Förstasidan > Statistik > Brottslighet som kommit till polisens kännedom > 2013 > 1. Översikt över brott som kommit till polisens, tullens och gränsbevakningens kännedom.

1. Översikt över brott som kommit till polisens, tullens och gränsbevakningens kännedom.

1.1. Sammandrag

Polisen, tullen och gränsbevakningen fick år 2013 kännedom om totalt 424 800 brott i hela landet, vilket var 640 brott (0,2 %) färre än året innan. Under de senaste tio åren registrerades i genomsnitt 435 200 brott per år. Under år 2013 klarades totalt 246 000 brott upp, medan motsvarande siffra året innan var 254 300.

Merparten av brotten hade bokförts av polisen. Tullen och gränsbevakningen fick kännedom om 15 400 brott, dvs. 11,9 procent fler än året innan. Något över en fjärdedel av de brott som kommit till tullens och gränsbevakningens kännedom var alkoholbrott eller -förseelser och narkotikabrott.

Sett till landskap ökade antalet brott i Nyland, Satakunta, Österbotten, Norra Österbotten, Lappland och på Åland. Relativt sett mest ökade antalet brott i Österbotten, med 12,7 procent från året innan. Antalet brott minskade relativt sett mest i Mellersta Österbotten, med 11,4 procent från året innan.

I förhållande till folkmängden avslöjades flest brott i Nyland, Södra Karelen och Kymmenedalen. I hela landet avslöjades 7 828 brott per 100 000 invånare.

Figur 1. Brott efter landskap 100 000 invånare 2013

1.2. Egendomsbrott

År 2013 avslöjades 240 500 egendomsbrott, vilket var 1,2 procent fler än året innan. Den största gruppen egendomsbrott som kommit till polisens kännedom utgörs av stölder, snatterier och grova stölder. Dessa uppgick till 141 400, vilket var 1,9 procent fler än året innan. Under de tio senaste åren anmäldes i genomsnitt 148 600 stöldbrott (stölder, grova stölder, snatterier). År 2013 uppgick antalet bokförda stölder till 70 400, dvs. 3,8 procent fler än året innan. Antalet grova stölder minskade med 6 procent jämfört med år 2012. År 2013 var deras antal 3 050. Snatterierna uppgick till 68 000, dvs. 0,4 procent fler än år 2012. En tredjedel (47 500 brott) av stöldbrotten var butiksstölder och -snatterier. Jämfört med år 2012 ökade butiksstölderna med 0,4 procent.

Antalet inbrott (stölder genom olovligt intrång, grova stölder och snatterier) har minskat avsevärt under 2000-talet. År 2013 uppgick antalet inbrott till 32 500, vilket var 7,2 procent färre än år 2012. Inbrotten i fritidsbostäder ökade med 21,2 procent. År 2013 avslöjades 1 800 sådana fall. Mest minskade bostadsinbrotten, med 17,6 procent från året innan. Antalet inbrott i motorfordon minskade med 10,6 procent.

Figur 2. Inbrott (totalt 32 514 brott)

Av egendomsbrotten var 18 procent skadegörelser. Sammanlagt avslöjades 43 400 fall, dvs. 2,3 procent färre än år 2012. Under de senaste tio åren har antalet skadegörelser uppgått till i genomsnitt 50 200 per år.

Bedrägerierna utgör omkring 10 procent av egendomsbrotten. Bedrägerierna (bedrägeri, lindrigt bedrägeri, grovt bedrägeri) uppgick till 22 800, vilket var 9 procent fler än år 2012. Sammanlagt avslöjades 7 600 betalningsmedelsbedrägerier, vilket var 22,1 procent fler än år 2012. Både antalet bedrägerier och betalningsmedelsbedrägerier har varit ökande under de senaste tio åren. År 2013 var 43,8 procent av betalningsmedelsbedrägerierna sådana som utförts av kortinnehavaren själv (på det egna kontot).

År 2013 fick polisen kännedom om totalt 1 240 bokförings- och gäldenärsbrott, vilket är 4,2 procent fler än år 2012. Under de senaste tio åren har antalet sådana brott årligen uppgått till i genomsnitt 1 140. Antalet förfalskningsbrott (förfalskning, lindrig förfalskning, grov förfalskning, innehav av förfalskningsmaterial) som avslöjades uppgick till 3 780, vilket var 4,9 procent färre än år 2012. Under de senaste tio åren har i genomsnitt 4 660 förfalskningsbrott årligen avslöjats.

Antalet anmälda rån var 1 520, dvs. 5,7 procent färre än år 2012. Av rånen skedde 1 130 brott, dvs. 74 procent på allmän plats.

Figur 3. Egendomsbrott 2013 (Totalt 240 547 brott)

Tabell 1. Vissa egendomsbrott efter landskap per 100 000 invånare 2013

Landskapet	Egendomsbrott totalt	Inbrott	Stöld av motorfordon	Rån	Skadegörelse	Förskingring	Bedrägeri, betalningsmedelsbedrägeri
Hela landet	4 433	599	147	28	799	66	561
Nyland	5 859	626	154	44	1 015	99	627
Egentliga Finland	4 436	778	220	35	680	47	511
Satakunta	3 714	814	139	15	740	53	439
Egentliga Tavastland	3 426	515	87	16	727	51	528
Birkaland	4 126	609	128	25	861	52	479
Päijänne-Tavastland	4 418	738	206	20	749	70	531
Kymmenedalen	4 013	633	159	19	768	50	453
Södra Karelen	3 733	520	143	22	660	50	409
Södra Savolax	3 225	541	125	14	650	41	400
Norra Savolax	3 293	495	105	17	677	60	345
Norra Karelen	3 193	403	70	14	713	30	414
Mellersta Finland	3 249	484	86	21	661	57	371
Södra Österbotten	2 431	394	59	7	479	32	409
Österbotten	3 415	532	135	16	875	20	333
Mellersta Österbotten	2 135	246	44	7	547	35	206
Norra Österbotten	4 413	581	225	27	639	78	616
Kajanaland	3 095	319	63	16	693	38	636
Lappland	3 793	608	181	20	736	53	429
Åland	2 954	512	91	7	810	28	196

1.3. Våldsbrott

År 2013 avslöjades totalt 35 500 misshandelsbrott (misshandel, lindrig misshandel, grov misshandel), vilket var 2 700 fall (7,1 %) färre än år 2012. Antalet fall av grov misshandel minskade med 4,4 procent jämfört med året innan. De uppgick till 1 800. Under de senaste tio åren har antalet misshandelsbrott årligen uppgått till i genomsnitt 34 000. Den lagändring som trädde i kraft i början av år 2011 gjorde att antalet bokförda misshandelsbrott under år 2011 ökade betydligt. I och med lagändringen hör lindrig misshandel av minderåriga eller närstående under allmänt åtal. År 2011 bokfördes 40 200 fall av misshandel.

Antalet brott mot liv uppgick till 95. Detta var 6 fler fall än år 2012. Under de senaste tio åren var årsgenomsnittet 115. Motsvarande siffra under åren 1994–2003 var 138. Antalet försök till dråp, mord eller dråp under förmildrande omständigheter minskade med 86, då 264 sådana fall avslöjades.

År 2013 begicks 61 procent av brotten mot liv och 36 procent av misshandelsbrotten i privata bostäder.

Antalet våldtäkter uppgick till 975, medan motsvarande siffra år 2012 var 1 009. Under perioden 2004–2013 anmäldes i genomsnitt 800 våldtäkter. Polisen fick kännedom om 1 657 sexuella utnyttjanden av barn, dvs. 5,7 procent fler än år 2012. Antalen våldtäkter och sexuella utnyttjanden av barn varierar mycket från år till år. Enstaka polisanmälningar kan innehålla händelsekedjor omfattande flera delgärningar.

Tabell 2. Vissa våldsbrott efter landskap per 100 000 invånare 2013

Landskapet	Dråp, mord eller dråp under förmildrande omständigheter samt försök till dessa	Misshandel	Grov misshandel	Lindrig misshandel	Våldtäktsbrott
Hela landet	6	442	33	178	18
Nyland	6	532	29	189	20
Egentliga Finland	3	402	26	221	19
Satakunta	8	379	50	135	14
Egentliga Tavastland	10	310	39	200	16
Birkaland	4	394	28	174	19
Päijänne-Tavastland	8	383	39	175	16
Kymmenedalen	5	363	25	174	19
Södra Karelen	3	342	24	171	11
Södra Savolax	3	343	27	227	20
Norra Savolax	10	395	39	246	12
Norra Karelen	7	353	39	177	16
Mellersta Finland	9	507	39	139	16
Södra Österbotten	5	336	29	77	9
Österbotten	6	370	37	111	21
Mellersta Österbotten	7	536	18	169	8
Norra Österbotten	6	428	35	144	15
Kajanaland	8	593	39	231	11
Lappland	8	514	49	190	18
Åland	-	459	24	122	21

1.4. Brottsoffer och våld i nära relationer

År 2013 blev 39 200 personer offer för våldsbrott som polisen fick kännedom om, dvs. 12,6 procent färre än år 2012. Av offren var 22 800 (58,2 %) män och 16 400 (41,8 %) kvinnor. Antalet manliga offer var 11,5 procent och antalet kvinnliga offer 14,1 procent lägre än år 2012. Totalt 34 600 peroner blev offer för misshandel. Av dem var 20 900 (60,2 %) män och 13 800 (39,8 %) kvinnor. Uppgifter om offren fås på ett tillförlitligt sätt bara ifråga om vissa våldsbrott.

Vid misshandelsbrott är den typiska åldern för offret 18 år. Till denna åldersgrupp hörde 1 340 (3,9 procent) av alla offer. Av dem som blev offer för misshandelsbrott hade 4 900 (14,2 procent) fyllt 50 år. Antalet misshandelsbrott mot barn under 18 år minskade med 9,7 procent jämfört med året innan. Antalet barnoffer var nu 5 300, för ett år sedan var det 5 900. Detta är 15,3 procent av alla misshandelsbrottsoffer. Av de barn som blivit offer för misshandelsbrott var 3 300 (62 %) pojkar och 2 000 (38 %) flickor. Av barnoffren hörde 27,5 procent till åldersgruppen 0-9 år, 32,9 procent till 10–14-åringarna och 39,6 procent till 15–17-åringarna. Av de barn som blivit utsatta för sexuellt utnyttjande var 87,4 procent flickor och 12,6 pojkar.

Figur 4. Offer för vissa brott efter ålder och kön 2013

Av misshandelsbrotten skedde totalt drygt 35 procent i privata bostäder. Av misshandelsbrotten mot kvinnor skedde över hälften i privata bostäder och av dem mot män något under en fjärdedel. Av misshandeln mot män skedde drygt 45 procent på allmän plats och mot kvinnor något under en fjärdedel. Drygt 10 procent av misshandelsbrotten skedde på utskänkningsställen eller i affärscentra.

Figur 5. Misshandelsbrott efter brottsplats och offrets kön 2013

Våld i nära relationer

Tabell 3. Familjevåld efter offrets kön och ålder 2013

Offret/Relation mellan offret och misstänkta		Åldersgrupper totalt	- 14	15 - 20	21 - 29	30 - 39	40 - 49	50 - 59	60 -
Totalt	Familjevåld totalt	6 470	1 398	545	930	1 206	1 208	776	407
	Samma matlag	5 266	1 032	483	803	998	1 004	646	300
	Närä släkningar	1 204	366	62	127	208	204	130	107
Män	Familjevåld totalt	2 050	709	191	200	270	322	215	143
	Samma matlag	1 627	523	165	177	234	265	174	89
	Närä släkningar	423	186	26	23	36	57	41	54
Kvinnor	Familjevåld totalt	4 420	689	354	730	936	886	561	264
	Samma matlag	3 639	509	318	626	764	739	472	211
	Närä släkningar	781	180	36	104	172	147	89	53

År 2013 uppgick antalet offer för våld i nära relationer, som kommit till polisens kännedom, till 6 470, dvs. 13 procent färre än året innan. Av offren för våld i nära relationer var 68,3 procent kvinnor. Siffrorna för våld i nära relationer beskriver våld antingen mellan personer som bor i samma bostad eller våld mellan nuvarande eller tidigare familjemedlemmar. Drygt hälften av fallen bestod av våld mellan gifta par eller sambor, s.k. partnervåld. Av offren för partnervåld var bara en femtedel män.

1.5. Rattfyllerier och trafikbrott

Antalet grova rattfyllerifall minskade med 12,9 procent och antalet övriga rattfyllerifall ökade med 2,2 procent jämfört med år 2012. Totalt avslöjades 18 000 rattfylleribrott, vilket var 1 100 fall, dvs. 6 procent färre än året innan. Antalet rattfyllerifall som kommit till polisens kännedom var år 2013 lägre än på 30 år. Sedan rekordsiffrorna år 1990 har de minskat med över en tredjedel.

I fallen av rattfylleri hade 78,3 procent använt alkohol och 18 procent något annat rusmedel. Resterande 3,7 procent hade använt både och. Fallen av rattfylleri efter alkoholintag minskade med 11,3 procent och antalet fall av rattfylleri efter narkotikaintag ökade med 23,4 procent.

Figur 6. Ratfylleribrott 1980–2013

År 2013 registrerades 444  600 fall av äventyrande av trafiksäkerheten och trafikförseelser, vilket var 2,1 procent fler än år 2012. Största delen av dem är brott som avslöjas i samband med polisens övervakning och ledning. Antalet grova äventyranden av trafiksäkerheten uppgick till 3 800, vilket var 4,8 procent fler än år 2012. Polisen bokförde 315 800 fall av brott mot hastighetsbegränsningar, vilket var 9,3 procent fler än år 2012. Siffrorna för år 2013 är inte helt jämförbara med siffrorna för år 2012, eftersom fortkörningar som avslöjats vid den automatiska trafikövervakningen i slutet av år 2012 fördes till början av år 2013.

Figur 7. Rattfylleribrott efter landskap per 100 000 invånare 2013

1.6. Rusmedelsbrott

År 2013 uppdagades totalt 27 600 narkotikabrott, vilket var 2 600 fall (12,7 %) fler än år 2012. Antalet grova narkotikabrott ökade med 20,7 procent från året innan. Sammanlagt avslöjades 1 240 sådana fall. Fallen av straffbart bruk av narkotika ökade kvantitativt sett mest, med 13,2 procent. Sammanlagt uppdagades 12 800 fall, dvs. 1 500 fall fler än år 2012. Under 2000-talet har antalet narkotikabrott ökat nästan varje år.

Brott som kommit till tullens och gränsbevakningens kännedom, vilka ingår i siffrorna fr.o.m år 2009, ökade antalet narkotikabrott med omkring en tiondedel jämfört med narkotikabrott som bara kommit till polisens kännedom.

Figur 8. Narkotikabrott 2011–2013

Antalet bokförda alkoholbrott och -förseelser uppgick till 4 500, vilket var 2,8 procent färre än år 2012.

Då man statistikför rusmedelsbrott har brott som omfattar flera delgärningar antecknats som ett brott. Rusmedelsbrotten är av sådan natur att de vanligtvis bara avslöjas som resultat av polisens eller tull- och gränsbevakningsmyndigheternas verksamhet och merparten av brotten förblir oavslöjade.

1.7. Uppklarade brott

Polisen, tullen och gränsbevakningsväsendet klarade under år 2013 upp totalt 246 000 brott. Uppklarningsprocenten var 57,9, dvs. två procentenheter lägre än året innan. Uppklarningsprocenten av brott har räknats på så sätt att de brott som anmälts till polisen under statistikåret och alla brott som klarats upp under samma år har jämförts med varandra. Därför kan uppklarningsprocenten vara över 100.

Av egendomsbrotten klarade polisen upp 37,8 procent och av brotten mot liv och hälsa 77,1 procent.

Av kommunerna med över 30 000 invånare hade Kajana och Ylöjärvi de högsta uppklarningsprocenterna för brott, 77,5 och 69,8 procent. De lägsta uppklarningsprocenterna hade Helsingfors och Salo, 50,8 och 50,7 procent.

Uppklarningsprocenten varierar ganska kraftigt mellan olika typer av brott. Av trafikfylleri-, trafik- och rusmedelsbrotten klaras nästan alla brott upp på grund av det sätt på vilket de upptäcks. Av bedrägerierna klarades 69 procent upp och av brotten mot liv 89,5 procent. Uppklarningsprocenten för misshandelsbrott var 85,9 procent.

De lägsta uppklarningsprocenterna fanns bland stöldbrott (stöld, grov stöld) skadegörelser, betalningsmedelsbedrägerier och olovliga tillgrepp av motorfordon. År 2013 klarades var sjätte av stölderna upp. Av skadegörelserna klarades något under en fjärdedel upp och av betalningsmedelsbedrägerierna vart sjätte. Av alla olovliga tillgrepp av motorfordon klarades en tredjedel upp. Av alla rån klarades drygt hälften upp.

Tabell 4. Uppklarningsprocent för vissa typer av brott 1986-2013

Brott	1986 - 1990	1991 - 1995	1996 - 2000	2001 - 2005	2006 - 2010	2011	2012	2013
Alla brott 1)	65	51	51	56	61	59	60	58
Stöld	25	17	14	15	18	17	16	15
Grov stöld	39	29	40	41	38	34	38	38
Snatteri	78	70	67	58	57	57	56	56
Rån	53	43	42	45	49	49	54	53
Skadegörelser	29	27	27	26	25	21	23	22
Försök till dråp, mord eller dråp under förmildrande omständigheter	95	91	92	94	97	91	97	92
Misshandel	79	74	76	80	81	75	78	77
Grov misshandel	85	84	83	87	88	85	83	87
Lindrig misshandel	95	86	79	75	73	73	75	75
Våldtaktsbrott	63	56	57	63	66	59	72	78
Sexuellt utnyttjande av barn	91	84	88	82	86	62	91	63

1) Exkl äventyrande av trafiksäkerheten, smitning i vägtrafik, trafikförseelse, brott mot viss social lagstifning om vägtransporter och fordonsförseelse

1.8. Brottsmisstänkta

För de 246 000 brott som klarades upp år 2013 misstänktes totalt 276 400 personer. Samma person kan vara misstänkt för flera olika brott. Av de brottsmisstänkta var 18,4 procent kvinnor. När man bara räknar årets grövsta brott för en brottsmisstänkt (en person kan vara misstänkt bara en gång under året) var 103 000 olika personer misstänkta. En person var sålunda misstänkt för i genomsnitt 2,7 brott.

Brottsligheten bland män och kvinnor avviker, utöver den kvantitativa skillnaden, på så sätt att kvinnornas andel av misshandel, rattfylleri och skadegörelse var liten jämfört med männens. På 20 år har dock andelen kvinnor som misstänkts för misshandel och rattfylleri ökat. De mest typiska brott som kvinnor gjorde sig skyldiga till var snatteri, bedrägeri, förskingring och förfalskning. Kvinnorna var dessutom en aning yngre än männen. Den vanligaste åldern för misstänkta kvinnor var 19 år och för misstänkta män 20 år. Den genomsnittliga åldern för misstänkta var 32 år för båda könen.

Tabell 5. Misstänkta för utredda brott efter ålder och kön 2004-2013

År/misstänkta	Män totalt	Kvinnor totalt	Under 15 år män	Under 15 år kvinnor	15-17 år män	15-17 år kvinnor	18-20 år män	18-20 år kvinnor	21- år män	21- år kvinnor
2004	250 087	47 028	8 342	3 182	20 063	4 763	33 466	5 670	188 216	33 413
2005	250 489	46 580	7 289	3 047	22 486	4 546	31 983	5 521	188 731	33 466
2006	239 264	45 093	6 934	2 725	19 296	4 093	28 830	5 783	184 204	32 492
2007	250 303	57 847	8 347	2 749	19 783	4 077	29 702	5 433	192 471	45 588
2008	257 955	50 240	10 577	3 198	20 592	4 207	30 388	5 987	196 398	36 848
2009	247 229	51 298	8 846	3 173	19 049	4 635	27 261	5 923	192 073	37 567
2010	249 123	52 930	8 023	3 414	18 542	5 053	27 431	5 722	195 127	38 741
2011	248 787	53 975	9 091	3 640	19 359	5 230	28 224	5 943	192 113	39 162
2012	233 156	49 896	6 930	2 738	16 532	4 338	26 485	5 439	183 209	37 381
2013	225 509	50 852	6 631	2 433	15 011	4 000	25 574	5 391	178 293	39 028

År 2013 var andelen unga och minderåriga – yngre än 21 år – av alla dem som misstänkts som skyldiga 21,4 procent. De ungas andelar var stora i alkoholbrott, rån, skadegörelser och olovliga tillgrepp av motorfordon. Av de personer som misstänktes för rån var 37,8 procent unga, av dem som misstänktes för skadegörelse 44,4 procent. Av de personer som misstänktes för misshandel var 20,7 procent unga.

1.9. Misstänkta personers bakgrund

Den statskattepliktiga medelinkomsten för brottsmisstänkta i åldern 15 år och äldre i den registrerade befolkningen (som bor fast eller tillfälligt i Finland) var omkring 16 900 euro, medan motsvarande inkomst för hela befolkningen var omkring 27 000 euro (inkomstskatt betalas till staten på förvärvsinkomst och kapitalinkomst). Motsvarande medianinkomster var omkring 9 600 och 22 600 euro. Av de brottsmisstänkta hade 31,7 procent inkomster på mindre än 5 000 euro, då motsvarande andel för hela befolkningen var 10,5 procent. 32,5 procent av de brottsmisstänkta hade inkomster på minst 20 000 euro, motsvarande andel för hela befolkningen var 55,3 procent. Till klassen under 2 499 euro hör också alla de personer för vilka det saknas uppgifter om statsskattepliktig inkomst. Siffrorna i kapital 1.9 har beräknats på så sätt att en person är misstänkt bara en gång. Siffror som beräknats på så sätt avviker från övriga siffror över misstänkta i denna publikation, där samma person kan förekomma flera gånger under året som misstänkt. Kapitlet omfattar inte dem som gjort sig skyldiga till äventyrande av trafiksäkerheten och trafikförseelser. Uppgifterna om de statsskattepliktiga inkomsterna bland brottsmisstänkta baserar sig på uppgifter i skattestyrelsens beskattningsdatabas över statsskattepliktiga inkomster för år 2012.

Tabell 6. Misstänkta för brott efter kön och statsskattepliktiga inkomster 2013, 15 år och äldre

Kön		Totalt	- 2 499 €	2 500 - 4 999 €	5 000 - 9 999 €	10 000 - 19 999 €	20 000 - 39 999 €	40 000 - 79 999 €	Över 80 000 €
Kön totalt	Misstänkta	99 649	26 096	5 458	17 904	17 805	22 106	8 611	1 669
	%	100,1	26,2	5,5	18,0	17,9	22,2	8,6	1,7
Män	Misstänkta	78 605	20 581	4 255	13 572	13 420	17 722	7 562	1 493
	%	100,0	26,2	5,4	17,3	17,1	22,5	9,6	1,9
Kvinnor	Misstänkta	21 044	5 515	1 203	4 332	4 385	4 384	1 049	176
	%	99,9	26,2	5,7	20,6	20,8	20,8	5,0	0,8

Figur 9. Misstänkta för brott och hela befolkningen efter statsskattepliktig inkomst 2013, 15 år och äldre

Sett till huvudsaklig verksamhet hörde 38,6 procent av de brottsmisstänkta personerna till gruppen sysselsatta (personer i den registrerade befolkningen som fyllt 15 år), medan 16,7 procent hörde till de arbetslösa och 14,4 procent till andra personer utanför arbetskraften. Av hela befolkningen var 52,2 procent sysselsatta, 5,2 procent arbetslösa och 4,2 procent utanför arbetskraften. Uppgiften om huvudsaklig verksamhet är från år 2011.

Figur 10. Misstänkta för brott och hela befolkningen efter huvudsaklig verksamhet 2013, 15 år och äldre

Av alla brottsmisstänkta som fyllt 15 år hade 52,2 procent enbart utbildning på grundnivå och 37,5 procent hade utbildning på mellannivå. I hela befolkningen var motsvarande andelar 31,3 och 40 procent.

I tabellbilagorna 4–7 kan samma person förekomma flera gånger som misstänkt för brott. Detta ett vanligt sätt att i statistiken ange antalet personer som misstänks vara skyldiga till brott. På så sätt får man en bättre bild av kriminaliteten som fenomen och därigenom kan man bättre beskriva kopplingen mellan och typ av brott och bakgrund.

1.10. Utländska medborgare

År 2013 var antalet misstänkta för brott som polisen, tullen och gränsbevakningen klarat upp 276 400 personer, av vilka 34 800 var utländska medborgare. Jämfört med år 2012 minskade det totala antalet misstänkta med 2,4 procent och antalet utländska misstänkta med 1,4 procent. Antalet misstänkta utlänningar har under de tio senaste åren varit i genomsnitt 27 100. Andelen utlänningar av alla misstänkta var 12,6 procent. Andelen har varit något stigande under de senaste åren. År 2013 utgjorde ryska och estniska medborgare den största utländska gruppen med 8 100 personer vardera. Av de misstänkta estniska medborgarna var 40,6 procent stadigvarande bosatta i Finland och av de ryska 24,3 procent.

Andra länder vars medborgare misstänkta för brott var fler än 1 000 personer var Rumänien (2 100), Sverige (1 400), Irak (1 400), Litauen (1 300) och Somalia (1 300). Av de litauiska medborgarna var bara 2,9 procent stadigvarande bosatta i Finland och av de rumänska 6,2 procent. Motsvarande procenttal för de somaliska och irakiska medborgarna var 93,7 och 77,8 procent. Av svenskarna var 63,6 procent stadigvarande bosatta i Finland. En och samma person kan göra sig skyldig till flera olika brott under ett år.

Figur 11. Utländska medborgare misstänkta för brott efter bostadsort 2009–2013

Av de utländska personer som misstänktes för brott som klarades upp år 2013 var 43,4 procent stadigvarande bosatta i Finland. Denna andel har under de senaste åren varit nästan oförändrad. De utländska personer som misstänktes för brott och som bodde i Finland var något yngre än de finländska misstänkta. Deras medelålder var 31 år, medan medelåldern för finländska misstänkta var 32 år. Typiska brott för utlänningar bosatta i Finland var stöld-, misshandels- och narkotikabrott samt förande av fortskaffningsmedel utan behörighet.

I statistiken kan samma person förekomma flera gånger som misstänkt för brott. Uppgifterna om de misstänkta personernas medborgarskap och huruvida de är stadigvarande bosatta i Finland eller inte grundar sig på uppgifter om medborgarskap som erhållits från polisen och på uppgifter som tagits ur befolkningsmaterial med hjälp av personbeteckningen. Gruppen "inte stadigvarande bosatta i Finland" är problematisk i det avseende att den kan innehålla personer som vistas längre tider i Finland utan att skaffa fast hemvist här. Gruppen kan också innehålla personer, t.ex. misstänkta för narkotikabrott, som kommit till Finland bara i syfte att begå brott.

Tabell 7. Bosatta i Finland misstänkta för utredda brott efter ålder och medborgarskap 2013

Åldersgrupper	Stadigvarande bosatta i Finland		Andel per 1 000 invånare i åldersgrupper
	Finländare	Utlänningar	Finländare	Utlänningar
-14	8 214	511	10	18
15-17	17 853	862	98	176
18-20	28 763	1 168	147	195
21-24	32 571	2 189	126	169
25-29	35 676	2 913	113	109
30-34	29 340	2 521	93	90
35-39	23 247	1 711	76	76
40-49	33 384	2 258	50	70
50-59	19 926	762	27	40
60-69	8 229	156	12	19
70-	2 113	62	3	10
Totalt	239 316	15 113	46	77

Om antalet misstänkta personer räknas på så sätt att samma person kan vara misstänkt för flera brott, är antalet misstänkta med finländsk bakgrund 234 800 (85 procent av de misstänkta). Av dem är 227 600 födda i Finland och 7 200 utomlands. Antalet misstänkta med utländsk bakgrund uppgick till 20 000 (7,2 procent av de misstänkta). Av dem med utländsk bakgrund är 1 700 födda i Finland och 18 300 födda utomlands. Av de personer som misstänktes för brott hade 4 400 (1,6 %) okänd härkomst, medan befolkningsuppgifter inte fanns att tillgå för 17 200 (6,2 %) misstänkta. Befolkningsuppgifter saknas bl.a. om turister och personer som vistas tillfälligt i landet.

Källa: Brottslighet som kommit till polisens kännedom 2013. Statistikcentralen

Förfrågningar: Kimmo Haapakangas 09 1734 3252, rikos@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

---

Uppdaterad 2.4.2014