7. Kvinnor bor ensamma oftare än män
I slutet av år 2009 fanns det 2 517 400 bostadshushåll i Finland. Alla personer som stadigvarande bor i samma bostad bildar ett bostadshushåll. De personer som stadigvarande bor på anstalter bildar inte bostadshushåll och de räknas inte heller till bostadsbefolkningen. Det samma gäller för de personer vars bostad inte motsvarar definitionen på en bostad (se begrepp).
Antalet bostadshushåll ökade med 18 100 från året innan. Ökningen minskade med 4 800 från föregående år. Antalet bostadshushåll med en och två personer fortsatte att öka, men nu ökade också antalet trepersonsbostadshushåll, visserligen bara med två hundra. Antalet bostadshushåll med minst sju personer ökade, liksom i fjol, men bara med 65 bostadshushåll. Övriga bostadshushåll har för sin del minskat till antalet.
I dag finns det flest enpersonsbostadshushåll. I folkräkningen år 1975 fanns det fortfarande flest bostadshushåll med två personer, men redan i följande folkräkning 1980 var antalet enpersonsbostadshushåll störst. Av alla bostadshushåll finns det 41 procent enpersonsbostadshushåll och 33 procent tvåpersonsbostadshushåll, de större bostadshushållens andel är därmed 26 procent.
Tabell 11. Bostadshushåll efter personantal 1960–2009
År | Bostadshushåll | Antalet personer i bostadshushållet | Personer i bostadshushåll | Bostads- hushållets medelstorlek | ||||||
Totalt | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7+ | |||
1960 | 1 204 385 | 188 995 | 245 921 | 229 824 | 211 473 | 141 526 | 84 147 | 102 499 | 4 396 398 | 3,34 |
1970 | 1 420 723 | 288 970 | 323 640 | 284 336 | 252 696 | 140 089 | 69 293 | 61 699 | 4 540 945 | 2,99 |
1980 | 1 781 771 | 482 476 | 457 667 | 345 769 | 313 626 | 118 678 | 40 681 | 22 874 | 4 708 299 | 2,64 |
1985 | 1 887 710 | 532 094 | 514 825 | 347 127 | 324 365 | 117 290 | 33 895 | 18 114 | 4 839 696 | 2,56 |
1990 | 2 036 732 | 646 229 | 597 928 | 332 295 | 300 429 | 112 714 | 30 596 | 16 541 | 4 927 430 | 2,42 |
1995 | 2 180 934 | 766 636 | 652 608 | 323 921 | 278 102 | 110 370 | 31 616 | 17 681 | 5 040 600 | 2,31 |
2000 | 2 295 386 | 856 746 | 722 437 | 312 646 | 254 707 | 103 339 | 29 328 | 16 183 | 5 081 354 | 2,21 |
2005 | 2 429 500 | 964 739 | 789 950 | 297 276 | 240 517 | 96 607 | 26 202 | 14 209 | 5 153 727 | 2,12 |
2006 | 2 453 826 | 983 626 | 801 068 | 294 518 | 239 413 | 95 056 | 25 882 | 14 263 | 5 172 922 | 2,11 |
2007 | 2 476 505 | 999 812 | 811 596 | 292 140 | 239 151 | 93 746 | 25 639 | 14 421 | 5 195 414 | 2,10 |
2008 | 2 499 332 | 1 014 974 | 822 639 | 290 820 | 238 628 | 92 316 | 25 408 | 14 547 | 5 219 284 | 2,09 |
2009 | 2 517 393 | 1 025 658 | 830 843 | 291 056 | 238 529 | 91 368 | 25 327 | 14 612 | 5 242 156 | 2,08 |
Procent | ||||||||||
1960 | 100,0 | 15,7 | 20,4 | 19,1 | 17,6 | 11,8 | 7,0 | 8,5 | - | - |
1970 | 100,0 | 20,3 | 22,8 | 20,0 | 17,8 | 9,9 | 4,9 | 4,3 | - | - |
1980 | 100,0 | 27,1 | 25,7 | 19,4 | 17,6 | 6,7 | 2,3 | 1,3 | - | - |
1985 | 100,0 | 28,2 | 27,3 | 18,4 | 17,2 | 6,2 | 1,8 | 1,0 | - | - |
1990 | 100,0 | 31,7 | 29,4 | 16,3 | 14,8 | 5,5 | 1,5 | 0,8 | - | - |
1995 | 100,0 | 35,2 | 29,9 | 14,9 | 12,8 | 5,1 | 1,4 | 0,8 | - | - |
2000 | 100,0 | 37,3 | 31,5 | 13,6 | 11,1 | 4,5 | 1,3 | 0,7 | - | - |
2005 | 100,0 | 39,7 | 32,5 | 12,2 | 9,9 | 4,0 | 1,1 | 0,6 | - | - |
2006 | 100,0 | 40,1 | 32,7 | 12,0 | 9,8 | 3,9 | 1,1 | 0,6 | - | - |
2007 | 100,0 | 40,4 | 32,8 | 11,8 | 9,7 | 3,8 | 1,0 | 0,6 | - | - |
2008 | 100,0 | 40,6 | 32,9 | 11,6 | 9,5 | 3,7 | 1,0 | 0,6 | - | - |
2009 | 100,0 | 40,7 | 33,0 | 11,6 | 9,5 | 3,6 | 1,0 | 0,6 | - | - |
Figur 12. Bostadshushåll efter storlek 1990–2009
Figur 13. Bostadshushållsbefolkning efter bostadshushållets storlek 1990–2009
Bostadshushållen kan också studeras ur befolkningens synvinkel, dvs. hur många finländare det bor i ett bostadshushåll av en viss storlek. Andelen personer som bor ensamma har ökat gradvis från att för tjugo år sedan ha varit 13 procent av hela befolkningen till nuvarande 19 procent. Den största andelen av befolkningen (31 %) bor i bostadshushåll med två personer. Minst hälften av 55–79-åringarna bor i bostadshushåll med två personer, dvs. barnen har redan flyttat ut och båda makarna lever fortfarande.
Överlag bor kvinnorna oftare ensamma än männen. Av de kvinnor som fyllt 15 år bor 25 procent ensamma och av männen, liksom året innan, 21 procent. Åldersmässigt fördelas ensamboendet litet olika. Förändringen är kraftigast i kvinnornas livscykel. När man är ung bor man ensam och det gör man också mycket sannolikt när man är gammal. Mest sällan bor kvinnorna ensamma när de är ungefär 40 år, då 10 procent av kvinnorna i åldersklassen bor ensamma. I likhet med unga kvinnor bor också unga män ensamma. Männens ensamboende sjunker dock inte med åldern till en lika låg nivå som kvinnornas. En femtedel av 33-åriga män bor ensamma och andelen är nästan oförändrad ända upp till 75-årsåldern. Männens ensamboende förklaras för sin del av skilsmässor. I en skilsmässa stannar barnen oftast hos modern och fadern bor därmed åtminstone temporärt ensam. Omkring 30 procent av de män som fyllt 80 år bor ensamma.
Då man jämför ensamboendet med situationen år 1990, märker man att det ökat kraftigt i synnerhet bland yngre kvinnor och män, liksom bland gamla män och kvinnor. Kvantitativt sett är 63-åriga kvinnor den största åldersklassen som bor ensamma.
Figur 14. Andelen ensamboende män och kvinnor i resp. åldersklass 1990 och 2009
Källa: Befolknings- och dödsorsaksstatistik, Statistikcentralen
Förfrågningar: Marjut Pietiläinen (09) 1734 2798, Timo Nikander (09) 1734 3250, vaesto.tilasto@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma
Uppdaterad 30.11.2010
Finlands officiella statistik (FOS):
Familjer [e-publikation].
ISSN=1798-3223. Översikt 2009,
7. Kvinnor bor ensamma oftare än män
. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 27.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/perh/2009/02/perh_2009_02_2010-11-30_kat_007_sv.html