Förstasidan > Statistik > Utrikeshandel med tjänster > 2004 > Utrikeshandel med tjänster 2000-2004

Utrikeshandel med tjänster 2000-2004

Resultat från publikationen "Företagens internationalisering 2004"

Uppgifter om tjänster som företag köpt från utlandet och sålt till utlandet samlas in med Statistikcentralens enkät "Utrikeshandel med tjänster". Uppgifterna, som har publicerats från och med år 2000, samlas in från företag efter typ av tjänst och destinationsland. Enkäten täcker i Finlands betalningsbalans avsnittet "övriga tjänster", som innehåller alla tjänster med undantag av turism- och transporttjänster. Som landsindelning används den landsgrupp som Statistikcentralen avgränsat och som består av 23 destinationsländer: EU15-länderna, USA, Kanada, Japan, Norge, Schweiz, Ryssland, Estland samt från och med statistikåret 2003 också Kina och Indien. Alla övriga länder ingår i gruppen "Övriga världen".

Uppgifterna om export av tjänster och som ingår i detta kapitel avviker från tidigare publicerade tal på grund av revidering av uppgifterna och preciseringar i definieringen av tjänster. Bakom nivåjusteringen ligger Statistikcentralens förbättrade datainsamlingsbefogenheter, som gett en större möjlighet än tidigare för jämförande av källuppgifter för olika statistik. Som en följd av jämförelsen har tolkningen av begreppet utrikeshandel med tjänster preciserats. De nivåkorrigerade serierna i utrikeshandeln med tjänster presenteras i denna publikation för åren 2000-2004.

År 2004 inom utrikeshandel med tjänster

År 2004 ökade de finländska företagens export av tjänster med närmare 28 procent och importen med över 12 procent från året innan. Den snabba tillväxten inom exporten beror på att jämförelseåret 2003 kan tolkas som ett år för nedgång inom export av tjänster. Exportintäkterna blev då över 12 procent mindre än året innan, dvs. år 2002. Finlands sammanräknade export av tjänster var över 8,3 miljarder euro år 2004. Den klart största källan för intäkter från export av tjänster var posten övriga företagstjänster som innehåller varuförmedling och bruksleasing och oklassificerade interna tjänster i koncernen. De näst största posterna för export av tjänster var byggtjänster, royaltyn och licensavgifter samt datatekniktjänster. Exportens struktur förblev nästan oförändrad jämfört med året innan. Exporten av byggtjänster samt royaltyn och licensavgifter ökade med över 230 miljoner euro, vilket ledde till att datatekniktjänsterna fick avstå sin andra plats och därmed utgöra den fjärde viktigaste källan för exportintäkter. Det högteknologiska kunnandets betydelse inom Finlands utrikeshandel med tjänster återspeglar sig i den betydande ökningen av royaltyn och licensavgifter. Andelen övriga tjänster av den totala exporten av tjänster minskade, vilket innebär att statistikföringen har preciserats.

Importen av tjänster utgjorde omkring 4,3 miljarder euro år 2004. Importens struktur, som inte förändrades avsevärt från året innan, följer exportens struktur vad gäller de viktigaste tjänsteposterna. Också när det gäller import är de viktigaste enskilda tjänsteposterna övriga företagstjänster (mer än en fjärdedel av totalimporten), royaltyn och licensavgifter, datatekniktjänster samt byggtjänster. Orsaken till tillväxten inom totalimporten var i synnerhet ökningen inom byggtjänsterna med 235 miljoner euro och datatekniktjänster med 153 miljoner euro. Ökningen av royaltyn och licensavgifter, som är den näststörsta posten vad gäller import av tjänster (15 procent av totalimporten), var 18 procent år 2004.

Import och export av tjänster 2000-2004, miljard euro

Utrikeshandel med tjänster efter typ av tjänst

Efter tjänsteposten övriga företagstjänster har royaltyn och licensavgifter under början av 2000-talet varit den nästviktigaste källan för intäkter från tjänstexporten med undantag av nedgångsåret 2003. Inkomsterna var som högst under det första referensåret, dvs. år 2000. Därefter började de klart minska fram till år 2003. År 2004 uppvisade royaltyn och licensavgifterna åter ett överskott efter två föregående år av underskott. I enkäten för år 2003 infördes Kina och Indien som nya destinationsländer. Kinas andel av totalintäkterna av erhållna royaltyn och licensavgifter var störst (31 %) år 2004. Indiens betydelse var däremot ännu ytterst liten. En annan viktig källa för intäkter från royaltyn och licensavgifter har traditionellt varit USA. Orsaken till kollapsen av exportintäkterna år 2001 var den betydande minskningen av royaltyn och licensavgifter från USA. År 2004 steg USA:s andel av totalintäkterna till över 17 procent från att ha varit 13 procent året innan.

Byggtjänsternas andel av den totala exporten av tjänster var över sju procent år 2004. Dess export har ökat med 27 procent från år 2000 till år 2004. Orsaken till ökningen var i synnerhet ökad export av byggtjänster till Ryssland, vars andel var över hälften av all export av byggtjänster. Ryssland har vid sidan av exporten också varit den viktigaste handelspartner då det gäller importen av byggtjänster. Kina var den näst viktigaste källan för intäkter från exporten av byggtjänster. Byggtjänsterna har uppvisat ett överskott under hela granskningsperioden 2000-2004, men överskottet har minskat klart sedan början av 2000-talet.

Den fjärde största posten för exporten av tjänster var datatekniktjänster, vars andel av den totala exporten av tjänster var sju procent år 2004. Den totala nivån på exporten av datatekniktjänster sjönk en aning år 2003 från året innan, men återhämtade sig år 2004 och hade en tillväxt på 17 procent. Nedgångsåret berodde delvis på den klara nedgången av exportintäkter tillsammans med Storbritannien. År 2004 var de viktigaste enskilda handelspartnerna fortfarande Tyskland, Sverige och Storbritannien. Också Kinas betydelse inom exporten av datatekniktjänster steg till samma nivå som Frankrikes, Belgiens och USA:s betydelse, dvs. till omkring fem procent. Värdet på exporten av datatekniktjänster var större än värdet på importen år 2004, men överskottet minskade fortfarande klart från året innan.

När det gäller experttjänsterna, som har klassificerats till övriga företagstjänster, har de viktigaste tjänsteposterna varit forsknings- och utvecklingstjänster samt arkitekt-, ingenjörs- och övriga tekniska tjänster. När det gäller forsknings- och utvecklingstjänsterna har Finland visat ett klart underskott. Å andra sidan ingår ersättning från f&u-tjänster också i posten övriga företagstjänster, vars andel inte går att uppskatta. År 2004 minskade exporten av f&u-tjänsterna med närmare 17 procent jämfört med året innan. När det gäller exporten av f&u-tjänsterna har Sverige med en andel på 44 procent av den totala exporten av forsknings- och utvecklingstjänster traditionellt varit den viktigaste handelspartnern.

Exporten av arkitekt-, ingenjörs- och övriga tekniska tjänster ökade med tre procent år 2004. Över hälften av exportintäkterna från dessa experttjänster härstammar från länder utanför Europa. Av de europeiska länderna var Sverige den viktigaste handelspartnern. De tekniska tjänsternas handelsbalans uppvisade ett klart överskott. Av experttjänsterna har exporten av juridiska och bokföringstjänster samt förvaltningstjänster och PR-tjänster uppvisat ett underskott under hela perioden 2000-2004. Underskottet inom reklam- och marknadsföringstjänster ökade fastän exportintäkterna ökade med 20 procent år 2004. De viktigaste exportländerna var Nederländerna och Sverige.

Export av tjänster efter typ av tjänst, procent av den totala exporten av tjänster

¹⁾ = förädlingstjänster
²⁾ = inkl. förmedlingshandel, bruksleasing och koncernens oklassificerade interna tjänster

Vissa separata tjänsteposter, vilkas inverkan på de totala exportintäkterna är mindre, förändrades relativt sett mest år 2004. Informationstjänsterna samt personliga tjänster och kultur- och rekreationstjänsterna ökade relativt sett mest sina exportintäkter från året innan. Nedgången var relativt sett störst inom exportposterna "jord- och skogsbruk, mineral- och förädlingstjänster" samt audiovisuella tjänster. Vid tolkningen av underposterna krävs dock försiktighet eftersom statistikföringen av utrikeshandeln med tjänster har en kort historia. Förändringen från föregående år kan bero både på att statistikföringen har preciserats och att det skett en äkta förändring.

Den nuvarande statistikföringen av utrikeshandeln med tjänster håller på att bli etablerad, men uppgifterna är tillgängliga först från en femårsperiod. Uppskattningarna är pålitligare då statistikföringen har genomförts med samma metod och etablerade definitioner under flera år. Under en längre tidsserie kan man dra slutsatser av de egentliga trenderna som gäller förändringarna i tjänsteposterna. Också förändringarna i företagsvärlden, som t.ex. företagsarrangemang och externalisering av funktioner återspeglar sig oundvikligen i statistikföringen av utrikeshandeln med tjänster. Å andra sidan kan en enda stor realiserad affär eller mistandet av ett affärsförhållande medföra en ytterst stor förändring i de tjänste- och landsvisa posterna.

Export av tjänster efter typ av tjänst 2000-2004, Milj. EUR

Typ av tjänst	2000	2001	2002	2003	2004
Post- och telekommunikationstjänster	225	255	252	202	251
Post- och kurirtjänster	38	39	40	49	68
Telekommunikationstjänster	186	216	212	153	183
Export av byggtjänster	472	446	276	363	601
Datateknik- och informationstjänster	222	336	533	501	608
Datatekniktjänster	218	326	518	492	576
Informationstjänster	4	10	16	9	31
Royaltyer och licensavgifter	958	654	594	443	675
Andra företagstjänster	3 000	5 016	5 489	4 843	6 032
Juridiska-, bokförings-, administrativa- och PR-tjänster	62	92	96	161	138
Reklam-, marknadsföringsundersökning och opinionsmätningar	57	57	77	113	136
Forskning och utveckling (F & U)	216	247	200	283	235
Arkitekt-, ingenjörs- och andra tekniska tjänster	292	228	251	272	280
Jord- och skogsbruks-, samt gruvdrifts- och förädlingstjänster	1	1	92	89	1
På annat håll ospecificerade företagstjänsterna inkl. förmedlingshandel, bruksleasing och koncernens oklassificerade interna tjänster	2 372	4 393	4 774	3 925	5 241
Övriga personliga, kultur- och rekreationstjänster	5	10	12	26	13
Audiovisuella och därmed förknippade tjänster	2	4	6	23	4
Övriga personliga-,kultur- och rekreationstjänster	3	6	6	3	9
Tjänster, som inte hör till någon annan grupp	33	69	267	120	124
Summa	4 914	6 786	7 424	6 499	8 303

År 2004 ökade finländska företagens import av tjänster med över 12 procent från året innan. De viktigaste enskilda posterna för import av tjänster är övriga företagstjänster, royaltyn och licensavgifter till utlandet, datatekniktjänster samt byggtjänster. År 2004 var den totala andelen av dessa tjänster över 67 procent av den totala importen av tjänster. Orsaken till tillväxten inom totalimporten var i synnerhet tillväxten på 90 procent inom byggtjänsterna. Ryssland har vid sidan av exporten varit den viktigaste handelspartner då det gäller importen av byggtjänster. Rysslands andel av totalimporten av byggtjänster var 43 procent.

År 2004 betalades till utlandet mer royaltyn och licensavgifter än tidigare år. Tillväxten var 98,9 miljoner euro från året innan. Royaltyn och licensavgifter som inkomstfördes från utlandet var dock år 2004 högre än de som betalats till utlandet, vilket avspeglar Finlands förbättrade konkurrenskraft i utrikeshandel med tjänster som är förknippade med produktutveckling och innovationsverksamhet. Royaltyn och licensavgifter betalades mest till USA, vars andel var 48 procent av alla utgifter vad gäller royaltyn och licensavgifter. De näst viktigaste länderna som erhöll avgifterna var Storbritannien och Sverige.

Importen av datatekniktjänster ökade med 37,6 procent år 2004, vilket minskade överskottet betydligt. Externaliseringen av företagens funktioner, som ökat i snabb takt i synnerhet inom datatekniktjänsterna, har lett till att minskningen av överskottet har fått fart. Å andra sidan var värdet på importen större än värdet på exporten under de första åren av granskningen, dvs. år 2000 och 2001, men år 2002 uppvisade posten datatekniktjänster ett överskott. Datatekniktjänster har köpts mest från Sverige och Storbritannien.

När det gäller experttjänsterna var de mest betydande företagstjänsterna som köptes från utlandet reklam, marknadsundersökningar och opinionsmätningar, f&u-tjänster samt juridiska tjänster, bokförings-, förvaltnings- och PR-tjänster. Underskottet inom reklam- och marknadsföringstjänster ökade eftersom importutgifterna ökade med omkring 12 procent år 2004. De viktigaste importländerna var USA och Sverige.

Också när det gäller forsknings- och utvecklingstjänster har Finland, med en bred kunskapsbas, men liten ekonomi, uppvisat ett underskott. Därmed är Finland fortfarande beroende av internationellt kunnande inom forskning och teknologi, även om importen av f&u-tjänster minskade med över 30 procent år 2004. Då det gäller importen av f&u-tjänster har de viktigaste handelspartnerna varit Storbritannien och USA. När det gäller experttjänsterna har värdet på importen av juridiska tjänster och bokförings- samt förvaltnings- och PR-tjänster varit större än värdet på exporten under hela perioden 2000-2004. År 2004 fördubblades underskottet, vilket berodde på att importen ökade med 11 procent. De viktigaste handelspartnerna även inom importen av juridiska tjänster och bokförings- samt förvaltnings- och PR-tjänster var USA och Storbritannien.

Import av tjänster efter typ av tjänst, procent av den totala importen av tjänster

¹⁾ = förädlingstjänster
²⁾ = inkl. förmedlingshandel, bruksleasing och koncernens oklassificerade interna tjänster

Import av tjänster efter typ av tjänst 2000-2004, Milj. EUR

Typ av tjänst	2000	2001	2002	2003	2004
Post- och telekommunikationstjänster	326	385	276	234	215
Post- och kurirtjänster	25	27	31	41	26
Telekommunikationstjänster	301	359	245	192	189
Import av byggtjänster	57	127	223	261	497
Datateknik- och informationstjänster	331	379	395	427	592
Datatekniktjänster	312	364	363	407	561
Informationstjänster	19	15	32	19	31
Royaltyer och licensavgifter	611	595	641	545	644
Andra företagstjänster	2 620	2 170	1 899	2 257	2 206
Juridiska-, bokförings-, administrativa- och PR-tjänster	174	141	216	207	230
Reklam-, marknadsföringsundersökning och opinionsmätningar	190	142	301	375	420
Forskning och utveckling (F & U)	123	137	235	411	283
Arkitekt-, ingenjörs-, och andra tekniska tjänster	86	90	69	77	92
Jord- och skogsbruks-, samt gruvdrifts- och förädlingstjänster	4	3	2	1	8
På annat håll ospecificerade företagstjänsterna inkl. förmedlingshandel, bruksleasing och koncernens oklassificerade interna tjänster	2 043	1 658	1 077	1 187	1 174
Övriga personliga, kultur- och rekreationstjänster	63	42	64	22	23
Audiovisuella och därmed förknippade tjänster	55	33	58	6	6
Övriga personliga-,kultur- och rekreationstjänster	7	9	6	16	17
Tjänster, som inte hör till någon annan grupp	40	56	128	78	123
Summa	4 047	3 755	3 626	3 823	4 300

Utrikeshandel med tjänster efter land

År 2004 riktades 39 procent av Finlands export av tjänster till EU15-länderna. Ökningen av exportintäkterna från länderna utanför EU15-området med 31 procent har inverkat på den minskade betydelsen av EU15-länderna även om exporten ökade med 23 procent i området. Av EU15-länderna har Sverige varit det viktigaste landet för export av tjänster. Sveriges andel var omkring 20 procent av den totala exporten av tjänsterna till området. Ökningen av exportintäkterna från Sverige var 13 procent år 2004. För Finland var övriga viktiga exportländer i området Storbritannien, Tyskland och Nederländerna. Vid sidan av Luxemburg riktade sig tillväxten inom exporten av tjänster relativt sett mest till Nederländerna som därmed ökade sina andelar inom totalexporten till EU15-området. Belgien var det enda landet i området där Finlands export av tjänster minskade år 2004.

Den ökade betydelsen av handelspartner utanför EU15-området beror på den kraftiga ökningen av Finlands export av tjänster till Kina, Ryssland och USA. Dessa länder står för 27 procent av intäkterna från Finlands totala export av tjänster. Finland export av tjänster till Kina mer än fördubblades år 2004. Även om Indiens betydelse som handelspartner ännu är liten ledde Indiens snabba ekonomiska tillväxt till att Finlands export av tjänster till Indien nästan tredubblades från året innan.

EU15-ländernas betydelse för importen av tjänster har varit större än för Finlands export av tjänster. År 2004 köptes 57 procent av den totala importen av tjänster från EU15-länderna. För Finland var de viktigaste importländerna Sverige, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna som också var de viktigaste länderna för export av tjänster. Dessa länder täckte 40 procent av den totala importen av tjänster. År 2004 minskade importen av tjänster från Storbritannien en aning, vilket ledde till att Sverige gick förbi Storbritannien och blev det viktigaste EU15-landet då det gäller import av tjänster. Importen av tjänster från Tyskland steg relativt sett mest.

Den viktigaste enskilda handelspartnern då det gäller importen av tjänster har varit USA, vars betydelse dock har minskat sedan början av 2000-talet. År 2004 köptes 3,5 procent mer tjänster från USA än året innan. Av länderna utanför EU15-området har Ryssland under hela början av 2000-talet blivit ett viktigt importland och gått förbi Norge och Schweiz. År 2004 köptes från Ryssland 84 procent mer tjänster än året innan. Som länder som Finland köper tjänster från är Kina och Indien inte ännu viktiga för Finland, men tillväxten inom importen år 2004 var betydande i synnerhet från Kina.

År 2004 uppvisade Finlands handel med tjänster ett överskott tillsammans med nästan alla EU15-länderna. Den sammanräknade exporten av tjänster till EU15-området var 767 miljoner euro större än de köpta tjänsterna från området. År 2004 fördubblades Finlands överskott inom handeln med tjänster med EU15-länderna. Nederländerna ökade avsevärt överskottet inom handeln med tjänster.

Under hela granskningsperioden har Finlands handel med tjänster uppvisat ett överskott med länderna utanför EU15-området. Finland har dock uppvisat ett betydande underskott inom handeln med tjänster med USA, som dock minskade med två procent år 2004. År 2004 ökade överskottet då Finlands handel med tjänster nästan fördubblade både med Ryssland och Kina.

Tjänsternas handelsbalans efter område 2000-2004, miljard euro

 

Export av tjänster efter destinationsland 2000-2004, Milj. EUR

EU-15	2000	2001	2002	2003	2004
Belgien	46	78	105	112	96
Danmark	89	111	116	88	102
Frankrike	165	231	310	171	224
Grekland	36	54	65	47	49
Irland	31	58	58	101	140
Italien	158	179	201	145	171
Luxemburg	8	5	12	8	16
Nederländerna	123	172	261	242	470
Portugal	28	50	52	38	46
Spanien	49	86	77	84	109
Storbritannien	390	740	854	506	571
Sverige	525	615	589	572	645
Tyskland	310	435	432	444	489
Österrike	66	75	66	64	98
Den övriga världen
Estland	46	100	98	73	62
Norge	110	131	132	121	152
Ryssland	278	305	429	579	1 111
Schweiz	93	145	362	360	188
Kanada	19	20	23	20	25
USA	846	827	445	411	438
Japan	123	276	177	87	36
Kina	..	..	..	327	692
Indien 2	..	..	..	18	45
Andra	1 373	2 092	2 558	1 882	2 327
Summa	4 914	6 786	7 424	6 499	8 303

² Ingick tidigare i posten ´Andra`
.. Uppgift inte tilllgänglig

Import av tjänster efter destinationsland 2000-2004, Milj. EUR

EU-15	2000	2001	2002	2003	2004
Belgien	62	67	98	122	128
Danmark	264	231	142	188	179
Frankrike	120	96	137	134	149
Grekland	7	6	7	13	13
Irland	49	46	58	131	144
Italien	56	61	82	57	57
Luxemburg	4	5	9	12	9
Nederländerna	162	213	220	220	261
Portugal	5	69	7	7	5
Spanien	35	36	35	34	37
Storbritannien	681	528	480	523	490
Sverige	355	404	548	494	544
Tyskland	301	290	260	290	408
Österrike	24	31	27	36	37
Den övriga  världen
Estland	35	38	49	52	49
Norge	65	86	118	105	97
Ryssland	69	105	191	176	324
Schweiz	70	80	99	98	137
Kanada	32	37	33	24	36
USA	1 235	917	695	650	673
Japan	98	85	22	23	36
Kina	..	..	..	15	74
Indien2	..	..	..	26	42
Andra	317	324	310	391	372
Summa	4 047	3 755	3 626	3 823	4 300

² Ingick tidigare i posten ´Andra`
.. Uppgift inte tilllgänglig

Utländska dotterbolag och utrikeshandel med tjänster

År 2004 fanns det över 3 300 utländska dotterbolag i Finland. När det gäller exporten av tjänster var de i Finland belägna utländska dotterbolagens andel 15 procent och när det gäller importen av tjänster 35 procent år 2004. Deras sammanräknade export av tjänster var 1,23 miljarder och import 1,45 miljarder euro. De utländska dotterbolagens andel av företagens anställda var 15 procent och av omsättningen 21 procent. Deras betydelse av importen av tjänster var därmed betydligt större än då det gäller antalet anställda och omsättningen.

De utländska dotterbolagens andel av utrikeshandel med tjänster varierar avsevärt efter tjänstepost. När det gäller export av tjänster var deras andel mest betydande inom posterna reklam, marknadsundersökning och opinionsmätningar, forsknings- och utvecklingstjänster samt informationstjänster. I fråga om importen av tjänster var deras andel störst inom telekommunikationstjänster, informationstjänster och datatekniktjänster.

De utländska dotterbolagens export och import av tjänster år 2004

Typ av tjänst	Export, Milj. EUR	Andel, %	Import, Milj. EUR	Andel, %
Post- och kurirtjänster	0,9	2	0,4	2
Telekommunikationstjänster	179,2	77	162,6	81
Byggtjänster	108,1	21	80,3	6
Datatekniktjänster	126,3	25	16,5	57
Informationstjänster	18,3	68	38,0	79
Royaltyer och licensavgifter	46,5	8	183,7	31
Juridiska-, bokförings-, administrativa- och PR-tjänster	11,3	9	55,2	26
Reklam-, marknadsföringsundersökning och opinionsmätningar	90,0	77	132,8	34
Forskning och utveckling (F & U)	146,3	73	23,2	9
Arkitekt-, ingenjörs-, och andra tekniska tjänster	52,4	22	17,0	20
Jord- och skogsbruks-, samt gruvdrifts- och förädlingstjänster	0,1	10	0,9	12
På annat håll ospecificerade företagstjänsterna inkl. förmedlingshandel, bruksleasing och koncernens oklassificerade interna tjänster	323,8	26	393,4	28
Audiovisuella och därmed förknippade tjänster	0,4	11	0,1	2
Övriga personliga-,kultur- och rekreationstjänster	0,4	5	7,8	47
Tjänster, som inte hör till någon annan grupp	60,4	56	33,0	28
Summa	1 164,1	16	1 366,2	35

---

Senast uppdaterad 18.4.2006