1. Granskning av svarsfördelningar
Egen och Finlands ekonomiI januari var det bara 13 procent av konsumenterna som trodde att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Av konsumenterna bedömde 38 procent för sin del att landets ekonomi försämras. I december var motsvarande andelar 12 och 38 procent.
I januari litade 28 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 12 procent befarade att den blir sämre inom ett år. I december var motsvarande andelar 28 och 14 procent. Av konsumenterna uppskattade 25 procent att den egna ekonomin för närvarande är bättre än för ett år sedan och 16 procent ansåg att den är sämre i januari. För en månad sedan var motsvarande andelar 27 och 17 procent.
Arbetslöshet och inflationI januari litade 19 procent av konsumenterna på att den allmänna arbetslösheten minskar under det följande året och 37 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. Andelarna var i december desamma.
Av de sysselsatta upplevde 44 procent i januari att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa. Av de sysselsatta antog 8 procent att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 18 procent antog att risken ökat.
I januari bedömde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 2,6 procent under de följande 12 månaderna. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 3,0 procent.
Sparande och låntagningAv konsumenterna bedömde 60 procent i januari att det är fördelaktigt att spara. Femtioåtta procent av konsumenterna hade sparat och 73 procent trodde att de kan spara under det följande året.
I januari ansåg 66 procent av konsumenterna att tidpunkten att ta lån var god. Något fler än vanligt, dvs. 18 procent av konsumenterna, planerade att ta lån inom ett år.
Köp av kapitalvarorAv konsumenterna ansåg 30 procent i januari att tidpunkten var gynnsam för att köpa kapitalvaror. Av konsumenterna avsåg 13 procent att öka och 37 procent att minska användningen av pengar på kapitalvarukonsumtion under det följande året.
I januari planerade 15 procent av konsumenterna att säkert eller eventuellt köpa bil inom ett år. Tretton procent av konsumenterna planerade åter att köpa bostad. Av konsumenterna planerade 20 procent att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.
Metoden för undersökningen om konsumenternas förtroende
Med hjälp av undersökningen om konsumenternas förtroende mäter man de finländska konsumenternas förtroende för ekonomin, dvs. föreställningar om och förväntningar på den egna ekonomiska utvecklingen och den allmänna ekonomiska utvecklingen i Finland. Man utreder också konsumenternas planer på att göra stora anskaffningar, spara och ta lån. Undersökningen genomförs med en s.k. mixed-mode-datainsamling, dvs. med webblankett och genom telefonintervjuer (CATI). I undersökningen finns färdiga svarsalternativ (en kvalitativ undersökning).
Undersökningens tidigare namn var konsumentbarometern. Konsumentbarometern genomfördes med enbart telefonintervjuer. Den första barometerundersökningen gjordes i november 1987. Ända till 1991 gjordes undersökningen två gånger om året, i maj och november. År 1992 ökade man antalet undersökningsomgångar till fyra: undersökningsmånaderna var februari, maj, augusti och november. Fr.o.m. oktober 1995 har man samlat in uppgifter om konsumenternas uppfattningar varje månad på uppdrag av och med delfinansiering från Europeiska kommissionen .
Urval och datainsamlingTill populationen i undersökningen om konsumenternas förtroende hör 4,0 miljoner personer i åldern 18–74 år i Finland. I undersökningen används roterande paneldesign: alla medverkar två gånger inom ett halvt år. Det slumpmässiga urvalet utgörs varje månad av cirka 2 200 personer av vilka hälften är med första gången och hälften andra gången. Undersökningsområdet omfattar hela landet, och deltagarna representerar landets befolkning ifråga om ålder, kön, bostadsområde och modersmål. Undersökningens datainsamlingsperiod är de två eller tre första veckorna i månaden.
I januari 2020 erhölls svar från 1 063 personer. Bortfallet av svar var 51,4 procent. Bortfallet omfattar förutom dem som vägrade eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunde nå. Eventuell övertäckning (personer som dött, som bor i anstalt eller som flyttat utomlands o.dyl.) ingår här också i bortfallet.
ViktningAlla svarsuppgifter för undersökningen om konsumenternas förtroende upphöjs till populationsnivå med hjälp av viktkoefficienter. Viktningen korrigerar effekterna av bortfallet av svar och förbättrar uppgifternas statistiska exakthet. Viktkoefficienterna bildas med en kalibreringsmetod (Calmar) genom att utnyttja sannolikheten för resp. observation att ingå i urvalet. Siffrorna och serierna som publiceras har inte säsongrensats.
Källa: Konsumenternas förtroende 2020, januari. Statistikcentralen
Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, Tuomas Parikka 029 551 3276, konsumenternas.fortroende@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma
Uppdaterad 27.1.2020
Finlands officiella statistik (FOS):
Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. januari 2020,
1. Granskning av svarsfördelningar
. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2020/01/kbar_2020_01_2020-01-27_kat_001_sv.html