Förstasidan > Statistik > Byggnader och fritidshus > 2020 > Fritidshus 2020

Fritidshus 2020

Kuopio hade det högsten antalet fritidshus i år 2020

Enligt Statistikcentralen fanns det totalt 508 289 fritidshus i slutet av år 2020. Kuopio var Finlands största kommun 2020 när man ser till antalet fritidshus. Mätt med antalet fritidshus år 2020 var S:t Michel den näststörsta kommunen. I både Kuopio och S:t Michel finns det fler än 10 000 fritidshus.

Tabell 1. Flest fritidshus efter kommun 31.12.2020

	Enligt kommunindelningen 1.1.2021	Antal fritidshus
1.	Kuopio	10 507
2.	S:t Michel	10 345
3.	Pargas	9 665
4.	Nyslott	8 765
5.	Tavastehus	8 636
6.	Lojo	8 255
7.	Kuusamo	7 518
8.	Kouvola	7 477
9.	Raseborg	6 848
10.	Salo	6 455
11.	Björneborg	5 141
12.	Nådendal	4 946
13.	Kimitoön	4 889
14.	Mäntyharju	4 791
15.	Kangasala	4 506

Bland landskapen fanns det flest fritidshus i Egentliga Finland och Birkaland. Antalet fritidshus i båda två landskapet var omkring 50 000. Det minsta antalet fritidshus hade Mellersta Österbotten och Åland. I Mellersta Österbotten fanns det 4 500 fritidshus och på Åland 7 500.

Figur 1. Antal fritidshus efter landskap 2020

Kommunens stugtäthet kan också beskrivas genom att jämföra antalet fritidshus med antalet bostäder med permanent boende. Små orter med en relativt liten folkmängd och många fritidshus hör då till de stugrikaste kommunerna. Sammanlagt 63 kommuner hade år 2020 fler fritidshus än permanenta bostäder. Sådana kommuner var bl.a. Pargas, Kuusamo, Kimitoön och Mäntyharju. Då antalet permanenta invånare minskar kan fritidshusboendet accentueras i allt fler kommuner.

Figur 2. Kommuner med fler fritidshus än permanenta bostäder år 2020 (de största kommunerna med kvantitativt sett flest fritidshus)

Fritidshusbeståndet ökade mest på 1980-talet

Antalet fritidshus ökade snabbast på 1980-talet. År 1990 fanns det 368 000 fritidshus, dvs. 46 procent fler än år 1980. Från år 1970 till år 1980 var ökningen 75 600 fritidshus, dvs. 43 procent. Fr.o.m. år 2020 omfattar fritidshusbeståndet också semesterstugor som hyrs ut. Statistiken omfattar inte småhus som har meddelats att vara i fritidsbruk.

Figur 3. Antal fritidshus 1970–2020

Ungefär 2 000 nya fritidsbostadsbyggnader

Under 2000-talet har nyproduktionen av bostadsbyggnader för fritidsbruk i regel varit över 4 000 byggnader per år. Men senaste året byggande har varit ungefär 2000 fritidsbostadsbyggnader per år. Under 2000-talet har det färdigställts mest nya fritidsbostadsbyggnader i Lappland, Egentliga Finland och Södra Savolax där det byggts ungefär 400–500 fritidsbostadsbyggnader i genomsnitt per år.

Medelytan på fritidshus 49 kvadratmeter

Nya fritidsbostadsbyggnader är större än tidigare. Den genomsnittliga storleken på fritidsbostadsbyggnader som byggts under 2010–talet var 72 kvadratmeter och median var 64. Fritidsbostadsbyggnader som har byggts under 2000–2009 var 67 kvadratmeter och median var 57. Medelstorleken på alla fritidshus var 49 kvadratmeter år 2020. Medelstorleken beräknas på basis av de kända kvadratmetrarna på fritidsbostadsbyggnader eller byggnader som används för semesterboende (ytan på omkring 13 000 fritidshus är okänd). Stora fritidshus och fritidsbostadsbyggnader har i viss mån en ökande inverkan på medelstorleken, eftersom medianen för kvadratmetrarna för alla fritidshus är 40 kvadratmeter. Till ytan är hälften av fritidshusen alltså fortfarande 40 kvadratmeter eller mindre. Andelen stora fritidshus, minst 60 kvadratmeter, var något 25 procent av alla fritidsbostadsbyggnader år 2020. År 1970 var deras andel 15 procent av fritidshusbeståndet.

Tabell 2. Fritidshus efter golvyta 2020

Golvyta, m2	Fritidshus, antal	%
Fritidshus, totalt	508 289	100,0
– 19	49 694	9,8
20 – 39	182 571	35,9
40 – 59	134 989	26,6
60 – 79	64 054	12,6
80 – 99	31 476	6,2
100 –	32 143	6,3
Okänd	13 362	2,6
Genomsnittlig golvyta	49	.
Median  golvyta	40	.

Över 780 000 finländare hörde till ett bostadshushåll som äger ett fritidshus

Av fritidshusen ägdes 422 000 av privatpersoner. Omkring 85 800 fritidshus ägdes av antingen dödsbon, företag, sammanslutningar eller utlänningar. De bostadshushåll som äger ett fritidshus omfattade nästan 782 300 personer. I många kommuner mer än fördubblar sommargästerna kommunens folkmängd.

Fritidshuset är vanligen beläget nära hemorten. 64 procent av fritidshusägarna ägde ett fritidshus i det landskap där de bor. Över 90 procent av fritidshusägarna på Åland och i Lappland ägde ett fritidshus i det landskap där de bor. Däremot var de nyländska ägarnas fritidshus huvudsakligen belägna någon annanstans än i hemlandskapet. Endast 28 procent av de fritidshus som ägs av nyländare var belägna i Nyland. Tredjedel av alla fritidshusägare ägde ett fritidshus i sin hemkommun.

Fritidshusägaren 63 år i genomsnitt

År 2020 hade ägarna till de fritidshus som färdigställdes år 2020 en genomsnittlig ålder på 55 år, medan den genomsnittliga åldern på alla stugägare var 63 år. Färre än omkring 24 000 ägare var under 40 år, dvs. bara 7 procent av alla stugägare.

Bostadshushåll som bestod av två vuxna ägde nästan 40 procent av alla fritidshus och bostadshushåll med barn under 18 år ägde 11 procent av alla fritidshus. 15 procent av fritidshusen ägdes av ensamboende och 17 procent av alla fritidshus ägdes av dödsbon, företag, samfund eller ägaren var okänd. Nästan 60 procent av fritidshusägaregruppen bor i egnahemshus eller parhus. Totalt 28 procent av ägarna till ett fritidshus bor i flervåningshus. Elva procent av ägarna startar stugresan från ett radhus.

Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Förfrågningar: Mika Ronkainen 029 551 3425, Anu Rämö 029 551 3450, info@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala

---

Uppdaterad 27.5.2021