Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 27.12.2016

Konsumenternas förtroende högt inför julen

Konsumenternas förtroendeindikator var i december 19,5, medan den i november var 17,6 och i oktober 15,8. Förtroendet för ekonomin var senast lika starkt i februari 2011. I december i fjol fick förtroendeindikatorn värdet 2,4. Indikatorns långtidsmedelvärde är 11,7. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades den 1–19 december 1 205 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas förtroendeindikator

Konsumenternas förtroendeindikator

Av de fyra delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator förbättrades i december förväntningarna på den egna och på Finlands ekonomi samt på den allmänna arbetslösheten jämfört med november. Synen på hushållets möjligheter att spara var oförändrad. Jämfört med motsvarande period i fjol förstärktes alla delfaktorer betydligt i december.

I december var konsumenternas syn på Finlands ekonomi mycket ljus samtidigt som synen på arbetslöshetsutvecklingen var optimistisk. Däremot var förväntningarna på konsumenternas egen ekonomi alltjämt försiktiga. Konsumenterna ansåg dock att hushållets möjligheter att spara är goda under de följande 12 månaderna.

I december tyckte konsumenterna att tidpunkten var gynnsam för att köpa kapitalvaror och särskilt för att ta lån, men inte gynnsam för att spara. Under den senaste tiden har sysselsatta konsumenters oro över att själva råka ut för arbetslöshet minskat jämfört med motsvarande period året innan.

Egen och Finlands ekonomi

I december trodde 45 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Femton procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i november 42 och 16 procent och för ett år sedan i december pessimistiska 24 och 38 procent.

I december litade 27 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 13 procent befarade att den blir sämre inom ett år. För ett år sedan var andelarna 23 och 16 procent.

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år

Arbetslöshet och inflation

I december litade 37 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året och 23 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. En månad tidigare var motsvarande andelar 34 och 28 procent och för ett år sedan dystra 10 och 60 procent.

Av de sysselsatta antog 13 procent i december att risken för arbetslösheten minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 17 procent antog att risken hade ökat. Av de sysselsatta upplevde 23 procent att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.

I december bedömde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 1,6 procent under de följande 12 månaderna. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,2 procent. Konsumenterna uppskattade att inflationen för närvarande är 1,2 procent. I december i fjol var värdet lägre, dvs. 0,8 procent.

Köp av kapitalvaror

Fyrtiosju procent av konsumenterna bedömde i december att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. De allmänna planerna på att använda pengar var fortfarande mycket återhållsamma. Färre än vanligt, dvs. 15 procent av hushållen, hade för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil och bara 5 procent bostad inom ett år. I december planerade 19 procent av hushållen att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.

Sparande och låntagning

I december bedömde 53 procent av konsumenterna att tidpunkten att spara var god. Långtidsmedelvärdet är 58 procent. Av hushållen hade 67 procent sparat och 80 procent trodde att de kan spara under det följande året.

Av konsumenterna ansåg 70 procent i december att det är fördelaktigt att ta lån. Långtidsmedelvärdet är 62 procent. Av hushållen planerade 13 procent att ta lån inom ett år.

Konsumenternas förtroende efter storområde och befolkningsgrupp

I december var konsumenternas förtroende för ekonomin starkt i hela landet, med undantag av Östra Finland. Av befolkningsgrupperna var högre tjänstemän och företagare de mest optimistiska. Minst optimistiska när det gäller den ekonomiska utvecklingen var arbetslösa.

Förekomsten av apparater i hushållen i november

I november hade redan 85 procent av hushållen med personer i åldern 15–84 år dator och 88 procent internetförbindelse. Femtiotre procent av hushållen hade skaffat en surfplatta. Sjuttiosju procent av hushållen ägde minst en smarttelefon och 18 procent kroppsnära datateknik såsom aktivitetsarmband, smartklockor eller smarta glasögon.

I november hade 31 procent av hushållen smart-tv. I nästan lika många hushåll fanns en spelkonsol och i vissa till och med en fjärrstyrd kamerakopter. I november ägde 80 procent av hushållen en personbil. Mera information om hur vanligt det är med apparater finns i figurbilagorna 12–15 samt i databastabellen.

Konsumenternas syn på ekonomin

  Medeltal 10/1995- Maxvärde 10/1995- Minvärde 10/1995- 12/2015 11/2016 12/2016 Utsikter
A1 Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4 11,7 22,9 -6,5 2,4 17,6 19,5 ++
B2 Egen ekonomi om 12 månader (nettotal) 8,3 14,1 2,3 4,2 7,4 8,4 =
B4 Finlands ekonomi om 12 månader (nettotal) 3,3 25,3 -27,1 -10,4 12,0 14,9 ++
B6 Inflationen om 12 månader (procent) 2,2 4,6 0,6 1,5 1,6 1,6  
B7 Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal) -4,0 27,6 -51,1 -29,7 2,4 6,3 +
B8 Egen arbetslöshetsrisk nu (nettotal) -1,4 7,6 -18,8 -5,2 -0,5 -0,8 =
C1 Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal) 18,3 41,8 -14,2 16,8 25,2 21,1 +
C2 Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal) 10,3 36,8 -19,6 4,5 3,5 4,0 -
C3 Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal) 17,4 42,0 -47,1 20,1 30,8 27,7 +
D2 Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal) 39,5 52,2 10,9 45,5 48,7 48,5 +

Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och +100, ju högre (positiv) siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.

Förklaringar till kolumnen “ Utsikter ”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, = Neutrala utsikter, - Dåliga utsikter, -- Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.

EU-resultat

Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results .


Källa: Konsumentbarometern 2016, december. Statistikcentralen

Förfrågningar: Tara Junes 029 551 3322, Pertti Kangassalo 029 551 3598, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (489,8 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 27.12.2016

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. december 2016. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2016/12/kbar_2016_12_2016-12-27_tie_001_sv.html