Bruttonationalprodukten minskade med 2,9 procent år 2020
Volymen av bruttonationalprodukten minskade i fjol med 2,9 procent. Beräknat i löpande priser var bruttonationalprodukten 1,3 procent mindre än år 2019. Under oktober–december ökade bruttonationalprodukten med 0,4 procent från föregående kvartal, men stannade på en nivå som var 1,4 procent lägre än året innan.
Enligt Eurostats preliminära uppgifter minskade EU-områdets bruttonationalprodukt under sista kvartalet med 0,4 procent från juli–september och med 6,4 procent under hela året 2020.
Figur 1. Förändring i volymen av bruttonationalprodukten från föregående kvartal (säsongrensat, procent)---
Lågkonjunkturen i samhällsekonomin i Finland, som började redan i mitten av år 2019, fortsatte år 2020. I början av året var ekonomin redan inne i en recession, och utsikterna blev ännu dystrare i och med att coronapandemin spred sig över hela världen. Begränsningsåtgärderna och rekommendationerna för att förhindra spridningen av pandemin samt osäkerheten om framtiden drabbade särskilt servicenäringarna och utrikeshandeln under andra kvartalet. Under tredje kvartalet observerades en återhämtning från den värsta vågdalen, men bruttonationalprodukten stannade också under sista kvartalet på en lägre nivå än åren 2018 och 2019.
Uppgifterna i denna publikation om bruttonationalprodukten baserar sig på förädlingsvärdet från olika näringsgrenar, som blir kvar då man från de producerade varorna och tjänsterna drar av de insatser som använts vid produktionen av dem. Uppgifterna i kvartalsräkenskaperna baserar sig i stor utsträckning på uppgifter om företagens omsättning. Däremot finns det knappt några uppgifter alls om företagens kostnader. Eftersom förhållandet mellan företagens kostnader och omsättning kan avvika betydligt från det normala under coronaåret 2020, är uppskattningen av utvecklingen av bruttonationalprodukten mer osäker än normalt. En annan strukturförändring som ökar osäkerheten orsakas av att utbildningstjänster och hälso- och sjukvården förberett sig på att behandla infektioner och förebygga spridningen av pandemin. Vid utvärderingen av hälsovårdstjänsterna har man utnyttjat uppgifterna från Institutet för hälsa och välfärd med hjälp av vilka man har utrett mängden åtgärder som vidtagits, när resurser har överförts från planerade åtgärder till att trygga beredskapen för intensivvård.
Produktion
Den totala volymen av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna ökade med 0,3 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. År 2020 var förädlingsvärdet 2,9 procent lägre på årsnivå än året innan.
Av de industriella näringsgrenarna ökade år 2020 bara el- och elektronikindustrin. Också tjänstenäringarna visade en svag utveckling, och för transporten samt hotell- och restaurangverksamheten var coronaåret rentav katastrofalt.
Figur 2. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna år 2020 från året innan (procent)
Figur 3. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna under 4:e kvartalet 2020 jämfört med året innan (arbetsdagskorrigerat, procent)
Figur 4. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna under 4:e kvartalet 2020 jämfört med föregående kvartal (säsongrensat, procent)
Volymen av förädlingsvärdet inom primärproduktionen, dvs. jord- och skogsbruk samt fiske, minskade under oktober–december med fyra procent från året innan. På årsnivå minskade primärproduktionen med tre procent år 2020.
Förädlingsvärdet inom industrin (näringsgrenarna B–E) minskade med två procent år 2020 och under sista kvartalet med en procent jämfört med året innan. År 2020 minskade volymen inom metallindustrin med tre procent, inom den kemiska industrin med en procent och inom skogsindustrin rentav med tio procent. El- och elektronikindustrin ökade med sju procent.
Volymen av förädlingsvärdet inom byggverksamhet minskade under oktober–december med en procent från året innan, liksom under hela året 2020. Inom husbyggande har riktningen varit nedåtgående redan fr.o.m. år 2018, men anläggningsarbetena ökade år 2020.
Volymen av förädlingsvärdet inom servicenäringarna minskade under oktober–december med två procent från motsvarande kvartal året innan. Förädlingsvärdet inom servicenäringarna minskade med tre procent för hela året 2020. Mest drabbades transportnäringsgrenen av coronapandemin. Dess förädlingsvärde för år 2020 minskade med omkring en sjättedel från året innan, samt hotell- och restaurangverksamheten där nästan en tredjedel av förädlingsvärdet raderades.
Import, export, konsumtion och investeringar
År 2020 minskade den totala efterfrågan inom samhällsekonomin med fyra procent från året innan. Övriga efterfrågeposter minskade klart, men de offentliga konsumtionsutgifterna ökade en aning.
Figur 5. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan år 2020 jämfört med året innan (procent)
Figur 6. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 4:e kvartalet 2020 jämfört med året innan (arbetsdagskorrigerat, procent)
Figur 7. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 4:e kvartalet 2020 jämfört med föregående kvartal (säsongrensat, procent)
Exportvolymen ökade under oktober–december med nio procent från föregående kvartal. Leveransen av fartyg ökade exporten av varor, som steg med sju procent. Både exporten av tjänster och importen av tjänster har fr.o.m. andra kvartalet stannat på en lägre nivå än föregående år. Också importen av varor minskade i synnerhet under andra kvartalet. Under hela året 2020 minskade exportvolymen med sex procent och importvolymen med sju procent. Motsvarande förändringar i löpande priser var –11 och –12 procent i och med att priserna vid utrikeshandeln med varor gick ned.
Den privata konsumtionen var under varje kvartal år 2020 på en lägre nivå än året innan. För hela året minskade volymen av de privata konsumtionsutgifterna med fem procent. Särskilt svag var konsumtionen av halvvaraktiga varor och tjänster, då människor köpte accessoarer och använde tjänster i klart mindre utsträckning än året innan. Däremot ökade konsumtionen av icke-varaktiga varor under hela året, då befolkningen i stället för att gå på restaurang åt hemma.
De offentliga konsumtionsutgifterna ökade under oktober–december. Volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 0,3 procent för hela året 2020.
Volymen av den fasta bruttoinvesteringen minskade under oktober–december liksom under tidigare kvartal. Investeringar för hela året minskade med tre procent. Av investeringsposterna ökade bara anläggningsinvesteringarna. År 2020 minskade de privata investeringarna med fem procent, medan de offentliga investeringarna ökade med åtta procent från året innan.
Sysselsättning, löner och nationalinkomst
Antalet sysselsatta under oktober–december ökade med 0,6 procent jämfört med föregående kvartal. Antalet arbetade timmar inom samhällsekonomin minskade med 0,9 procent från föregående kvartal. År 2020 minskade antalet sysselsatta med 1,5 procent och antalet arbetade timmar med 2,0 procent från året innan. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var det relativa arbetslöshetstalet 7,4 procent under oktober–december, då det året innan var 6,0 procent. Det relativa arbetslöshetstalet för hela året 2020 var 7,8 procent, året innan var det 6,7 procent.
Arbetsproduktiviteten, dvs. volymen av bruttoförädlingsvärdet per arbetstimme, minskade i fjol med 0,9 procent.
Den nominella lönesumman inom samhällsekonomin ökade under oktober–december med 0,4 procent från nivån för föregående kvartal. För hela året minskade lönesumman med 0,4 procent. Arbetsgivarnas socialskyddsavgifter minskade med 1,1 procent från föregående kvartal och med 1,2 procent på årsnivå.
Driftsöverskottet (netto), som grovt motsvarar rörelsevinsten i affärsbokföring, minskade med 0,4 procent år 2020. Bruttonationalinkomsten var nominellt 0,7 procent mindre än året innan.
Tillgängliga uppgifter
De preliminära uppgifterna baserar sig på de källuppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga 19.2.2021. Uppgifterna på årsnivå 1990–2019 motsvarar de uppgifter om nationalräkenskaperna som publicerades 26.2.2021. Statistikcentralen och Eurostat utvärderar behandlingen av arbetspensionsanstalternas primärinkomster från utlandet. Man strävar efter att göra en eventuell korrigering så snabbt som möjligt. Den skulle inverka på uppgifterna för åren 2017–2020.
De preliminära uppgifterna för år 2020 som innehåller mer detaljerade uppgifter om de offentliga samfunden och övriga sektorräkenskaper publiceras 15.3.2021. De reviderade uppgifterna införs också i databastabellerna för kvartalsräkenskaperna, men någon egentlig statistikpublicering av kvartalsräkenskaperna görs inte.
Nationalräkenskaperna för år 2020 publiceras med ett mer detaljerat datainnehåll 23.6.2021.
Nationalräkenskapernas uppgifter om första kvartalet år 2021 publiceras 28.5.2021, då också tidigare kvartal revideras. Ett snabbestimat över utvecklingen av bruttonationalprodukten under januari–mars publiceras i samband med offentliggörandet av Konjunkturindikatorn för produktionen 18.5.2021.
Kvalitetsbeskrivningen (på finska) finns på Statistikcentralens webbplats: http://www.stat.fi/til/ntp/laa.html.
Metodbeskrivning för kvartalsräkenskaperna.Källa: Nationalräkenskaper 2020, 4:e kvartalet. Statistikcentralen
Förfrågningar: Samu Hakala 029 551 3756, Antti Kosunen 029 551 3613, kansantalous.suhdanteet@stat.fi
Ansvarig avdelningschef: Katri Kaaja
Uppdaterad 26.02.2021
Finlands officiella statistik (FOS):
Nationalräkenskaper, kvartalsvis [e-publikation].
ISSN=1797-9757. 4:e kvartalet 2020,
Bruttonationalprodukten minskade med 2,9 procent år 2020
. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ntp/2020/04/ntp_2020_04_2021-02-26_kat_001_sv.html