Förstasidan > Statistik > Kommunalval > 2017 > Uppställning av kandidater och bakgrundsanalys av kandidater > 1. Bakgrundsanalys av kandidaterna i kommunalvalet 2017

1. Bakgrundsanalys av kandidaterna i kommunalvalet 2017

I det följande granskas röstberättigade och personer som partierna ställt upp som kandidater utgående från olika bakgrundsuppgifter. Uppgifterna om röstberättigade personer har erhållits ur det rösträttsregister som upprättats 22.2.2017 och kandidatuppgifterna ur det kandidatregister som upprättats 9.3.2017. Bakgrundsuppgifterna baserar sig på Statistikcentralens statistiska material, bl.a. på befolknings-, sysselsättnings- och familjestatistik samt på examensregistret.

Kandidaterna skiljer sig till sin ålders- och könsstruktur från alla röstberättigade. Bland kandidaterna finns betydligt färre personer under 30 år och över 70 år än bland de röstberättigade samt fler män än kvinnor. Detta måste tas i beaktande, då kandidaterna jämförs med de röstberättigade. I tabellerna och figurerna i analysen har uppgifterna inte åldersstandardiserats. Vid en åldersstandardisering skulle skillnaden mellan kandidater och röstberättigade minska något, t.ex. då man jämför kandidaternas och de röstberättigades utbildningsnivå, huvudsakliga verksamhet, familjeställning och socioekonomiska ställning.

I följande granskning har bara riksdagspartierna specificerats. Övriga partiers kandidater och valmansföreningarnas kandidater presenteras som en enda klass ”Övriga”.

1.1. Sammandrag

Antalet kandidater sjunker, medelåldern stiger

Antalet kandidater i kommunalval har redan länge varit på nedåtgående. I det här kommunalvalet uppställdes 33 618 kandidater, vilket är 3 500 färre än år 2012 och 6 100 färre än i valet år 2000. Bara Gröna förbundet och Kristdemokraterna i Finland lyckades ställa upp fler kandidater än förra gången. Liksom under tidigare år har Centern i Finland flest kandidater, även om också dess kandidatantal har minskat från tidigare år.

Av kandidaterna har andelen kvinnor redan länge legat på omkring 40 procent. Bara Gröna förbundet har kvinnlig majoritet bland sina kandidater. Av partiets kandidater är omkring 58 procent kvinnor. Av riksdagspartierna har Sannfinländarna minst kvinnliga kandidater, 25 procent av kandidaterna.

Kandidaterna är i genomsnitt något under ett år yngre än de röstberättigade. Kandidaternas genomsnittsålder har dock stigit snabbare än de röstberättigades. Fr.o.m. år 2000 har genomsnittsåldern stigit med 3,6 år. Inom samma tid har de röstberättigades genomsnittsålder stigit med något under tre år.

Hälften av kandidaterna uppställda också i föregående val

Av alla kandidater var över hälften uppställda också i kommunalvalet år 2012 och i båda valen i huvudsak som kandidat för samma parti. Det parti som förnyat sin kandidatlista allra mest från föregående val är Gröna förbundet. Av partiets kandidater var 60 procent inte uppställda i föregående kommunalval.

Av kandidaterna är omkring en femtedel ledamöter i kommunfullmäktige. Flest fullmäktigeledamöter finns på Centerns listor, omkring 28 procent av partiets kandidater. Av riksdagsledamöterna ställer 162 upp som kandidater i kommunalvalet.

I kommuner med ett litet invånarantal, mindre än 20 000 invånare, har Centern en maktposition. I kommuner med mindre än 5 000 invånare har rentav 40 procent av invånare ställts upp av Centern. I större kommuner, med mer än 100 000 invånare, är kandidaternas fördelning på parti betydligt jämnare och inget parti har en andel på mer än 20 procent av kandidaterna.

Underrepresentation av kandidater med utländsk bakgrund

Jämfört med de röstberättigade är personer med utländsk bakgrund underrepresenterade bland kandidaterna. Personer med utländsk bakgrund, dvs. personer vars båda föräldrar är födda utomlands, utgör något under sex procent av de röstberättigade och något över två procent av kandidaterna. Flest kandidater med utländsk bakgrund har SFP (4,2 %) och minst Centern (1,2 %).

Sett till modersmål är resultatet likadant. Bland kandidaterna finns det klart färre personer med främmande språk som modersmål än bland de röstberättigade. Antalet kandidater som talar främmande språk är 727. Den största gruppen är den ryska, 164 kandidater, och den näst största den estniska, 72 kandidater.

Bland kandidaterna finns det över 60 olika länders medborgare, även om andelen utländska medborgare är under en procent av alla kandidater. Av de röstberättigade är fyra procent utländska medborgare. Sammanlagt kandiderar 263 utländska medborgare. Personen kan vara medborgare i flera länder. Sammanlagt kandiderar 462 personer med finskt medborgarskap som också är medborgare i ett annat land. Deras andel av alla kandidater är 1,4 procent. Av alla röstberättigade har omkring 1,7 procent ett dylikt dubbelt medborgarskap.

Högre utbildning bland kandidaterna och flera med i arbetslivet

Till sin utbildning avviker kandidaterna klart från de röstberättigade. Av kandidaterna har nästan 90 procent någon form av examen efter grundnivån, medan 73 procent av de röstberättigade har avlagt examen efter grundnivå. Till stor del förklaras detta av att de röstberättigade och kandidaterna har olika åldersstruktur. Den högsta utbildningsnivån har Gröna förbundets kandidater. Av dem har över hälften avlagt högskoleexamen, då examen på motsvarande nivå har avlagts av en tredjedel av alla kandidater och av en femtedel av de röstberättigade.

Skillnaden mellan kandidater och röstberättigade återspeglas också i skillnader i arbetsmarknadsställningen mellan kandidater och röstberättigade: nästan 70 procent av kandidaterna är sysselsatta, omkring hälften av de röstberättigade. Nästan 30 procent av de röstberättigade är pensionerade, av kandidaterna 17 procent. Det relativa sysselsättningstalet räknas som andelen sysselsatta av befolkningen i åldern 18–64 år. Bland kandidaterna är det relativa sysselsättningstalet 78 procent, bland de röstberättigade omkring tio procentenheter lägre.

Sett till socioekonomisk ställning finns det fler företagare bland kandidaterna än bland de röstberättigade. Företagarnas andel av de sysselsatta kandidaterna är 16,5 procent och av de röstberättigade är andelen 10,5 procent. Flest företagare finns det bland Centerns kandidater, nästan 30 procent, av vilka över hälften är jord- och skogsbruksföretagare. Också bland Samlingspartiets kandidater är drygt en femtedel företagare.

Kommunsektorn sysselsätter fler kandidater än röstberättigade. Av de sysselsatta kandidaterna arbetar omkring 31 procent inom kommunsektorn, medan 23 procent av de röstberättigade är anställda av kommunen. Kandidater som är löntagare inom den statliga sektorn finns det särskilt inom de större kommunerna med över 100 000 invånare. I dem arbetar över tio procent av de sysselsatta kandidaterna inom staten medan 6,5 procent av alla kandidater och 5,8 procent av de röstberättigade arbetar inom staten.

Av kandidaterna lever drygt en tredjedel vardagen i en barnfamilj

Kandidaterna skiljer sig också till familjeställningen från de röstberättigade: bland kandidaterna (36 %) finns det betydligt fler som är föräldrar i barnfamiljer än bland de röstberättigade (23 %). Ensamboende är för sin del under 20 procent av kandidaterna medan omkring en fjärdedel av de röstberättigade bor ensamma. Olikheterna i familjeställning förklaras redan av det att kandidaterna och de röstberättigade inte har en likadan åldersstruktur.

Nuvarande familjeställning anger inte hur många kandidater och röstberättigade har eller har haft egna barn. Saken kan dock granskas på grundval av uppgifterna om antalet barn i Befolkningsdatasystemet. Kandidaterna har fler barn än genomsnittet. Av kandidaterna har 78 procent egna barn, av de röstberättigade är motsvarande andel 65 procent. Kandidaterna har i genomsnitt 2,0 barn och de röstberättigade 1,5 barn. Flest barn har Kristdemokraternas kandidater, dvs. 2,4 barn, och minst Gröna förbundets kandidater, dvs. 1,6 barn.

Den högsta inkomstnivån hos Samlingspartiets kandidater

Kandidaterna är högre utbildade och av dem är också en större del med i arbetslivet. Detta förklarar delvis också det faktum att kandidaternas inkomstnivå är högre än de röstberättigades. Medianen för kandidaternas disponibla penninginkomst år 2015 var 26 100 euro, de röstberättigades 5 600 lägre. Med disponibla penninginkomster avses penninginkomster efter skatt, som består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

När man ser till parti varierar kandidaternas inkomster mellan Samlingspartiets 31 200 euro och Sannfinländarnas 22 200 euro. När den röstberättigade befolkningen sorteras enligt inkomst och indelas i tio lika stora delar, erhålls den röstberättigade befolkningens inkomstdeciler. Av dessa har var och en något under 440 000 personer. Hos den tiondel av den röstberättigade befolkningen som har de högsta inkomsterna är den disponibla inkomsten minst 38 000 euro och hos den tiondel som har de lägsta inkomsterna högst 8 250 euro per år.

Av alla kandidater hör 18 procent till den högsta decilen. I den del av inkomstfördelningen där inkomsterna är högre finns Samlingspartiets och SFP:s kandidater. Av Samlingspartiets manliga och kvinnliga kandidater hör 36 procent resp. 25 procent till den högsta inkomstdecilen. Av SFP:s kandidater hör omkring 34 procent av männen och 19 procent av kvinnorna till den högsta inkomstdecilen.

Till den lägsta inkomstdecilen hör alltså en tiondel av alla röstberättigade. Av kandidaterna hör något färre hit, omkring sex procent. Av de kvinnliga kandidaterna på valmansföreningarnas listor och på listorna för partier utanför riksdagen hör bara över tio procent till den lägsta inkomstdecilen. När det gäller övriga partier varierar andelarna mellan 2,6 och nio procent.

1.2. Kandidater och röstberättigade efter kön

Gröna förbundet och Kristdemokraterna ökade antalet kandidater

I kommunalvalet uppställdes 33 618 kandidater. Detta är 3 509 kandidater färre än år 2012. Hos nästan alla partier sjönk antalet kandidater från föregående kommunalval. Bara Gröna förbundet och Kristdemokraterna i Finland lyckades ställa upp fler kandidater än i valet år 2012. Gröna förbundet hade 2 299 kandidater i valet år 2012 och nu ställde man upp trehundra fler i valet år 2017, dvs. 2 600 kandidater. Kristdemokraterna i Finland ökade antalet kandidater med omkring hundra. Mest minskade antalet kandidater hos Samlingspartiet, både sett till antalet och relativt sett. Liksom under tidigare år har Centern i Finland flest kandidater (7 461), även om partiets kandidater också är färre än föregående gång. (Tabell 1)

Tabell 1. Antalet kandidater efter parti i kommunalvalen 2008, 2012 och 2017

Parti	Antalet kandidater			Förändring från föregående val, %
	2008	2012	2017	2012	2017
Kandidater totalt	38 509	37 124	33 618	-3,6	-9,4
Centern    i Finland    CENT	9 977	8 401	7 461	–15,8	–11,2
Samlingspartiet    SAML	7 628	6 874	5 739	–9,9	–16,5
Sannfinländarna    SAF	1 840	4 394	3 831	138,8	-12,8
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	7 702	6 986	6 132	-9,3	-12,2
Gröna   förbundet    GRÖNA	2 192	2 299	2 600	4,9	13,1
Vänsterförbundet    VÄNST	4 112	3 506	3 203	-14,7	-8,6
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	1 407	1 350	1 324	-4,1	-1,9
Kristdemokraterna    i Finland    KD	1 921	1 870	1 971	-2,7	5,4
Övriga	1 730	1 444	1 357	-16,5	-6,0

Kvinnornas andel av kandidaterna håller sig kring 40 procent

Av kandidaterna är 39,9 procent kvinnor. Av de röstberättigade är majoriteten kvinnor, dvs. 51,2 procent. De kvinnliga kandidaternas andel ökade med en procentenhet jämfört med kommunalvalet år 2012. Bara Gröna förbundet har kvinnlig majoritet bland sina kandidater. Av partiets kandidater är 57,9 procent kvinnor. Näst flest kvinnliga kandidater har Kristdemokraterna, där andelen kvinnor är 46,7 procent. Tredje flest har Svenska folkpartiet i Finland, 43,7 procent. Hos SDP, Vänsterförbundet, Centern och Samlingspartiet är andelen kvinnor av kandidaterna omkring 40 procent. Minst kvinnliga kandidater har Sannfinländarna, 25 procent av kandidaterna. (Figur 1)

Figur 1. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter kön i kommunalvalet 2017, %

Kvinnornas andel av alla kandidater har hållit sig kring 40 procent under hela 2000-talet. Hos de flesta partierna har andelen kvinnor av partiets kandidater hållit sig på en ytterst oförändrad nivå. Bara Gröna förbundet och Vänsterförbundet har under de senaste åren klart ökat andelen kvinnor av sina kandidater. Hos Gröna förbundet har andelen kvinnor av kandidaterna stigit med sju procentenheter från år 2000 och hos Vänsterförbundet med 5,6 procentenheter. (Tabell 2)

Tabell 2. Andelen kvinnor av röstberättigade och kandidater (efter parti) i kommunalvalet åren 2000–2017, %

Parti	2000	2004	2008	2012	2017
Röstberättigade	51,8	51,6	51,5	51,4	51,2
Kandidater	38,2	39,9	40,4	38,8	39,9
Centern    i Finland    CENT	38,2	39,7	40,3	39,8	39,7
Samlingspartiet    SAML	39,1	40,4	40,3	39,1	39,0
Sannfinländarna    SAF	28,8	26,3	25,7	23,3	25,2
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	37,7	39,2	40,8	40,4	40,9
Gröna   förbundet    GRÖNA	50,7	52,9	56,8	56,8	57,9
Vänsterförbundet    VÄNST	34,2	36,1	36,6	37,9	39,8
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	39,9	43,5	42,9	43,5	43,7
Kristdemokraterna    i Finland    KD	46,9	47,2	48,2	45,3	46,7
Övriga	32,0	34,6	33,6	32,8	33,8

Den högsta andelen kvinnliga kandidater har landskapet Nyland, (43,4 %), och den lägsta andelen Mellersta Österbotten, (35,7 %). Utöver Nyland finns det fler kvinnliga kandidater än genomsnittet bara i Egentliga Finland, Egentliga Tavastland och Österbotten. (Figur 2)

Figur 2. Kvinnornas andel av kandidaterna efter landskap i kommunalvalet 2017, %

Över hälften kandidater också i kommunalvalet 2012

Av alla kandidater som partierna ställt upp var över hälften kandidater för samma parti också i kommunalvalet år 2012. Av kandidaterna var 2,6 procent kandidater för något annat parti i föregående val, omkring 46 procent är nya kandidater. Flest nya kandidater har Gröna förbundet, vars nya kandidater utgör omkring 60 procent. När det gäller SDP:s kandidater kandiderade nästan 60 procent också i föregående val antingen som kandidat för SDP eller något annat parti. Andelen kandidater som bytt parti och som kandiderat i båda valen utgör något under tre procent. (Figur 3)

Av alla kandidater är omkring en femtedel ledamöter i kommunfullmäktige. Flest fullmäktigeledamöter finns på Centerns listor, omkring 28 procent av partiets kandidater, och minst på Gröna förbundets listor, något under nio procent. Av nuvarande riksdagsledamöter ställer 162 upp som kandidater i kommunalvalet.

Figur 3. Andel som kandiderade år 2012 och nya kandidater av alla kandidater partivis i kommunalvalet 2017, %

1.3. Åldersstruktur

Kandidaterna blir äldre år för år

Kandidaterna är nu i genomsnitt något under ett år äldre än i föregående val och omkring 3,6 år äldre än kandidaterna år 2000. De kvinnliga kandidaterna är omkring tre år yngre än de manliga. Genomsnittsåldern är nu 50,7 år för de manliga kandidaterna och 47,8 år för de kvinnliga kandidaterna. De kvinnliga kandidaterna är i medeltal fyra år yngre än de kvinnliga röstberättigade, medan de manliga kandidaterna är två år äldre än de manliga röstberättigade. De röstberättigades genomsnittsålder har stigit med något under ett år från föregående kommunalval och från år 2000 med något under tre år. Männens genomsnittliga ålder på valdagen är nu 48,9 år och kvinnornas 51,5 år. (Tabell 3)

Kandidaternas köns- och åldersstruktur avviker i stor utsträckning från de röstberättigades (figurerna 4 och 5). Ålderspyramiden liknar varken i den ena eller i den andra gruppen längre någon pyramid: de röstberättigades åldersfördelning påminner närmast om ett torn och kandidaternas om ensidig snurra, där man ser att både de yngsta och de äldsta åldersklasserna saknas och att männen är i majoritet. Hos de manliga kandidaterna är tyngdpunkten i åldersklasserna 50–64 år och hos de kvinnliga i åldersklasserna 40–54 år.

Figur 4. De röstberättigades åldersfördelningar samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2017, %

Figur 5. Kandidaternas åldersfördelningar samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2017, %

När man ser till parti har Kristdemokraterna de äldsta kandidaterna: andelen kandidater som fyllt 60 år är nästan 40 procent och genomsnittsåldern är 52,2 år. De yngsta kandidaterna finns hos Gröna förbundet. Av dem är nästan 45 procent yngre än 40 år och kandidaternas genomsnittliga ålder är 43,8 år. Av alla kandidater är omkring 29 procent yngre än 40 år och omkring 31 procent 60 år eller äldre. (Figur 6, Tabell 3)

Figur 6. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter åldersklass i kommunalvalet 2017, %

Tabell 3. Kandidaternas genomsnittsålder efter parti i kommunalvalet 2017

	Kandidater
	Totalt	Män	Kvinnor
Röstberättigade	50,3	48,9	51,5
Kandidater	49,5	50,7	47,8
Centern    i Finland    CENT	49,5	50,9	47,5
Samlingspartiet    SAML	49,0	49,8	47,6
Sannfinländarna    SAF	49,8	50,4	47,9
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	51,4	52,7	49,7
Gröna   förbundet    GRÖNA	43,8	44,6	43,1
Vänsterförbundet    VÄNST	50,4	51,9	48,2
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	47,9	49,2	46,2
Kristdemokraterna    i Finland    KD	52,2	52,4	51,9
Övriga	48,9	49,7	47,2

Kvinnornas intresse för att kandidera sjunker efter 40-årsåldern

Av männen är 0,9 procent kandidater och av kvinnorna 6 procent. Andelen kvinnliga kandidater är lägre i alla åldersklasser jämfört med andelen manliga. Andelen kandidater av åldersklasserna stiger brant hos kvinnorna fram till ungefär 40- och hos männen till 50-årsålder. Ända fram till ungefär 40-årsålder är deltagaraktiviteten hos kvinnor bara något lägre än hos män, men efter det ökar skillnaden. När kvinnornas deltagaraktivitet börjar sjunka efter 40-årsålder, sjunker männens deltagaraktivitet först vid 70-årsålder till samma nivå som den är hos män i 40-årsåldern.

De manliga kandidaternas andel av åldersklassen är som störst mellan åldrarna 58–64 år, då omkring 1,4–1,5 procent av varje 1-årsklass är uppställd som kandidat. Av kvinnorna ställer flest upp som kandidater mellan åldrarna 40 och 50 år, 0,9–1,1 procent av åldersklassen. (Figur 7)

Figur 7. Kandidaternas andel av åldersklassen efter kön i kommunalvalet 2017, %

I små kommuner är Centerns kandidater i majoritet

I kommuner med ett litet invånarantal, mindre än 20 000 invånare, har Centern en maktposition. I kommuner med mindre än 5 000 invånare har rentav 40 procent av kandidaterna ställts upp av Centern. Näst mest och tredje mest kandidater i kommuner av denna storleksklass har SDP och Samlingspartiet ställt upp. I stora städer med över 100 000 invånare är Centerns andel av kandidaterna något över tio procent. (Tabell 4)

I de större kommunerna uppnår inget parti en lika stor andel av kandidaterna som Centern i de små kommunerna. I kommuner med 20 000–99 999 invånare är andelen SDP:s kandidater drygt en femtedel och Samlingspartiets något under en femtedel av alla kandidater.

I de största kommunerna med över 100 000 invånare är partifördelningen betydligt jämnare: flest kandidater också i de större städerna har uppställts av Samlingspartiet och SDP, båda partiernas andel av kandidaterna är 15,5 procent. I de stora städerna har också Gröna förbundet, Vänsterförbundet och FKP fler kandidater än genomsnittet. Andelen Sannfinländare av alla kandidater varierar inte nämnvärt efter kommunstorlek.

Tabell 4. Kandidaternas partifördelning efter kommunstorlek i kommunalvalet 2017, %

Parti	Totalt	Kommunens storleksklass (folkmängd i slutet av år 2016)
		- 4 999		5 000 - 9 999	10 000 - 19 999	20 000 - 49 999	50 000 - 99 999	100 000+
Kandidater totalt	100,0	100,0		100,0	100,0	100,0	100,0	100,0
Centern    i Finland    CENT	22,2	40,0		28,5	23,0	15,4	15,5	10,5
Samlingspartiet    SAML	17,1	15,0		16,1	17,9	18,6	20,0	15,5
Sannfinländarna    SAF	11,4	13,3		10,0	12,3	11,0	10,2	11,6
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	18,2	14,2		17,6	19,1	21,8	21,8	15,5
Gröna   förbundet    GRÖNA	7,7	2,4		4,1	5,7	9,9	10,7	13,9
Vänsterförbundet    VÄNST	9,5	6,0		9,2	8,1	11,5	8,8	12,7
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	3,9	1,3		5,8	5,5	2,6	3,5	4,7
Kristdemokraterna    i Finland    KD	5,9	3,6		4,8	6,1	6,2	6,7	7,9
Övriga	4,0	4,4		3,8	2,2	2,9	2,9	7,6

1.4. Utländsk bakgrund

Kandidater med främmande språk som modersmål drygt två procent

Kandidaternas språkfördelning följer i huvuddrag befolkningens språkfördelning i landskapen. Antalet svenskspråkiga kandidater är något fler (5,6 %) än antalet svenskspråkiga röstberättigade (4,7 %). I Nyland är de svenskspråkiga aktivare, deras andel av kandidaterna är 13,4 procent, medan deras andel av de röstberättigade är 8,0 procent.

Av de röstberättigade talar 5,7 procent något annat språk än de inhemska. Andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål är betydligt mindre, bara 2,2 procent. Andelen kandidater med främmande modersmål har dock ökat något från valet år 2012, då deras andel av alla kandidater var 1,8 procent.

Det finns en underrepresentation av kandidater med ett främmande modersmål på 3,5 procentenheter. Det innebär alltså att det finns färre kandidater med ett främmande språk som modersmål än det finns röstberättigade med ett främmande modersmål. Största delen av underrepresentationen finns inom de områden där andelen personer med ett främmande modersmål är störst i förhållande till folkmängden, dvs. i Nyland – särskilt i huvudstadsregionen – och i Egentliga Finland. I Nyland finns det 7,1 procentenheter färre och i Egentliga Finland 3,7 procentenheter färre än det finns röstberättigade av dem. (Tabell 5)

Bland kandidaterna med ett inhemskt språk som modersmål är andelen samiska kandidater större än genomsnittet. Av de samiskspråkiga röstberättigade kandiderar 2,5 procent. Av alla röstberättigade kandiderar i genomsnitt 0,8 procent. (Tabell 6)

Tabell 5. Röstberättigade och kandidater efter modersmål och landskap i kommunalvalet 2017, %

Landskap	Röstberättigade			Kandidater
	Finska, samiska	Svenska	Annat språk	Finska, samiska	Svenska	Annat språk
FASTA FINLAND	89,6	4,7	5,7	92,2	5,6	2,2
Nyland	81,1	8,0	10,9	82,8	13,4	3,8
- Huvudstadsregionen	80,9	5,6	13,5	82,9	11,6	5,5
Egentliga Finland	88,7	5,7	5,7	91,1	6,9	2,0
Satakunta	96,9	0,3	2,7	98,5	0,3	1,2
Egentliga Tavastland	96,3	0,4	3,4	98,7	0,4	0,9
Birkaland	95,7	0,4	4,0	98,1	0,3	1,6
Päijänne-Tavastland	95,6	0,3	4,1	98,3	0,2	1,5
Kymmenedalen	94,2	0,8	5,0	95,7	1,3	3,0
Södra Karelen	94,8	0,2	5,0	96,7	0,0	3,3
Södra Savolax	97,3	0,2	2,6	98,0	0,0	2,0
Norra Savolax	97,5	0,1	2,4	97,9	0,3	1,8
Norra Karelen	96,8	0,1	3,1	97,9	0,2	1,9
Mellersta Finland	97,1	0,2	2,7	98,1	0,0	1,9
Södra Österbotten	97,7	0,3	1,9	98,1	0,3	1,6
Österbotten	45,5	49,5	5,1	44,4	51,7	3,9
Mellersta Österbotten	88,5	9,2	2,3	89,9	8,6	1,5
Norra Österbotten	97,6	0,2	2,2	98,5	0,4	1,1
Kajanaland	97,7	0,1	2,2	97,9	0,2	1,9
Lappland	97,6	0,2	2,2	98,4	0,2	1,4

Det är betydligt mer sällsynt att kandidater med ett främmande språk som modersmål ställer upp som kandidater. Sammanlagt 727 av kandidaterna talar ett främmande språk som modersmål. Det är 0,3 procent av alla röstberättigade med ett främmande modersmål. Den största gruppen är den ryska, 164 kandidater, och den näst största den estniska, 72 kandidater. (Tabell 6.)

Flest kandidater med främmande modersmål har Gröna förbundet, 4,2 procent av kandidaterna, och näst flest Kristdemokraterna (3,4 %). Den minsta andelen med främmande modersmål har Centern (1,3 %). (Figur 8)

Tabell 6. Röstberättigade och kandidater efter modersmål, specificerat enligt de största språkgrupperna, i kommunalvalet 2017, %

Språk	Röstberättigade	Kandidater
		Antal	% av röstberättigade
Alla språk totalt	4 390 971	33 607	0,8
finska	3 930 811	30 965	0,8
svenska	208 424	1 877	0,9
samiska	1  458	36	2,5
Främmande språk tot.	250 278	727	0,3
ryska	57 531	164	0,3
estniska	39 122	72	0,2
arabiska	10 489	44	0,4
engelska	14 058	40	0,3
kurdiska	8 057	40	0,5
turkiska	5 380	39	0,7
somaliska	10 199	31	0,3
persiska	6 267	22	0,4
spanska	5 969	21	0,4
tyska	5 425	21	0,4
bosniska	1 476	16	1,1
albanska	3 228	14	0,4
franska	6 013	12	0,2
ungerska	2 383	12	0,5
holländska	1 442	12	0,8
portugisiska	1 907	11	0,6

Figur 8. Andelen personer med främmande modersmål av röstberättigade och kandidater (partivis) i kommunalvalet 2017, %

Kandidater med utländsk bakgrund fortfarande ganska ovanliga

Man kan också granska befolkningen med utländsk bakgrund efter personens härkomst. Av de röstberättigade har 94,1 procent och av kandidaterna 97,8 procent finländsk bakgrund, dvs. de har minst en förälder som är född i Finland. Utländsk bakgrund har alltså något under sex procent av de röstberättigade och drygt två procent av kandidaterna. Fr.o.m. år 2008 har andelen personer med utländsk bakgrund ökat mer bland de röstberättigade än bland kandidaterna. (Tabell 7)

Både bland de röstberättigade (0,2 %) och bland kandidaterna (0,1 %) finns det fortfarande ganska få invandrare i andra generationen, dvs. som själva är födda i Finland, men vars föräldrar är födda utomlands. När det gäller första generationens invandrare (personen själv och föräldrarna är födda utomlands) finns det en klar underrepresentation bland kandidaterna. Av alla röstberättigade tillhör 5,7 procent denna grupp, medan bara 2,2 procent av kandidaterna gör det.

Tabell 7. Andelen med utländsk bakgrund (personer vars föräldrar är födda utomlands) av kandidaterna i kommunalvalet 2008–2017, %

	Röstberättigade			Kandidater
	Personer	%		Personer	%
2008
Totalt	4 196 522	100,0		38 505	100,0
Med finländsk bakgrund	4 061 481	96,8		37 929	98,5
Föräldrar födda utomlands, själv i Finland	3 212	0,1		30	0,1
Föräldrar födda utomlands, själv utomlands	131 829	3,1		546	1,4
2012
Totalt	4 303 061	100,0		37 124	100,0
Med finländsk bakgrund	4 111 553	95,6		36 402	98,1
Föräldrar födda utomlands, själv i Finland	5 086	0,1		31	0,1
Föräldrar födda utomlands, själv utomlands	186 422	4,3		691	1,9
2017
Totalt	4 394 748	100,0		33 618	100,0
Med finländsk bakgrund	4 135 837	94,1		32 862	97,8
Föräldrar födda utomlands, själv i Finland	9 512	0,2		23	0,1
Föräldrar födda utomlands, själv utomlands	249 399	5,7		733	2,2

Granskat efter parti hade SFP flest kandidater med utländsk bakgrund, 4,2 procent av kandidaterna. Minst kandidater med utländsk bakgrund hade Centern (1,2 %) och Samlingspartiet (1,8 %). I genomsnitt fler kandidater med utländsk bakgrund finns också bland kandidaterna för Gröna Förbundet, Kristdemokraterna, FKP och Vänsterförbundet. (Figur 9)

Figur 9. Andelen personer med utländsk bakgrund (vars båda föräldrar är födda utomlands) efter parti i kommunalvalet 2017, %

Totalt 462 kandidater har dubbelt medborgarskap

Bland kandidaterna finns det över 60 olika länders medborgare, även om andelen utländska medborgare är under en procent av alla kandidater. Av de röstberättigade är fyra procent utländska medborgare. Sammanlagt kandiderar 263 utländska medborgare. Den största medborgargruppen är Estland med 50 kandidater och därefter kommer Sverige med 30 kandidater och Ryssland med 28 kandidater.

Sammanlagt kandiderar 462 personer med finskt medborgarskap som också är medborgare i ett annat land. Deras andel av alla kandidater är 1,4 procent. Av alla röstberättigade har sammanlagt nästan 75 000, dvs. 1,7 procent, ett dylikt dubbelt medborgarskap. Flest personer med dubbelt medborgarskap finns det hos den ryska gruppen, 105 kandidater, och näst mest hos den svenska gruppen, 58 kandidater.

Tabell 8. Röstberättigade och kandidater efter medborgarskap i kommunalvalet 2017

Medborgarskap	Röstberättigade			Kandidater
	1:a medborgarskap	2:a medborgarskap		1:a medborgarskap	2:a medborgarskap
Alla medborgarskap	4 391 009	74 733		33 618	462
Finska medborgare	4 217 752	..		33 355	..
Utländska medborgare	173 257	74 733		263	462
Ryssland	22 637	22 266		28	105
Sverige	6 293	4 309		30	58
Turkiet	3 383	2 254		..	37
Iran	2 101	3 100		..	25
Estland	40 290	3 260		50	19
Tyskland	3 763	1 595		..	17
Afghanistan	2 262	1 885		..	10
Nederländerna	1 249	303		10	..

1.5. Utbildningsnivå

Gröna förbundets kandidater högst utbildade

Till sin utbildning avviker kandidaterna klart från de röstberättigade. Av kandidaterna har nästan 90 procent någon form av examen efter grundnivån, medan 73 procent av de röstberättigade har avlagt examen efter grundnivå. Till en viss del förklaras detta av att det finns väldigt få representanter för de äldre åldersgrupperna, vars utbildningsnivå i allmänhet är svagare än hos de yngre. Minst lägre högskoleexamen har 31 procent av de röstberättigade och 46 procent av kandidaterna. (Figur 10)

Den högsta utbildningsnivån har Gröna förbundets kandidater. Av dem har över hälften avlagt högskoleexamen, då examen på motsvarande nivå har avlagts av en tredjedel av alla kandidater och av ungefär en femtedel av de röstberättigade. Också hos SFP, Samlingspartiet och Kristdemokraterna finns det fler kandidater som avlagt högskoleexamen än bland kandidaterna i genomsnitt.

Figur 10. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter utbildningsnivå i kommunalvalet 2017, %

Kandidaternas utbildningsnivå avspeglar skillnaderna i utbildningsstruktur i regionerna. I Nyland är andelen högutbildade både av de röstberättigade och av kandidaterna större än i övriga delar av landet (Figur 11). I Nyland har över 40 procent av kandidaterna avlagt examen på högskolenivå. I andra delar av landet stannar andelen kandidater som har avlagt examen på högskolenivå under 35 procent.

Figur 11. Andelen som avlagt högskoleexamen av röstberättigade och kandidater efter landskap i kommunalvalet 2017, %

1.6. Arbetsmarknadsställning

Något under en femtedel av kandidaterna är pensionärer

Av kandidaterna är 68 procent sysselsatta och arbetslösa är lika många som bland de röstberättigade, något över åtta procent. Andelen pensionärer bland kandidaterna är klart färre, dvs. bara något under 17 procent av kandidaterna. När man granskar den arbetsföra befolkningen (18–64-åringar) är omkring 78 procent av kandidaterna sysselsatta, medan andelen sysselsatta bland röstberättigade i samma ålder är tio procentenheter lägre. Bland röstberättigade i den här åldersgruppen finns det klart fler studerande och andra personer utanför arbetskraften än bland kandidaterna. (Figur 12)

Av de röstberättigade har ungefär hälften arbete. Andelen arbetslösa är åtta procent och andelen pensionärer nästan 30 procent. Bland de röstberättigade är sju procent studerande och omkring fyra procent är av andra orsaker utanför arbetskraften.

Flest sysselsatta finns bland Samlingspartiets, SFP:s och Centerns kandidater, av vilka ungefär 75 procent har arbete. Bland dessa partier är arbetslösheten mer ovanlig än i genomsnitt. Flest studerande har Gröna förbundet, nio procent av kandidaterna är studerande. Flest kandidater som är pensionerade har Kristdemokraterna, Vänsterförbundet och Sannfinländarna. Över en femtedel av deras kandidater är pensionärer.

Figur 12. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2017, %

Kandidaternas relativa sysselsättning 78 procent

Det relativa sysselsättningstalet räknas som procentandelen 18–64-åriga sysselsatta av befolkningen i samma ålder. Av alla kandidater i åldern 18–64 år är 78 procent sysselsatta. De röstberättigades relativa sysselsättningstal är tio procentenheter lägre. Kandidaternas relativa sysselsättningstal följer regionalt sett de allmänna relativa sysselsättningstalen i landskapen. Där det relativa sysselsättningstalet för hela befolkningen är högt, är det högt också för kandidaterna. Österbotten har det högsta relativa sysselsättningstalet för hela befolkningen, 73,5 procent och där är också över 83 procent av kandidaterna med i arbetslivet. I Norra Karelen, där det allmänna relativa sysselsättningstalet är landets lägsta, är på motsvarande sätt kandidaternas sysselsättning också lägre än genomsnittet. (Figur 13, Tabell 9)

Det relativa sysselsättningstalet för kandidaterna ligger närmast de röstberättigades i Nyland och Mellersta Finland, där kandidaternas relativa sysselsättningstal är 7,8 procentenheter högre än de röstberättigades. Den största skillnaden finns för sin del i Päijänne-Tavastland dvs. 13,6 procentenheter. Där är det relativa sysselsättningstalet för kandidaterna 79,5 procent och för de röstberättigade 65,8 procent.

Figur 13. De röstberättigades och kandidaternas (18–64 år) relativa sysselsättningstal efter landskap i kommunalvalet 2017, %

Tabell 9. De röstberättigades och kandidaternas (18–64 år) relativa sysselsättningstal efter landskap i kommunalvalet 2017, %

Landskap	Båda könen		Män		Kvinnor
	Röstberättigade	Kandidater	Röstberättigade	Kandidater	Röstberättigade	Kandidater
Fasta Finland	67,8	77,6	66,2	76,8	69,3	78,7
Nyland	71,3	79,1	70,3	79,6	72,3	78,4
Egentliga Finland	67,8	77,8	66,1	76,3	69,4	79,7
Satakunta	66,9	78,6	65,3	77,5	68,7	80,2
Egentliga Tavastland	69,8	80,9	68,6	79,2	71,0	83,1
Birkaland	66,4	77,0	64,9	76,4	68,1	77,8
Päijänne- Tavastland	65,8	79,5	64,6	78,3	67,1	81,3
Kymmenedalen	63,5	72,4	61,3	72,7	65,8	71,9
Södra Karelen	65,1	77,5	62,9	76,9	67,5	78,4
Södra Savolax	64,8	77,1	62,0	77,7	67,8	76,3
Norra Savolax	64,8	77,8	62,6	77,1	67,1	78,7
Norra Karelen	61,4	73,0	58,7	69,8	64,3	78,2
Mellersta Finland	63,8	71,5	62,4	71,0	65,1	72,3
Södra Österbotten	69,1	82,5	67,6	81,8	70,6	83,7
Österbotten	73,5	83,2	72,3	82,0	74,8	84,8
Mellersta Österbotten	70,2	80,3	69,8	80,5	70,5	80,0
Norra Österbotten	64,5	76,7	63,4	74,9	65,6	79,2
Kajanaland	62,6	74,3	58,9	73,9	66,7	74,8
Lappland	63,9	74,3	61,0	72,4	67,0	76,9

Flest företagare hos Centern och Samlingspartiet

Av alla sysselsatta kandidater är nästan 30 procent högre tjänstemän och av alla sysselsatta röstberättigade omkring 20 procent. Flest högre tjänstemän, dvs. nästan hälften av de sysselsatta kandidaterna, har Gröna förbundet. Också av SFP:s och Samlingspartiets kandidater är nästan 40 procent högre tjänstemän. Minst högre tjänstemän finns bland Sannfinländarnas (13,5 %) och Vänsterförbundets (19,6 %) kandidater. (Figur 14)

Av alla sysselsatta kandidater är 16,4 procent företagare och av alla röstberättigade 10,5 procent. Flest företagare finns det bland Centerns kandidater (28,4 %), av vilka över hälften är jord- och skogsbruksföretagare. Också av Samlingspartiets kandidater är drygt en femtedel företagare, dock med tyngdpunkten på andra än jord- och skogsbruksföretagare. Vänsterförbundet och SDP har den största andelen arbetare bland sina kandidater, drygt en tredjedel, och SDP omkring 31 procent.

Figur 14. Sysselsatta röstberättigade och kandidater (partivis) efter socioekonomisk ställning i kommunalvalet 2017, %

Den offentliga sektorn sysselsätter fler kandidater än röstberättigade

Av kandidaterna är 78 procent sysselsatta. Omkring 46 procent av dem är löntagare inom den privata sektorn, 16 procent är företagare, 6,5 procent är löntagare inom staten och 31 procent inom kommunen. Det finns mycket stora partivisa variationer i typen av arbetsgivare. Flest löntagare inom den privata sektorn finns bland Vänsterförbundets, Sannfinländarnas och SDP:s kandidater, av vilka över hälften arbetar inom den privata sektorn. Den lägsta andelen löntagare inom den privata sektorn har Centern, dvs. 36 procent.

Av Centerns kandidater är 30 procent företagare och av dem verkar största delen inom lantbruket. Lägst antal företagare har SDP (5,2 %). Den offentliga sektorn sysselsätter allra mest Gröna förbundets kandidater: 36 procent får sin lön från kommunen och 9,4 procent från staten. Näst mest sysselsätter den offentliga sektorn SDP:s kandidater, 39 procent är kommunanställda och 5,5 procent statsanställda. Lägst antal kandidater inom den offentliga sektorn finns bland Sannfinländarnas kandidater, av vilka under 30 procent arbetar inom den offentliga sektorn. (Figur 15)

Figur 15. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter arbetsgivarsektor i kommunalvalet 2017, %

Mest sysselsätter den offentliga sektorn kandidater i de största kommunerna med över 50 000 invånare. I dessa kommuner arbetar omkring 40 procent av kandidaterna, eller t.o.m. fler, inom den kommunala eller den statliga sektorn. I dessa kommuner är andelen kandidater sysselsatta särskilt inom den statliga sektorn större än i de små kommunerna. I små kommuner med mindre än 5 000 invånare, är företagarnas andel av sysselsatta kandidater nästan en fjärdedel. (Tabell 10)

Tabell 10. Kandidater efter arbetsgivarsektor och kommunstorlek i kommunalvalet 2017

Kommunens storleksklass	Totalt	Offentliga sektorn			Privata sektorn	Företagare
		Totalt	Kommunen	Staten
Röstberättigade
Totalt	100,0	28,9	23,1	5,8	60,4	10,5
-1 999	100,0	30,1	26,9	3,2	46,7	22,8
2 000-4 999	100,0	29,8	26,7	3,2	49,2	20,7
5 000-9 999	100,0	29,4	25,5	3,9	54,2	16,2
10 000-19 999	100,0	28,5	24,7	3,8	57,9	13,5
20 000-49 999	100,0	27,9	23,4	4,5	61,6	10,3
50 000-99 999	100,0	32,5	26,3	6,2	57,9	9,5
100 000+	100,0	27,9	20,3	7,7	64,6	7,5
Kandidater
Totalt	100,0	37,8	31,3	6,5	45,6	16,4
-1 999	100,0	37,8	33,8	4,0	35,6	26,6
2 000-4 999	100,0	35,6	31,1	4,4	39,7	24,6
5 000-9 999	100,0	35,5	30,7	4,8	43,0	21,4
10 000-19 999	100,0	37,6	32,7	4,9	44,5	17,9
20 000-49 999	100,0	37,2	30,9	6,3	49,7	13,0
50 000-99 999	100,0	43,1	34,8	8,3	45,0	11,8
100 000+	100,0	39,7	28,6	11,1	51,7	8,4

1.7. Familjeställning

Av kandidaterna är drygt en tredjedel föräldrar i en barnfamilj

Kandidaterna avviker också till sin familjeställning från de röstberättigade: det finns betydligt fler föräldrar i barnfamiljer bland kandidaterna (36 %) än bland de röstberättigade (23 %) och färre ensamboende bland kandidaterna (18 %) än bland de röstberättigade (25 %). Bland kandidaterna finns det också färre hemmaboende unga. Olikheterna i familjeställning förklaras naturligtvis redan av det att kandidaterna och de röstberättigade inte har en likadan åldersstruktur. Hos kandidaterna saknas både den övre och den nedre delen av åldersspannet. Hos en stor del av de röstberättigade har barnen redan flyttat hemifrån, medan en stor del av kandidaterna är i den åldern att barnen fortfarande bor hemma. (Figur 16, Tabell 11)

Bland Gröna förbundets kandidater finns det flest barnfamiljsföräldrar, dvs. nästan 45 procent. Bland Samlingspartiets och Centerns kandidater är något under 40 procent föräldrar i barnfamiljer. Bland Vänsterförbundets kandidater finns det för sin del minst av dem som ännu har hemmaboende barn under 18 år. Hemmaboende ungdomar under 25 år finns det flest bland SFP:s kandidater (5,4 %) och ensamboende för sin del mest bland SAF:s kandidater (24 %).

Figur 16. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter familjetyp i kommunalvalet 2017, %

Tabell 11. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter familjeställning i kommunalvalet 2017, %

Parti	Totalt	Barnfamiljer (barn under 18  år)		Par utan barn	Ensam boende	Hemma- boende ungdom	Annat
		Gift/sambo med barn	Ensam- försörjare
Röstberättigade	100,0	20,4	2,7	37,7	24,6	5,3	9,3
Kandidater	100,0	31,8	4,1	37,0	18,3	2,4	6,4
Centern    i Finland    CENT	100,0	35,8	3,3	37,2	14,0	2,9	6,8
Samlingspartiet   SAML	100,0	36,0	4,0	36,6	14,5	3,3	5,5
Sannfinländarna    SAF	100,0	29,2	4,3	32,5	24,4	1,4	8,3
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	100,0	28,4	4,2	41,7	19,3	1,6	4,8
Gröna    förbundet    GRÖNA	100,0	37,3	7,3	26,3	19,7	2,8	6,7
Vänsterförbundet    VÄNST	100,0	22,4	4,6	40,4	24,3	1,1	7,2
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	100,0	34,1	3,2	35,9	14,7	5,4	6,8
Kristdemokraterna    i Finland    KD	100,0	30,4	2,8	42,9	17,0	1,5	5,4
Övriga	100,0	25,8	4,1	34,5	24,9	2,0	8,6

1.8. Antalet barn

Kandidaterna har fler barn än genomsnittet

Familjeställningen anger inte hur många kandidater som har eller har haft egna barn. I äldre åldersklasser har barnen redan har flyttat hemifrån och t.ex. då familjen splittras kanske barnen bor hos den ena föräldern. Saken kan dock granskas på grundval av uppgifterna om antalet barn i Befolkningsdatasystemet.

Kandidaterna har fler barn än genomsnittet. Av kandidaterna har 78 procent egna barn, av de röstberättigade är motsvarande andel 65 procent. Flest barn finns bland Kristdemokraterna, där 22 procent av kandidaterna har minst fyra barn, och bland Centern, där 17 procent av kandidaterna har fyra barn eller fler. Stora familjer är ovanliga bland Gröna förbundets kandidater (Figur 17).

Av de röstberättigade har 35 procent aldrig haft egna barn och av kandidaterna 22 procent. Andelen barnlösa varierar mellan 18 procent för SDP:s kandidater och 30 procent för Gröna förbundets kandidater.

Figur 17. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter antalet barn i kommunalvalet 2017, %

Kandidaterna har i genomsnitt två barn. Alla röstberättigade har för sin del i genomsnitt 1,5 barn. Flest barn har Kristdemokraternas kandidater, dvs. 2,4 barn och minst Gröna förbundets kandidater, dvs. 1,6 barn. De röstberättigade männen har något färre barn än de röstberättigade kvinnorna, men bland kandidaterna finns inga skillnader mellan könen. (Tabell 12)

Tabell 12. Röstberättigade och kandidater (partivis) efter antalet barn (barn i genomsnitt) i kommunalvalet 2017

Parti	Totalt	Män	Kvinnor
Röstberättigade	1,5	1,4	1,6
Kandidater	2,0	2,0	2,0
Centern    i Finland    CENT	2,3	2,4	2,3
Samlingspartiet    SAML	2,0	2,0	1,9
Sannfinländarna    SAF	1,9	1,9	2,1
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	1,9	1,9	2,0
Gröna    förbundet    VIHR	1,6	1,5	1,7
Vänsterförbundet    VÄNST	1,8	1,7	1,8
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	1,9	1,8	1,9
Kristdemokraterna    i Finland    KD	2,4	2,4	2,3
Övriga	1,7	1,7	1,8

1.9. Inkomstnivå

Kandidaternas inkomstnivå högre än de röstberättigades

I det följande granskas de röstberättigade och kandidaterna utgående från disponibla penninginkomster. Inkomstuppgifterna är från den senast fastställda beskattningen för år 2015. Med disponibla penninginkomster avses penninginkomster efter skatt, som består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

Kandidaterna är högre utbildade än de röstberättigade och av dem är också en större del med i arbetslivet. Det här förklarar delvis varför också deras inkomstnivå är högre än de röstberättigades. Medianen för de röstberättigades disponibla penninginkomst år 2015 var 20 500 euro, kandidaternas 26 100 euro. Kandidaternas disponibla penninginkomst är i genomsnitt 27 procent högre än de röstberättigades. De disponibla penninginkomsterna är störst i Nyland både bland de röstberättigade (22 900 euro/år) och bland kandidaterna (28 300 euro/år). (Figur 18, Tabell 13)

Den största inkomstskillnaden mellan kandidaterna och de röstberättigade finns i Södra Österbotten, Södra Karelen och Österbotten, där medianen för kandidaternas disponibla penninginkomst är över 6 500 euro högre än de röstberättigades. Den minsta inkomstskillnaden finns i Lappland, Norra Karelen, Nyland och Mellersta Finland, under 5 500 euro.

 Figur 18. Medianen för de röstberättigades och kandidaternas (partivis) disponibla penninginkomster (euro/år) landskapsvis i kommunalvalet 2017

Tabell 13. Medianen för de röstberättigades och kandidaternas (partivis) disponibla penninginkomster (euro/år) landskapsvis i kommunalvalet 2017, %

Landskap	Röstberättigade			Kandidater
	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor
Fasta Finland	20 503	22 131	19 293	26 076	26 586	25 450
Nyland	22 916	26 636	21 631	28 296	29 134	27 020
Egentliga Finland	20 061	21 634	18 913	26 420	26 719	26 080
Satakunta	19 605	21 541	18 114	25 987	27 058	24 781
Egentliga Tavastland	20 680	22 507	19 274	27 081	27 036	27 280
Birkaland	19 951	21 736	18 686	26 151	26 846	25 416
Päijänne- Tavastland	19 363	21 159	18 144	25 886	26 588	25 062
Kymmenedalen	19 741	21 861	18 155	25 794	26 730	24 607
Södra Karelen	19 490	21 524	18 009	26 291	28 001	24 248
Södra Savolax	18 649	19 698	17 757	24 926	25 411	24 222
Norra Savolax	19 082	20 279	18 119	24 755	25 067	24 265
Norra Karelen	18 162	19 052	17 468	23 424	23 465	23 142
Mellersta Finland	19 071	20 633	17 919	24 521	24 972	23 655
Södra Österbotten	19 352	20 737	18 268	26 330	26 610	26 092
Österbotten	20 507	22 662	18 794	27 192	28 217	26 154
Mellersta Österbotten	19 878	22 036	18 232	25 529	25 673	25 505
Norra Österbotten	19 954	21 455	18 794	25 887	26 164	25 525
Kajanaland	18 693	19 606	17 874	24 241	24 553	23 713
Lappland	19 510	20 538	18 717	24 536	24 816	24 091

Den högsta inkomsten har Samlingspartiets kandidater

När man ser till parti varierar kandidaternas inkomster mellan Samlingspartiets 31 200 euro och Sannfinländarnas 22 200 euro. Medianinkomsten för SFP:s kandidater är 29 500 euro, för Centern 26 900 euro och för SDP 26 600 euro. Jämfört med de röstberättigade har Samlingspartiets kandidater över 10 000 euro mer i disponibla inkomster per år. Sannfinländarnas kandidater har en inkomstnivå som ligger närmast de röstberättigades. Deras disponibla penningsinkomster per år är 1 700 euro högre än de röstberättigades. (Figur 19, Tabell 14)

Figur 19. Medianen för de röstberättigades och kandidaternas (partivis) disponibla penninginkomster (euro) i kommunalvalet 2017

Tabell 14. Medianen för de röstberättigades och kandidaternas (partivis) disponibla penninginkomster (euro/år) i kommunalvalet 2017, %

Parti	Medianinkomster (€/år)
	Totalt	Män	Kvinnor
Röstberättigade	20 503	22 131	19 293
Kandidater	26 076	26 586	25 450
Centern    i Finland   CENT	26 932	27 687	26 089
Samlingspartiet    SAML	31 190	32 789	29 328
Sannfinländarna    SAF	22 225	22 534	21 550
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	26 552	26 974	25 943
Gröna    förbundet    GRÖNA	25 478	25 557	25 450
Vänsterförbundet    VÄNST	23 102	23 410	22 750
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	29 483	31 130	27 585
Kristdemokraterna    i Finland    KD	23 610	24 668	23 002
Övriga	22 199	21 399	22 956

När den röstberättigade befolkningen sorteras enligt inkomst och indelas i tio lika stora delar, erhålls den röstberättigade befolkningens inkomstdeciler. Av dessa har var och en något under 440 000 personer. Hos den tiondel av den röstberättigade befolkningen som har de högsta inkomsterna är den disponibla inkomsten minst 38 000 euro och hos den tiondel som har de lägsta inkomsterna högst 8 250 euro.

Av alla kandidater hör 18 procent till den högsta decilen. I den del av inkomstfördelningen där inkomsterna är högre finns Samlingspartiets och SFP:s kandidater. Av Samlingspartiets manliga och kvinnliga kandidater hör 36 procent resp. 25 procent till den högsta inkomstdecilen. Av SFP:s kandidater hör omkring 34 procent av männen och 19 procent av kvinnorna till den högsta inkomstdecilen. (Figur 20)

Både bland de röstberättigade och bland kandidaterna finns det färre kvinnor i den högsta inkomstdecilen. Den största skillnaden mellan könen har SFP:s, Samlingspartiets och Centerns kandidater. I dessa partier överstiger andelen män i den högsta inkomstdecilen andelen kvinnor med över tio procentenheter. Den minsta skillnaden finns bland Gröna förbundets kandidater: till den högsta inkomstdecilen hör omkring tre procentenheter fler män än kvinnor.

Figur 20. Andelen som hör till den högsta inkomstdecilen efter parti i kommunalvalet 2017, %

Av kandidaterna hör omkring sex procent till den lägsta inkomstdecilen. Av kandidaterna för partier utanför riksdagen och kandidaterna för valmansföreningar hör något under tio procent till den lägsta inkomstdecilen och av SFP:s kandidater hör 8,9 procent av männen och 8,2 procent av kvinnorna dit. SDP har den minsta andelen kandidater i den lägsta inkomstdecilen, dvs. bara 2,6 procent av de kvinnliga kandidaterna och fyra procent av de manliga. (Figur 21)

Också i den lägsta inkomstdecilen är männens andel större än kvinnornas både bland de röstberättigade och bland kandidaterna. En större andel kvinnliga kandidater än manliga hör till den lägsta inkomstdecilen bara hos Vänsterförbundet och Gröna förbundet. Skillnaden mellan könen är emellertid inte så stor som mellan andelarna i den högsta inkomstdecilen.

Figur 21. Andelen kandidater som hör till den lägsta inkomstdecilen efter parti i kommunalvalet 2017, %

Källa: Kommunalvalet 2017, kandidat uppställning och bakgrundsanalys av kandidater, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Kaija Ruotsalainen 029 551 3599, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

---

Uppdaterad 31.03.2017