Förstasidan > Statistik > Kommunalval > 2004 > Kommunalval, kvalitetsbeskrivning

Kommunalval, kvalitetsbeskrivning

1. Relevans av statistikuppgifterna

1.1 Ett sammandrag av statistikens uppgiftsinnehåll

Statistikcentralen producerar den officiella statistiken över kommunalvalen med de centrala uppgifterna om kandidater, invalda, röstberättigade, väljare och väljarstödet för partier. På statistiksidan Kommunalvalen presenteras också analyser av kandidaternas och de invaldas bakgrund, bakgrunden till väljarstödet för partierna samt som separata tjänster en valkartstjänst och StatFin-tjänsten.

Från och med 1992 har s.k. preliminära uppgifter, dvs. statistik över det preliminära valresultatet publicerats också på internet under valnatten. De preliminära uppgifterna har uppdaterats med uppgifterna enligt det fastställda resultatet när det gäller uppgifterna för åren 1992, 1996 och 2000. Vi slutade publicera pappersversionen av förhandsstatistiken och sedan år 2000 har de preliminära uppgifterna bara publicerats på internet. Sedan år 2004 har statistiken enligt förhandsuppgifterna respektive det fastställda resultatet förvarats separat för sig.

1.2 Centrala begrepp

Valförrättning

Kommunalvalet förrättas vart fjärde år den fjärde söndagen i oktober. I kommunerna i landskapet Åland förrättas valet också vart fjärde år, men tidigare än i Fasta Finland. Valet förrättas enligt gällande vallag, mera information på Justitieministeriets webbsidor www.vaalit.fi (=> vallagstiftning) och www.finlex.fi, vallagen (714/1998). År 2000 var det för första gången möjligt att förhandsrösta utomlands i kommunalval.

Vallagstiftning

Den första lagen om kommunalval gavs år 1917. Genom en revidering av vallagstiftningen år 1998 sammanslogs alla lagar gällande val till en lag, vallagen (714/1998), som trädde i kraft 8.10.1998. Bestämmelserna om kommunalvalen ingår i nämnda lag och i kommunallagen 365/1995.

Centrala principer vid förrättning av val

Alla val i Finland förrättas enligt följande principer:

• Valen är direkta. Väljarna (de röstberättigade) röstar direkt på dem som de vill se invalda.
• Valen är proportionella.
• Vid proportionella val står antalet kandidater som väljs från varje parti (eller annan gruppering) i proportion till antalet röster partiet eller grupperingen får i jämförelse med andra grupperingar (gäller inte presidentval).
• Valen är hemliga. Valhemligheten innebär att varken valmyndigheterna eller någon annan får veta vem en väljare röstat på eller om väljaren eventuellt lämnat in en blank röstsedel.
• Allmän och lika rösträtt i valen. Allmän rösträtt innebär att rösträtten är enbart beroende av sådana allmänna krav som varje medborgare i allmänhet uppfyller. Lika rösträtt innebär att varje röstberättigad har lika rätt att påverka valresultatet, dvs. alla har samma antal röster. Vid allmänna val har alla en röst.
• Varje väljare skall rösta själv. Rösträtten får inte utövas via ombud.
• Röstningen skall ske i närvaro av en valmyndighet.
• Det finländska valsystemet är en kombination av personval och partival. Med en och samma siffra röstar väljarna både på ett parti och en person (gäller inte presidentval).

Rösträtt och valbarhet

Röstberättigad vid kommunalval är

1. varje finsk medborgare och medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen samt isländska och norska medborgare som senast på valdagen fyller 18 år och vars hemkommun, enligt lagen om hemkommun, ifrågavarande kommun är enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet den 51 dagen före valdagen samt
2. annan utlänning som senast på valdagen fyller 18 år och vars hemkommun, enligt lagen om hemkommun, ifrågavarande kommun är enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet den 51 dagen före valdagen och som vid samma tidpunkt har haft hemkommun i Finland utan avbrott i minst två år.

Den röstberättigade kan rösta antingen under 1) förhandsröstningsperioden eller 2) på valdagen på söndagen.

Valbar i kommunalval är en person som

1. har kommunen som hemkommun
2. har rösträtt i kommunalval i någon kommun och
3. inte står under förmynderskap (omyndig)

Kandidatuppställning

Kandidater får ställas upp av partier och av valmansföreningar som bildats av minst tio röstberättigade kommuninvånare. Valmansföreningarna kan bilda gemensamma listor och partierna valförbund. En valmansförening kan ha en kandidat. Partier, valförbund och de gemensamma listorna kan ha högst en och en halv gång så många kandidater som antalet fullmäktigeledamöter som skall utses. Centralvalnämnden gör upp en sammanställning av kandidatlistorna, i vilken kandidaterna för alla partier, valmansföreningar och gemensamma listor finns i utlottad ordning. I sammanställningen finns följande uppgifter om varje kandidat: ordningsnummer (med 2 som första nummer), namn och titel, yrke eller befattning.

Fullmäktigeplatser

I kommunen varierar antalet ledamöter i fullmäktige efter kommunens invånarantal. Enligt 10 § i kommunlagen (365/1995) väljs fullmäktige enligt följande:

Antal invånare	Antal ledamöter
högst 2 000	17*
2 001-4 000	21
4 001- 8 000	27
8 001-15 000	35
15 001-30 000	43
30 001-60 000	51
60 001-120 000	59
120 001-250 000	67
250 001-400 000	75
över 400 000	85
* Kommunen kan besluta att 13 eller 15 ledamöter väljs i fullmäktige.

Ändringar i valkretsar och kommuner samt kommunsammanslagningar

Ändringarna i valkretsar och kommuner samt kommunsammanslagningarna när det gäller valen under olika år återfinns i StatFin-tjänsten på internet och i den traditionella pappersversionen av publikationen Kommunalval.

Kommunerna har placerats i valkretsar efter gällande valkretsindelning. I statistiken har gällande statistiska kommungruppering använts (Statistikcentralen, Kommuner och kommunbaserade indelningar). De kommunändringar som träder i kraft i början av året efter valet har beaktats i statistiken över kommunalvalet, eftersom valet förrättas med beaktande av den kommande kommunindelningen. I den statistiska kommungrupperingen indelas kommunerna på basis av tätortsbefolkningsandelen och invånarantalet i den största tätorten i urbana kommuner, tätortskommuner och landsbygdskommuner. Indelningen baserar sig på den tätortsavgränsning som görs vart femte år i samband med folkräkningen och de uppgifter om tätortsbefolkning som då erhålls.

1. Urbana kommuner är de kommuner i vilka 90 procent av befolkningen bor i tätorter eller där den största tätortens folkmängd är minst 15 000.
2. Tätortskommuner utgörs av de kommuner i vilka minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är minst 4 000 men under
   15 000.
3. Landsbygdskommuner är de kommuner där mindre ån 60 procent av befolkningen bor i tätorder och den största tätortens folkmängd är under 15 000 samt de kommuner där minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmäng är under 4 000.

Indelningarna i statistiken

Statistikcentralens kommunindelning. Valkrets, kommungrupp, kommun, röstningsområde, parti (som finns antecknade i föreningsregistret), kandidaternas och de invaldas ålder, nationalitet och bostadsland.

Metoder för insamling av uppgifter och uppgiftskälla

Statistikcentralen får primärmaterialet för valen ur justitieministeriets valdatasystem, vars tekniska utförande sköts av TietoEnator Abp.

1.3 Lagar, förordningar och rekommendationer

Statistikcentralens uppgift är att sammanställa statistik över samhällsförhållanden (lag om Statistikcentralen 24.1.1992/48). Statistiken omfattar också valstatistiken. Enligt Statistikcentralens arbetsordning framställs valstatistiken av Individstatistik (Statistikcentralens arbetsordning, TK-00-1756-01).

2. Metodbeskrivning

Statistiken baserar sig på ett totalmaterial.
Statistikens primärmaterial baserar sig på justitieministeriets valdatasystem, som består av sex delsystem:

1. Basdatasystemet, med uppgifter om bl.a. valkrets-, kommun- och röstningsområdesindelningar samt om valmyndigheterna
2. Systemet med data om röstningsställena (registret över röstningsställen), som innehåller uppgifter om alla allmänna förhandsröstningsställen och röstningsställen på valdagen;
3. Rösträttssystemet (rösträttsregistret), till vilket Befolkningsregistercentralen plockar ut uppgifterna om alla röstberättigade den 46:e dagen före valdagen. Till rösträttsregistret förs de uppgifter om varje röstberättigad (bl.a. namn, personbeteckning, valkrets, hemkommun och röstningsställe), som ingick i befolkningsdatasystemet den 51:a dagen före valdagen. Rösträttsregistret vinner laga kraft kl. 12 den 12:e dagen före valdagen;
4. Kandidatdatasystemet (kandidatregistret), i vilket följande uppgifter om varje kandidat antecknas: namn, kandidatnummer, yrke, hemkommun och parti/valmansförening (som uppställt kandidaten) och personbeteckning;
5. Det centraliserade räkningssystemet, till vilket valkretsnämnderna och kommunala centralvalnämnder levererar uppgifterna om valresultatet;
6. Statistik- och datatjänstsystemet, med hjälp av vilket uppgifterna om valresultatet och övriga statistikuppgifter förmedlas till massmedierna och Statistikcentralen.

Statistikcentralens valdatasystem består av följande fyra valfiler: områdesfilen, partifilen, kandidatfilen och kandidatregistret.

Bakgrundsanalys av kandidater och invalda

Analysen baserar sig å ena sidan på det landsomfattande kandidatregistret (justitieministeriet) och resultaten av den preliminära rösträkningen och å andra sidan på uppgifterna i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik.

Bakgrundsanalys av partiernas understöd

Analysen baserar sig å ena sidan på uppgifter från rösträttsregistret (Befolkningsregistercentralen och Justitieministeriet) och på resultaten av den preliminära rösträkningen och å andra sidan på Statistikcentralens sysselsättningsstatistik.

3. Riktighet och exakthet

Materialet i valstatistiken baserar sig på justitieministeriets valdatasystem, som kan anses vara tillförlitligt. Kommunernas centralvalnämnder (i vallagen definierad valmyndighet) levererar dessutom uppgifter om förhandsröstningen i några kommuner på en blankett som Statistikcentralen utarbetat.

4. Tidsenlighet och rättidighet

De fastställda uppgifterna avviker alltid i någon mån från siffrorna i förhandsstatistiken. Förhandsresultatet efter valnatten står till användarnas tjänst till dess ett fastställt resultat erhålls.

Resultaten ändras till alla delar efter att det fastställda resultatet erhållits: efter röstningsområde, kommun, valkrets, parti samt ifråga om antalet röster för alla kandidater och för de invalda, vilket innebär att t.o.m. deras inbördes ordning kan ändras.

5. Tillgänglighet och transparens

Förhandsuppgifterna publiceras på internet, i StatFin-tjänsten samt på statistiksidan Kommunalval, så snabbt som möjligt fr.o.m. valnatten. Valuppgifterna efter kommun och röstningsområde (från år 2004) samt antalet röster för de invalda förs in i StatFin-tjänsten.

På statistiksidan Kommunalval publiceras översikter på tre språk (finska, svenska och engelska) samt tabeller gällande det aktuella valet och tidsserietabeller. De slutliga uppgifterna sänds till Statistikcentralen sedan valresultatet fastställts. De fastställda uppgifterna, som motsvarar den preliminära statistiken, publiceras på internet (omkring 3 veckor efter valetn) efter det att valresultatet fastställts och uppdateras i StatFin-tjänstens databaser.

Valkarttjänsten innehåller centrala uppgifter om resultatet i kommunalvalen fr.o.m. år 1996.

En traditionell pappersversion av publikationen om kommunalval ges också ut följande år efter ett valår (i publikationen presenteras också resultaten från kommunalvalen i landskapet Åland).

I den avgiftsbelagda regionala databasen ALTIKA finns det uppgifter om resultaten i kommunalvalen fr.o.m. år 1976.

Statistikcentralens avgiftsbelagda valinformationstjänster - under valen - publiceras i portalen ePortti (www.eportti.com) som upprätthålls av TietoEnator. De avgiftsbelagda valinformationstjänsterna omfattar bakgrundsanalyser och valkartstjänsten. (Tidigare har valkartstjänsten och analyserna publicerats på statistiksidan först senare.)

6. Jämförbarhet

I statistiken används den kommunindelning som gäller året efter valåret. Den nya statistiska kommungrupperingen (urbana kommuner, tätorts- och landsbygdskommuner) började användas år 2000. Innan dess grupperades kommunerna på följande sätt: städer och övriga kommuner. De ändringar i valkretsar och kommuner som skett mellan valen har beaktats i sådan statistik som har jämförelseuppgifter i förhållande till resultaten från tidigare val.

På statistiksidan Kommunalval presenteras uppgifter om valresultatet som tidsserietabeller fr.o.m. år 1921. Preliminär statistik över kommunalvalen har publicerats på internet på statistiksidan sedan år 1992. Dessutom finns det en tidsserie över kommunalvalen i StatFin-tjänsten fr.o.m. 1976 (Obs! från år 2004 också uppgifter efter röstningsområde). Tidsserien finns också på engelska i StatFin- tjänsten.
I pappersversionen av publikationen Kommunalval publiceras återkommande tidsserier uppdaterade med resultatuppgifterna om det aktuella valet och enskilda tabeller gällande valet samt en s.k. grundtabell för valåret med indelning efter kommun, som innehåller jämförelseuppgifter om föregående val.
Publikationerna för de olika åren omfattar uppgifter om eventuella ändringar jämfört med föregående val, bl.a. ändringar i valkretsar och kommuner.

7. Tydlighet och konsistens

Justitieministeriet publicerar omfattande allmän information om de olika valen, det landsomfattande kandidatregistret och uppgifter om valresultatet på sina webbsidor (www.vaalit.fi). Justitieministeriets valresultat för förhandsväljarnas del avviker från Statistikcentralens uppgifter, eftersom uppgifterna fastställs utgående från olika grunder:

• Justitieministeriet räknar antalet förhandsväljare av antalet röstberättigade
• Statistikcentralen räknar antalet förhandsväljare av alla väljare

8. Dokumentering

De indelningar som använts i statistiken finns på Statistikcentralens webbsidor.

---

Senast uppdaterad 1.6.2005