Förstasidan > Statistik > Betalningsbalans och utlandsställning > Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner

Andra ägarandelar

Posten andra ägarandelar omfattar sådana investeringar i kapital (såsom andelar i internationella organisationer) som inte ingår i portföljinvesteringar eller direktinvesteringar.

Avkastning på kapital

Avkastning på kapital omfattar den avkastning som en inhemsk enhet har haft från en extern finansiell tillgång (inflöde) och, på motsvarande sätt, den avkastning som en utländsk enhet har haft från en inhemsk finansiell tillgång (utflöde). Avkastning på kapital omfattar avkastning av eget kapital (utdelningar, ägaruttag från kvasibolag, återinvesterade vinstmedel) och skulder (ränta) samt avkastning på kapital som tilldelas försäkrings- och förmånstagare i försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem.

I betalningsbalansen delas avkastning på kapital även upp efter den underliggande investeringens funktion, som direkt investering, portföljinvestering, övriga investeringar eller valutareserv, och efter typ av investering på ytterligare detaljeringsnivå.

Om det är möjligt att särskilja värdestegringar och värdeförluster på (finansiella) tillgångar ska dessa inte klassificeras som avkastning på kapital utan som förändringar i investeringens värde på grund av marknadsprisförändringar. Nettoflöden relaterade till räntederivat ska redovisas enbart under finansiella derivat i den finansiella balansen.

Betalningsbalans

Betalningsbalansstatistiken är en sammanställning av en ekonomis reala och finansiella transaktioner med omvärlden och utgör en del av det nationella räkenskapssystemet. Betalningsbalansen består av en bytesbalans, en kapitalbalans och en finansiell balans. Bytesbalansen visar hur transaktioner med utlandet - utrikeshandeln med varor och tjänster, primära inkomster och sekundära inkomster - påverkar nationalinkomsten och balansen mellan ekonomins sparande och investeringar i samhällsekonomin. Kapitalbalansen omfattar enbart kapitaltransfereringar. Den finansiella balansen visar finansieringen av bytesbalansunderskott eller investeringen av bytesbalansöverskott i utlandet och täcker förändringar i direktinvesteringar, portföljinvesteringar, övriga investeringar, finansiella derivat och centralbankens valutareserv.

Statistiken över betalningsbalansen sammanställs enligt reglerna och rekommendationerna i IMF:s betalningsbalansmanual (sjätte upplagan 2009). I Europa utfärdas motsvarande regler av Europeiska centralbanken (den finansiella balansen), Eurostat (bytesbalansen) och OECD (direktinvesteringar).

Betalningsbalansbasis, allmänna handelsvaror

Allmänna handelsvaror på betalningsbalansbasis omfattar varor som byter ekonomisk ägare mellan en inhemsk och en utländsk enhet och som inte ingår i andra specifika kategorier, t.ex. varor inom ramen för varuförmedling och icke-monetärt guld eller som utgör en del av en tjänst. Allmänna handelsvaror bokförs till marknadsvärde till leveransvillkoret fritt ombord (FOB).

Bytesbalans

Bytesbalansen visar flödet av varor, tjänster samt primära och sekundära inkomster mellan inhemska och utländska enheter.

CIF-FOB-justering

Tullen statistikför varuimporten enligt CIF-värdet. I betalningsbalansen anges varuimporten till FOB-värdet. För att uppnå FOB värdet avdras frakten och försäkringskostnaderna mellan inlastningshamn och destinationshamn från varuimporten.

Centralbankens valutareserv

Valutareserven statistikförs enligt Internationella valutafondens (IMF) och Europeiska centralbankens (ECB) anvisningar. Valutareserven innehåller monetärt guld, särskilda dragningsrätter, reservpositioner i IMF och övriga valutareserver. Övriga valutareserver omfattar sedlar, mynt och inlåning, värdepapper, finansiella derivat och övriga fordringar. Som växelkurs används valuteringsdagens avistakurs och posterna redovisas till marknadsvärde.

Uppgifterna om valutareserven i betalningsbalansen baserar sig på Finlands Banks bokföring.

Direktinvesteringar

Mellan en investerare och ett företag i ett annat land uppstår ett direktinvesteringsförhållande när investeraren har ett bestämmande inflytande (över 50 % av röstetalet i ett aktiebolag) över företaget eller betydande inflytande (minst 10 % och högst 50 % av röstetalet i ett aktiebolag) över företaget. Investeringsriktningen (finländska investeringar i utlandet eller utländska investeringar i Finland) bestäms i statistiken av riktningen av ägarkontrollen/inflytandet mellan parterna. Finansiella transaktioner mellan parter i ett direktinvesteringsförhållande kallas direktinvesteringar.

Direktinvesteringskapitalet indelas i eget kapital och främmande kapital. Motposten till återinvesterade vinstmedel i bytesbalansen redovisas under eget kapital. Transaktioner med aktier i företaget, aktier tecknade vid riktade emissioner och övriga investeringar i grundkapital räknas som eget kapital. Till främmande kapital hänförs enskilda lån, leasingkrediter, insättningar på koncernkonton, kapitallån jämförbara med eget kapital, handelskrediter och låneräntor som redovisas på upplupen basis som resultatregleringar, masslån och penningmarknadsinstrument. Om både borgenären och gäldenären driver annan verksamhet än finansieringsverksamhet ska endast s.k. eviga lån upptas i främmande kapital under direkta investeringar.

De nya standarderna för statistikföring (BPM6/BD4) rekommenderar tillämpningen av principen fordring/skuld på direktinvesteringar i samband med statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen. På motsvarande sätt rekommenderas tillämpningen av de nya riktlinjerna vid granskningen av direktinvesteringar efter land och näringsgren. De nya riktlinjerna specificerar investeringar mellan systerföretag och direktinvesteringsförhållandet mellan systerföretag definieras enligt hemlandet för den aktör som utövar bestämmande inflytande (Ultimate controlling parent enterprise, UCP).

Finansiell balans

Den finansiella balansen visar finansieringen av bytesbalansunderskott eller investeringen av bytesbalansöverskott i utlandet och täcker förändringar i direktinvesteringar, portföljinvesteringar, övriga investeringar, finansiella derivat och centralbankens valutareserv. Övriga investeringar bryts ned på lån, inlåning, handelskrediter, andra ägarandelar, tilldelningar av särskilda dragningsrätter, försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem samt övriga tillgångar och skulder. Sektorindelningen följer den officiella sektorindelning som gäller för bland annat nationalräkenskaperna.

Finansiella derivat

Derivat är finansiella instrument vars pris fastställs utifrån värdet på en annan råvara. En dylik råvara, dvs. underliggande tillgång, kan i princip vara vilken produkt som helst, till exempel valuta, ränta, aktie, index eller råvara. Derivat avser optioner, optionsbevis (warranter), terminer, futurer och valuta- och ränteswappar.

Transaktioner som hänför sig till derivat och motsvarande utestående tillgångar och skulder statistikförs separat från de underliggande tillgångarna. Kapitalflöden som hänförs till derivaten redovisas som bruttoförändringar, dvs. deras flödesuppgifter bryts ned på tillgångar och skulder. Under bruttoförändringarna redovisas de betalningsflöden (kassaflöden) under statistikperioden som härrör från kontrakt med personer bosatta i utlandet. Som betalningsflöden rapporteras bl.a. premier som betalas när standardiserade derivatkontrakt sluts, mellanavräkningar under deras löptid (s.k. marginalbetalningar som inte betalas tillbaka), nettovärdesavräkningar när kontrakten löper ut och alla nettobetalningar mellan parterna för icke standardiserade kontrakt.

Derivatens utestående belopp fördelas på tillgångar och skulder. Utestående tillgångar utgör summan av alla derivatavtal med positiva marknadsvärden medan utestående skulder utgör summan av värdet på alla avtal med negativa marknadsvärden. Ett kontrakt har ett positivt marknadsvärde ur inlänningens synvinkel när den utländska motparten skulle bli nettobetalningsskyldig gentemot den inhemska rapportören om kontraktet avvecklades omedelbart (dvs. vid slutet av månaden). På motsvarande sätt är marknadsvärdet negativt när den inhemska rapportören skulle bli nettobetalningsskyldig gentemot den utländska motparten. Värdena på derivatinstrumentens underliggande instrument bokförs inte i derivatavtalens värden.

Försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem

Posten försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem omfattar följande:

a) skadeförsäkringstekniska reserver;

b) rättigheter som avser livförsäkring och livränta;

c) pensionsrättigheter, krav på pensionsmedel från pensionsförvaltare och rättigheter till icke-pensionsfonder;

d) avsättningar för krav inom ramen för standardiserade garantier.

Guld, icke-monetärt

Icke-monetärt guld omfattar allt guld utom monetärt guld. Monetärt guld är guld som ägs av monetära myndigheter och som hålls som en del av valutareserven. Icke-monetärt guld kan vara i form av investeringsguld (dvs. mynt, göt eller tackor med en renhet på minst 995/1 000, inklusive guld som innehas på fördelade guldkonton), guldpulver och annat obearbetat guld eller guld i halvfabrikat.

Handelsbalans

Handelsbalansen beskriver utrikesbalansen för varor när det gäller export och import.

Handelskrediter

Under handelskrediter redovisas exporttillgångar och exportförskott samt importskulder och importförskott. Handelskrediter är krediter i anslutning till handel med varor och tjänster, såsom kontoskulder, leverantörskrediter (betalningstid beviljad av utländska säljare), leverantörsskulder och förskott från utländska köpare för planerade eller kommande prestationer.

Statistik över handelskrediter samlas in med enkäten om företagens och statens utländska tillgångar och skulder. Resultaten från enkätundersökningarna för den löpande statistiken uppräknas med enkäternas täckningsandel, eftersom det finns fler exportörer och importörer än företag av väsentlig betydelse i fråga om finansiella transaktioner.

Indirekt mätta finansiella tjänster (FISIM)

Den faktiska räntan kan anses omfatta både ett avkastningselement och en avgift för en tjänst. I sin verksamhet erbjuder långivare och inlånare lägre räntesatser gentemot sina insättare än de tar ut från sina låntagare. Detta resulterar i räntemarginaler som de finansiella företagen använder för att täcka sina kostnader och få ett driftsöverskott. Av konvention tillämpas dessa indirekta avgifter endast på utlåning och inlåning och endast när denna utlåning och inlåning tillhandahålls av respektive görs hos finansiella företag.

Inlåning/Depositioner

Inlåning/Depositioner avser insättningar som är tidsbundna eller återbetalbara på anfordran. De kan användas till utbetalningar utan några större kostnader eller begränsningar. Till inlåning/depositioner räknas också kontanta tillgångar. Statistik om interbankinlåning härrörs till betalningsbalansen från de monetära finansinstitutens balansstatistik. Interbankinlåningen är till sin karaktär kortfristig, med stor volym och rörlighet.

I och med de nya statistikstandarderna (ENS 2010) ändras avgränsningen mellan inlåning och lån på så vis att lån inte längre kan förekomma mellan monetära finansinstitut (MFI) - poster som tidigare klassificerats som lån mellan monetära finansinstitut klassificeras hädanefter som inlåning.

Kapitalbalans

Kapitalbalansen omfattar kapitaltransfereringar och förvärv eller avyttring av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar.

Kapitaltransfereringar

Kapitaltransfereringar avser investeringsstöd och övriga kapitaltransfereringar (t.ex. överföring av äganderätter till anläggningstillgångar och efterskänkning av fordringar). Merparten av kapitaltransfereringarna i Finlands betalningsbalans utgörs av investeringsstöd och de övriga kapitaltransfereringarna är till omfattningen obetydliga. Investeringsstöden hänför sig i första hand till EU:s struktur- och jordbruksfonders betalningar till den offentliga och privata sektorn.

Statistiken om kapitaltransfereringar baseras på administrativt material, i första hand statens bokslut, som Statistikcentralen har tillgång till.

Lån

Lån avser bilaterala låneavtal mellan långivare och låntagare och är inte omsättbara. Också långfristiga leasingavtal räknas som lån. Finansiell leasing är vanlig vid hyra av fartyg och stora maskiner. Värdepapperstransaktioner under återköpsavtal, s.k. repor, behandlas enligt internationell praxis som lån mot säkerhet, trots att de juridiskt sett inte är lån. Repor motsvarar lån mot säkerhet som består i värdepapper som ursprungligen ägts av säljaren. Till lån räknas begreppsmässigt också masskuldebrev av typen private placement.

I och med de nya statistikstandarderna (ENS 2010) ändras avgränsningen mellan inlåning och lån på så vis att lån inte längre kan förekomma mellan monetära finansinstitut (MFI) - poster som tidigare klassificerats som lån mellan monetära finansinstitut klassificeras hädanefter som inlåning.

För Finlands betalningsbalans särredovisas inte utbetalda lån och amorteringar, utan lånen rapporteras som nettoförändringar (utbetalningar minus amorteringar). För finansiell leasing redovisas leasingobjektet under varuhandel och leasingavgifterna som lån. Leasingbetalningarna redovisas som amorteringar och räntorna som räntor på övriga investeringar.

Löner

Löner redovisas när arbetsgivaren (den producerande enheten) och arbetstagaren har sin hemvist i olika ekonomier. För den ekonomi där de producerande enheterna har sin hemvist definieras löner som den totala ersättning (inklusive kollektiva avgifter som arbetsgivare betalar till socialförsäkringssystem eller till privata försäkrings- eller pensionsfonder), kontant eller in natura, som betalas av inhemska företag till utländska anställda för av dessa utfört arbete under räkenskapsperioden. För den ekonomi där personerna har sin hemvist motsvarar lönen den totala ersättning, kontant eller in natura, som de erhåller från utländska företag för av dessa utfört arbete under räkenskapsperioden. Det är viktigt att fastställa om det föreligger en arbetsgivar-arbetstagarrelation. I annat fall utgör betalningen ett köp av tjänster.

Nettoexport av varor inom ramen för varuförmedling

Varuförmedling är när en inhemsk enhet (med hemvist i den ekonomi som gör upp statistiken) köper varor från en utländsk enhet, kombinerat med att direkt sälja dem vidare till en annan utländsk enhet, utan att varorna är på plats i den ekonomi som gör upp statistiken. Nettoexport av varor inom ramen för varuförmedling motsvarar differensen mellan försäljning och inköp av varor för varuförmedling. Denna post omfattar köpmannens handelsmarginaler, kapitalvinster och -förluster samt lagerinvesteringar av varor inom ramen för varuförmedling.

Portföljinvesteringar

Till portföljinvesteringar räknas värdepapperstransaktioner som varken är direktinvesteringar eller hänför sig till valutareserven. Portföljinvestering avser förvärv och avyttring av värdepapper varefter ägarandelen eller rösträtten i företaget är lägre än 10 procent. Sålda och köpta poster redovisas till marknadsvärde och de kapitalvinster som realiseras vid ägarbytet syns då i värderingsposterna mellan stockförändringar och flöden.

Värdepapperstransaktionerna uppdelas i aktier/andelar och räntebärande värdepapper. Till den första gruppen räknas aktier, andelsbevis och andelar i placeringsfonder. Till räntebärande värdepapper räknas masskuldebrev och penningmarknadsinstrument.

Avkastning på innehav av aktier i placeringsfonder uppdelas i avkastning (utdelningar) och återinvesterade vinstmedel. Återinvesterade vinstmedel ingår i portföljinvesteringar i den finansiella balansen, medan avkastning (utdelningar) ingår i primära inkomster i bytesbalansen.

Uppgifterna om portföljinvesteringar insamlas från datainsamlingen gällande utländska finansiella tillgångar och skulder samt från Finlands Banks datainsamlingar. Finlands Bank insamlar uppgifterna per värdepapper och de klassificeras utifrån Europeiska centralbankens centrala värdepappersdatabas som innehåller basuppgifter om nästan alla värdepapper som är föremål för aktiv handel globalt.

Primära inkomster

Primära inkomster motsvarar den inkomst som tillkommer institutionella enheter för att de bidrar till produktionsprocessen, tillhandahåller finansiella tillgångar eller utarrenderar naturresurser till andra institutionella enheter. Detta omfattar löner, avkastning på kapital och övriga primära inkomster.

Restpost

Restposten är nettot av alla fel och bortfall i betalningsbalansen, dvs. redovisningsmässig skillnad mellan summan av bytes- och kapitalbalanserna och den finansiella balansen under en given period. Restposten är relativt sett större i månads- och kvartalsstatistiken än i årsstatistiken, där många mätfel på grund av periodiseringar jämnas ut. De stora internationella företagens utländska transaktioner orsakar stora svängningar i statistiken, och inom EMU syns motposterna nödvändigtvis inte i betalningsbalansstatistiken för Finland. Också periodiseringsskillnaderna kan avspeglas som stora statistikfel eller som konsekutiva stora statistikfel med olika förtecken.

Sekundära inkomster

I kontot för sekundära inkomster visas löpande transfereringar mellan inhemska och utländska enheter. En transferering är en post som motsvarar en institutionell enhets tillhandahållande av en vara, tjänst, finansiell tillgång eller annan icke- producerad tillgång till en annan institutionell enhet där det inte förekommer någon motsvarande post av ekonomiskt värde i motsatt riktning. Löpande transfereringar är alla överlåtelser som inte är kapitaltransfereringar. Löpande transfereringar delas upp efter respektive institutionell sektor i den ekonomi som sammanställer uppgifterna (offentlig sektor eller övriga sektorer).

Den offentliga sektorns löpande transfereringar omfattar löpande inkomst- och förmögenhetsskatter osv., sociala avgifter, sociala förmåner, löpande internationell samverkan, diverse löpande transfereringar, moms- och BNI-relaterade avgifter till unionens egna medel.

Övriga sektorers löpande transfereringar omfattar löpande inkomst- och förmögenhetsskatter osv., sociala avgifter, sociala förmåner, diverse löpande transfereringar, skadeförsäkringspremier (netto), skadeförsäkringsfordringar och justeringar för förändringar i pensionsrättigheter. Diverse löpande transfereringar omfattar personliga transfereringar mellan inhemska och utländska hushåll.

Tilldelningar av särskilda dragningsrätter

Tilldelningen av särskilda dragningsrätter till IMF-medlemmar visas som en skuld för mottagaren under tilldelning av särskilda dragningsrätter inom övriga investeringar, med en motsvarande post under särskilda dragningsrätter i valutareserven.

Tjänster

Tjänster är resultatet av en produktionsverksamhet som förändrar villkoren för de konsumerande enheterna eller som underlättar utbytet av produkter eller finansiella tillgångar. Tjänster är generellt sett inte separata enheter för vilka äganderätt kan fastställas och kan i allmänhet inte skiljas från frambringandet av tjänsten. Tjänsterna omfattar följande poster:

a) Tillverkningstjänster för fysiska insatsvaror som ägs av andra

b) Underhålls- och reparationstjänster, ej hänförliga till någon annan kategori

c) Transport

d) Resor

e) Bygg och anläggning

f) Försäkrings- och pensionstjänster

g) Finansiella tjänster

h) Avgifter för användning av immateriella rättigheter, ej hänförliga till någon annan kategori

i) Telekommunikation, data- och informationstjänster

j) Andra affärstjänster

k) Personliga tjänster, kultur- och rekreationstjänster

l) Offentliga varor och tjänster, ej hänförliga till någon annan kategori

Utlandsställning

Statistiken över utlandsställningen innehåller stockuppgifter över utländska tillgångar och skulder till följd av kapitalflöden som redovisas i den finansiella balansen. Tillgångarna och skulderna upptas till värdet vid statistikperiodens slut.

Statistiken över utlandsställningen sammanställs enligt reglerna och rekommendationerna i IMF:s betalningsbalansmanual (sjätte upplagan 2009). I Europa utfärdas motsvarande regler av Europeiska centralbanken och OECD (direktinvesteringar). Enligt IMF:s klassifikation fördelas direktinvesteringar, portföljinvesteringar, övriga investeringar, finansiella derivat och centralbankens valutareserv. Övriga investeringar bryts ned på lån, inlåning, handelskrediter, andra ägarandelar, tilldelningar av särskilda dragningsrätter, försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem samt övriga tillgångar och skulder. Sektorindelningen följer den officiella sektorindelning som gäller för bland annat nationalräkenskaperna.

Varor

Posten varor omfattar lös egendom som byter ägare mellan inhemska och utländska enheter. Den omfattar allmänna handelsvaror på betalningsbalansbasis, nettoexport av varor inom ramen för varuförmedling och icke-monetärt guld.

Övriga investeringar

Till övriga investeringar räknas lån, inlåning, handelskrediter, andra ägarandelar, tilldelningar av särskilda dragningsrätter, försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem samt övriga tillgångar och skulder.

Övriga primära inkomster

Övriga primära inkomster omfattar skatter på produktion och import, subventioner och arrenden.

Övriga tillgångar och skulder

Till övriga tillgångar och skulder hänförs till exempel betalningsförmedlingsskulder och -tillgångar mellan banker, betalningstidsskulder och -tillgångar avseende värdepappershandel, försäkringsföretagens återförsäkringskontoskulder och -tillgångar och depåer och företagens växelfinansiering. Vidare redovisas under denna post alla instrument som inte kan hänföras till någon annan betalningsbalanspost.