade 24 procent i juli på att den egna ekonomin förbättras och 14 procent befarade att den blir sämre inom ett år. För ett år sedan var andelarna 22 och 17 procent.

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Arbetslöshet och inflation

I juli litade 11 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar i Finland under det följande året och 59 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. Motsvarande andelar var i juni 15 och 50 procent och för ett år sedan 10 och 65 procent.

I juli bedömde 12 procent av de sysselsatta att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 22 procent bedömde att risken ökat. Två femtedelar av de sysselsatta (41 %) antog att risken för arbetslöshet var oförändrad och en fjärdedel (25 %) upplevde att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.

Konsumenterna bedömde i juli att konsumentpriserna stiger med 2,9 procent under de följande 12 månaderna. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,3 procent.

Köp av kapitalvaror

Av konsumenterna bedömde 38 procent i juli att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Av hushållen avsåg 16 procent att ganska eller mycket säkert köpa bil inom ett år och 8 procent bostad. Av hushållen planerade 21 procent att renovera bostaden inom ett år.

Sparande och låntagning

I juli antog 52 procent av konsumenterna att tidpunkten för att spara var god. Av hushållen hade 64 procent sparat och 77 procent trodde att de kan spara under det följande året.

I juli bedömde 58 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. Av hushållen planerade 11 procent att ta lån inom ett år.

Konsumenternas syn på ekonomin

	Medeltal 10/1995-	Maxvärde 10/1995-	Minvärde 10/1995-	07/2012	06/2013	07/2013	Utsikter
A1 Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4	12,4	22,9	-6,5	0,1	8,1	5,0	--
B2 Egen ekonomi om 12 månader (nettotal)	8,7	14,1	2,3	3,6	5,1	6,2	-
B4 Finlands ekonomi om 12 månader (nettotal)	3,7	25,3	-27,1	-18,7	-0,6	-5,0	-
B6 Inflationen om 12 månader (procent)	2,3	4,6	0,6	2,8	3,0	2,9
B7 Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal)	-1,3	27,6	-51,1	-30,8	-19,6	-26,5	--
B8 Egen arbetslöshetsrisk nu (nettotal)	0,2	7,6	-18,8	-4,1	-4,0	-4,9	-
C1 Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal)	19,2	41,8	-14,2	7,6	-0,8	4,1	--
C2 Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal)	11,5	36,8	-19,6	12,0	3,9	2,7	-
C3 Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal)	17,3	42,0	-47,1	16,3	13,9	11,7	-
D2 Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal)	38,5	52,2	10,9	46,5	47,4	45,3	+

Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och +100, ju högre (positiv) siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.

Förklaringar till kolumnen “ Utsikter ”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, +/- Neutrala utsikter, - Dåliga utsikter, -- Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.

Undersökningens population och urval

Till populationen i konsumentbarometern hör 4,4 miljoner personer i åldern 15–84 år och deras 2,6 miljoner hushåll i Finland. Populationen utvidgades i januari 2012 till att omfatta personer i åldern 75–84 år. Undersökningens bruttourvalsstorlek är 2 350 personer varje månad (tidigare 2 200 personer).

I juli var bortfallet av svar 40,7 procent. Bortfallet omfattar förutom dem som vägrat eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunnat nå.

Förtroendeindikatorns värde uppskattas ha försämrats med drygt en enhet fr.o.m. januari 2012 sedan populationen utvidgades till att omfatta 75–84-åringar. Främst har detta berott på att nettotalet för en delfaktor, dvs. hushållets möjligheter att spara, sjunkit. Utvidgningen av populationen har dessutom inverkat något på resultaten om hemelektronik i hushållen.

EU-resultat

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results; http://ec.europa.eu/economy_finance/db_indicators/surveys/index_en.htm

Källa: Konsumentbarometern 2013, juli. Statistikcentralen

Förfrågningar: Tara Junes 09 1734 3503, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Publikationen i pdf-format (460,6 kB)

Översikter

1. Metoden för konsumentbarometern (29.7.2013)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Tabellbilaga 1. Konsumenternas syn och avsikter (29.7.2013)

Figurer

Figurbilaga 1. Konsumenternas förtroendeindikator (29.7.2013)
Figurbilaga 2. Mikro- och makroindikatorerna (29.7.2013)
Figurbilaga 3. Egen ekonomi (29.7.2013)
Figurbilaga 4. Finlands ekonomi (29.7.2013)
Figurbilaga 5. Inflationen (29.7.2013)
Figurbilaga 6. Arbetslösheten (29.7.2013)
Figurbilaga 7. Tidpunktens fördelaktighet för att (29.7.2013)
Figurbilaga 8. Hushållets penningsituation (29.7.2013)
Figurbilaga 9. Hushållets avsikter att ta lån, inom 12 månader (29.7.2013)
Figurbilaga 10. Köp av kapitalvaror, 12 månader framåt vs 12 månader bakåt (29.7.2013)
Figurbilaga 11. Hushållets avsikter att köpa, inom 12 månader (29.7.2013)

Uppdaterad 29.7.2013

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. juli 2013. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2013/07/kbar_2013_07_2013-07-29_tie_001_sv.html