Publicerad: 22.6.2021
Kommunalvalet 2021, resultatet av kontrollräkningen
Samlingspartiet blev det största partiet i kommunalvalet med en röstandel på 21,4 procent, vilket är 3,6 procentenheter högre än SDP:s och 6,5 procentenheter högre än Centerns andel av rösterna. Sannfinländarna ökade sitt väljarstöd mest, med 5,6 procentenheter. Valdeltagandet var det lägsta efter valet år 1945, i valet röstade 55,1 procent av de röstberättigade. Detaljerade uppgifter om valresultatet finns i Statistikcentralens PX-Web-databastjänst.
Partiernas väljarstöd i kommunalvalet 2012, 2017 och 2021, %
Förutom Sannfinländarna ökade Samlingspartiet (0,7 procentenheter) och SFP (0,1 procentenheter) sitt väljarstöd jämfört med föregående kommunalval. De övriga riksdagspartierna som deltog i det föregående kommunalvalet förlorade sitt väljarstöd. Centern förlorade relativt sett flest röster, då partiets andel av rösterna var 2,7 procentenheter mindre än i det föregående valet. Gröna förbundets väljarstöd sjönk med 1,9, SDP:s med 1,6, Vänsterförbundets med 0,9 och Kristdemokraternas med 0,5 procentenheter från föregående kommunalval. Partiet Rörelse.nu, som deltog i kommunalvalet för första gången, fick 1,6 procent av rösterna.
Partier och valmansföreningar utanför riksdagen fick sammanlagt 2,9 procent av rösterna. Av valmansföreningarnas listor invaldes 292 fullmäktigeledamöter i hela landet. Av partierna utanför riksdagen fick bara Blå framtid ledamöter till nya fullmäktige, totalt 4 ledamöter.
Partiernas väljarstöd i kommunalvalet 1953–2021, %
Nuvarande partier inkl. tidigare partier
Valdeltagandet sjönk från föregående kommunalval
Valdeltagandet i kommunalvalet var det lägsta efter valet år 1945, dvs. 55,1 procent. Från föregående kommunalval sjönk valdeltagandet med 3,8 procentenheter. Sett till valkrets var valdeltagandet högst i Helsingfors valkrets (61,7 procent) och lägst i Savolax-Karelens valkrets (50,2 procent). Sett till kommun var valdeltagandet högst i Utsjoki (81,6 procent) och lägst i Pieksämäki (46,5 procent).
Valdeltagandet i kommunalvalen 1945–2021, %
Kvinnorna röstade aktivare än männen i valet, kvinnornas valdeltagande var 56,5 procent, dvs. 2,9 procentenheter högre än männens. Kvinnorna har röstat aktivare än männen i kommunalvalet sedan valet år 1984. Förhandsröstningen blev betydligt populärare i valet år 2021. Av alla väljare röstade rentav 60,0 procent på förhand.
Tabell 1. Valdeltagandet efter kön i kommunalvalen 1921-2021 (%)
År | Totalt | Män | Kvinnor | Förhandsröstande |
2021 | 55,1 | 53,6 | 56,5 | 60,0 |
2017 | 58,9 | 56,9 | 60,7 | 45,2 |
2012 | 58,3 | 56,7 | 59,8 | 42,4 |
2008 | 61,2 | 59,3 | 63,0 | 39,9 |
2004 | 58,6 | 56,4 | 60,7 | 39,1 |
2000 | 55,9 | 53,9 | 57,7 | 37,7 |
1996 | 61,3 | 59,8 | 62,8 | 34,9 |
1992 | 70,9 | 69,6 | 72,1 | 38,1 |
1988 | 70,5 | 69,0 | 71,9 | 18,3 |
1984 | 74,0 | 73,7 | 74,3 | 9,2 |
1980 | 78,1 | 78,2 | 78,0 | 8,0 |
1976 | 78,5 | 78,6 | 78,5 | 6,8 |
1972 | 75,6 | 75,8 | 75,4 | 5,3 |
1968 | 76,7 | 78,4 | 75,3 | - |
1964 | 79,3 | 80,9 | 77,9 | - |
1960 | 74,8 | 77,4 | 72,7 | - |
1956 | 66,2 | 70,0 | 62,9 | - |
1953 | 71,3 | 75,3 | 68,0 | - |
1950 | 63,0 | 67,6 | 58,9 | - |
1947 | 66,3 | 69,9 | 63,2 | - |
1945 | 54,9 | 57,9 | 50,9 | - |
1936 | 48,0 | 52,3 | 44,4 | - |
1933 | 45,5 | 50,0 | 41,8 | - |
1930 | 42,2 | 47,2 | 37,9 | - |
1928 | 42,5 | 46,9 | 38,7 | - |
1925 | 38,3 | 42,5 | 34,6 | - |
1924 | 27,8 | 31,6 | 24,4 | - |
1923 | 29,7 | 33,4 | 26,5 | - |
1922 | 32,3 | 36,6 | 28,6 | - |
1921 | 36,1 | 40,4 | 32,2 | - |
Partianalys
I partianalysen granskas partiernas framgång i kommunalvalet år 2021 i områden som klassificerats med hjälp av olika bakgrundsvariabler. Förändringarna i partiernas väljarstöd granskas i förhållande till resultatet av föregående kommunalval. Materialet utgörs av de röstningsområden vars gränser har ändrats så lite som möjligt från det föregående valet. Små röstningsområden med mindre än 1 000 röstberättigade slås samman så att områdets medelstorlek blir ungefär 2 000 röstberättigade. Analysen baserar sig på ungefär 1 450 områden som är jämförbara med det föregående valet. I analysen presenteras partivisa uppgifter om sådana partier vars resultat kan jämföras med det föregående valet.
I analysen används som bakgrundsvariabler områdets näringsstruktur, urbaniseringsgrad, inkomstnivå, relativt arbetslöshetstal samt antalet pensionärer. De använda bakgrundsvariablerna är inte ömsesidigt uteslutande av varandra. Till exempel beskriver områdets näringsstruktur och urbaniseringsgrad för sin del också områdets inkomstnivå. (Se metodbeskrivningen.)
Samlingspartiets och Gröna förbundets väljarstöd var störst i områden där andelen pensionärer av befolkningen är liten. Däremot var Centerns väljarstöd klart större i områden med en stor andel pensionärer. SDP:s och Sannfinländarnas väljarstöd var jämnare i områden avgränsade enligt antalet pensionärer, men tyngdpunkten låg dock något på områden där antalet pensionärer är på medelnivå eller högre. Både Centern och SDP förlorade relativt sett mest röster i områden med en stor andel pensionärer, däremot minskade väljarstödet för Gröna förbundet mest i områden med färre pensionärer än i genomsnitt. Sannfinländarna ökade sitt väljarstöd rätt så jämnt i områden avgränsade enligt antalet pensionärer, medan det inte skedde några betydande förändringar i Samlingspartiets väljarstöd.
Partiernas väljarstöd i områden avgränsade enligt antalet pensionärer i kommunalvalet 2021, %
Förändringar i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt antalet pensionärer i kommunalvalet 2021, %
Samlingspartiets, Gröna förbundets och Vänsterförbundets väljarstöd var störst i tätbefolkade stadsområden. SDP:s väljarstöd var störst i bosättningscentra och Centerns väljarstöd tämligen klart i glesbygdsområden. Sannfinländarnas väljarstöd var också koncentrerat till glesbygdsområden och bosättningscentra, även om skillnaderna i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt boendetäthet var relativt små.
Sannfinländarna ökade sitt väljarstöd särskilt i glesbygdsområden och bosättningscentra, men i mindre utsträckning också i städerna. Väljarstödet för Centern sjönk mest i glesbygdsområdena, för SDP i bosättningscentra och glesbygdsområdena. Gröna förbundet förlorade sitt väljarstöd, särskilt i städerna.
Partiernas väljarstöd i områden avgränsade enligt boendetäthet i kommunalvalet 2021, %
Förändringar i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt boendetäthet i kommunalvalet 2021, %
Samlingspartiet och SFP fick det största väljarstödet i områden med färre arbetslösa än i genomsnitt. Däremot var SDP:s och Vänsterförbundets väljarstödsprofil till denna del den motsatta, partiernas väljarstöd var störst i områden med högre arbetslöshet än i genomsnitt. När det gäller områden avgränsade enligt relativt sysselsättningstal var skillnaderna i väljarstödet för Sannfinländarna och Gröna förbundet inte stora. Väljarstödet för Sannfinländarna var koncentrerat till områden med något större arbetslöshet och för Gröna förbundet till områden med mindre arbetslöshet. De partier som förlorat sitt väljarstöd i valet, SDP, Centern och Gröna förbundet, förlorade sitt väljarstöd rätt så jämnt i alla områden avgränsade enligt det relativa arbetslöshetstalet. Sannfinländarnas väljarstöd steg inom alla områden avgränsade enligt det relativa sysselsättningstalet och tyngdpunkten låg på områden med något högre arbetslöshet än i genomsnitt.
Partiernas väljarstöd i områden avgränsade enligt det relativa arbetslöshetstalet i kommunalvalet 2021, %
Förändringar i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt det relativa arbetslöshetstalet i kommunalvalet 2021, %
Samlingspartiet och Gröna förbundet fick det största väljarstödet i områden där invånarna har en högre inkomstnivå än genomsnittet. Däremot var Centerns väljarstöd störst i områden med låg inkomstnivå, vilket förklaras av att lantbruksdominerade områden och glesbygdsområden har en lägre inkomstnivå än genomsnittet. SDP:s väljarstöd var störst i områden med medelinkomstnivå och Vänsterförbundets i områden med genomsnittlig och låg inkomstnivå. Sannfinländarnas väljarstöd fördelades rätt så jämnt mellan områdena med olika inkomstnivåer. Väljarstödet för Centern sjönk särskilt i områden med låg inkomstnivå, för Gröna förbundet i områden med hög inkomstnivå och för SDP rätt så jämnt i alla områden avgränsade enligt inkomstnivån. Sannfinländarnas väljarstöd ökade i alla områden, mest i områden med genomsnittlig inkomstnivå.
Partiernas väljarstöd i områden avgränsade enligt inkomstnivå i kommunalvalet 2021, %
Förändringar i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt inkomstnivå i kommunalvalet 2021, %
Samlingspartiets, Gröna förbundets och Vänsterförbundets väljarstödsprofil i områden indelade efter näringsstruktur är likartad, allas väljarstöd var störst i de områden där servicenäringarna sysselsätter mest. Detta framhävs särskilt när det gäller Gröna förbundet. Centerns väljarstöd var som väntat störst i lantbruksdominerade områden, Sannfinländarnas i både lantbruks- och industriområden. SDP:s väljarstöd var för sin del störst särskilt i industriområden. Centerns väljarstöd minskade relativt sett mest i lantbruksområdena, medan Gröna förbundets i serviceområdena. Både SDP och Vänsterförbundet förlorade sitt väljarstöd i lantbruks- och industriområdena. Sannfinländarnas väljarstöd ökade däremot i någon mån mest i industri- och lantbruksområdena.
Partiernas väljarstöd i områden avgränsade enligt näringsstruktur i kommunalvalet 2021, %
Förändringar i partiets väljarstöd i områden avgränsade enligt näringsstruktur i kommunalvalet 2021, %
Statistikcentralens valresultattjänster
Statistikcentralen publicerade före valet, 4.6.2021, en bakgrundsöversikt över kandidaterna i kommunalvalet. I den granskas bl.a. kandidaternas könsfördelning, ålder, härkomst, utbildning, sysselsättning, inkomstnivå och familjeställning jämfört med motsvarande uppgifter för de röstberättigade. Översikten kompletteras 24.6.2021 med bakgrundsuppgifter om de invalda. En översikt över valdeltagandet publiceras 13.7.2021, där valdeltagandet granskas med hjälp av bakgrundsfaktorer på individnivå, bl.a. ålder, kön, utbildning och inkomster.
Källa: Kommunalvalet 2021, fastställt valresultat, Statistikcentralen
Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi
Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala
Publikationen i pdf-format (2,0 MB)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
- Figurer
-
- Figurbilaga 1. Karta: Partiet som fått flest röster kommunvis i kommunalvalet 2021, hela landet (22.6.2021)
- Figurbilaga 2. Karta: Valdeltagandet kommunvis i kommunalvalet 2021, hela landet (22.6.2021)
- Figurbilaga 3. Karta: Samlingspartiets väljarstöd kommunvis i kommunalvalet 2021, hela landet (22.6.2021)
- Figurbilaga 4. Karta: SDP:s väljarstöd kommunvis i kommunalvalet 2021, hela landet (22.6.2021)
- Figurbilaga 5. Karta: Centerpartiets väljarstöd kommunvis i kommunalvalet 2021, hela landet (22.6.2021)
- Figurbilaga 6. Karta: Sannfinländarnas väljarstöd kommunvis i kommunalvalet 2021, hela landet (22.6.2021)
- Figurbilaga 7. Karta: De Grönas väljarstöd kommunvis i kommunalvalet 2021, hela landet (22.6.2021)
- Figurbilaga 8. Karta: Vänsterförbundets väljarstöd kommunvis i kommunalvalet 2021, hela landet (22.6.2021)
- Figurbilaga 9. Karta: SFP:s väljarstöd kommunvis i kommunalvalet 2021, hela landet (22.6.2021)
- Figurbilaga 10. Karta: Kristdemokraternas väljarstöd kommunvis i kommunalvalet 2021, hela landet (22.6.2021)
- Figurbilaga 11. Karta: Valmansföreningarnas väljarstöd kommunvis i kommunalvalet 2021, hela landet (22.6.2021)
- Kvalitetsbeskrivningar
-
- Kommunalval, kvalitetsbeskrivning (22.6.2021)
Uppdaterad 22.06.2021
Finlands officiella statistik (FOS):
Kommunalval [e-publikation].
ISSN=2323-1106. preliminär uppgift 2021. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 21.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kvaa/2021/03/kvaa_2021_03_2021-06-22_tie_001_sv.html