Förstasidan > Statistik > El- och värmeproduktion > 2012 > El- och värmeproduktion samt bränslen 2012

El- och värmeproduktion samt bränslen 2012

Elproduktionen minskar och -förbrukningen ökar

Den totala elförbrukningen ökade med en procent från året innan till 85,1 terawattimmar (TWh), dvs. miljarder kilowattimmar (kWh). Av konsumtionen täcktes 80 procent med inhemsk produktion och 20 procent med nettoimport av el, vilket avser skillnaden mellan import och export. El importeras till Finland från de nordiska länderna samt från Ryssland och Estland. El exporteras också till de övriga nordiska länderna och Estland. Nettoimporten av el ökade med 26 procent från året innan.

Importen från Sverige ökade från året innan och var över 2,5 gånger större eftersom tillgången till förmånlig vattenel var god. Den goda vattensituationen i Norden som fick sin början sommaren 2011 fortsatte hela år 2012. De senaste årens rikliga elexport till Sverige upphörde nästan helt år 2012. Importen från Ryssland minskade med 59 procent. Minskningen berodde till största delen på ökad import av förmånlig svensk el, men också på förhöjda elpriser i Ryssland eftersom Ryssland har inkluderat en kapacitetsavgift i priset på exporterad el. År 2012 var exporten av el till Estland för första gången större än importen.

Figur 1. Produktionen av el, fjärrvärme och industrivärme 2000–2012

Under början av året var vintern kall liksom året innan, vilket gjorde att elförbrukningen var på samma nivå, men den nedåtgående konjunkturen inom industrin minskade elbehovet. Hösten 2012 var däremot kallare än året innan, vilket gjorde att elförbrukningen ökade. Industrin använde också mer el hösten 2012 än hösten 2011. Enligt Statistikcentralens volymindex för industriproduktionen minskade industriproduktionen i Finland med mer än två procent år 2012. Av den elintensiva industrin var de preliminära årsförändringarna inom skogs- och metallindustrin nedåtgående. När det gäller den kemiska industrin visade årsförändringen av indexet däremot en ökning från året innan.

År 2012 var elproduktionen i Finland 67,7 TWh. Produktionen minskade med fyra procent från året innan. Särproduktionen av el med kondenskraft minskade med 47 procent. Produktionsvolymen av kondensel varierar enligt efterfrågan på el och tillgången på nordisk vattenkraft. Den elvolym som producerats genom samproduktion av el och värme minskade med nio procent. Den el som producerades med kärnkraft var ganska konstant på omkring 22 TWh. Kärnkraftens andel av den el som producerats i Finland var 33 procent år 2012. Med vattenkraft producerades nästan lika mycket el som under rekordåret 2008. Ökningen var 36 procent från året innan och vattenkraftens andel av elproduktionen steg till 25 procent. Vindkraftens andel av elproduktionen var däremot under en procent.

Mängden el som producerats med fossila bränslen minskade med nästan en tredjedel och andelen av elproduktionen minskade till 21 procent. Av fossila bränslen var stenkol och naturgas de största, båda stod för 10 procent av elproduktionen. El producerad med torv täckte fem procent av elproduktionen. Med förnybara energikällor producerades 41 procent av den el som producerades i Finland. Av detta producerades 60 procent med vattenkraft och nästan hela den resterande delen med trä. Till trä, dvs. träbaserade bränslen räknas träbränslen, skogsindustrins avlutar som hänför sig till massaindustrins process samt andra träbaserade bränslen som t.ex. bi- och avfallsprodukter från träförädlingsindustrin (bl.a. papper, tallolja, metanol, terpentin, fiberhaltigt slam och luktgaser). Med både avlutar och övriga träbränslen producerades mer än 7 procent av elen, dvs. sammanlagt 15 procent.

Figur 2. Elproduktion efter energikällor 2012

Den kallare hösten jämfört med året innan ökade behovet av fjärrvärme

Produktionen av fjärrvärme uppgick till 36,7 TWh år 2012. Produktionen ökade med åtta procent från året innan. Behovet av uppvärmningsenergi för byggnader var stort till följd av den kalla vintern under början av året och den kyliga decembermånaden. Förbrukningen av fjärrvärme år 2012 ökade från året innan, då hösten 2012 var svalare än året innan. Enligt Meteorologiska institutet var hösten 2012 normal när man jämför med den exceptionellt milda hösten 2011. År 2010 var efterfrågan på fjärrvärme rekordhög, eftersom både hösten och vintern var kall.

Fjärrvärme producerades till 55 procent med fossila bränslen. Hälften producerades med naturgas och nästan hela den resterande delen med stenkol. Andelen fjärrvärme som producerades med torv var 17 procent av totalproduktionen. Andelen fjärrvärme som producerades med förnybara bränslen ökade till 26 procent. Fjärrvärmeproduktionen ökade i synnerhet med träbränslen.

Figur 3. Produktion av fjärrvärme efter bräslen 2000–2012

Figur 4. Produktion av värme 2000–2012

Industrins konjunkturer håller behovet av industrivärme på en låg nivå

Produktionen av industrivärme uppgick till 52,6 TWh år 2012. Produktionen minskade bara något från året innan (–0,4 %) även om den nedåtgående konjunkturen inom industrin fortsatte. Användningen av industrivärme låg på en låg nivå, liksom under tidigare år.

Den värme som industrin använder producerades till 68 procent med förnybara bränslen. När det gäller värmeproduktionen producerades 19 procent med fossila bränslen och sju procent med torv. Det största fossila bränslet inom produktionen av industrivärme var naturgas, vars andel av totalvolymen var 12 procent. År 2012 täcktes 46 procent av produktionen av industrivärme med skogsindustrins avlutar och 21 procent med övriga träbränslen.

Enligt Statistikcentralens volymindex för industriproduktionen minskade industriproduktionen i Finland med mer än två procent år 2012. Av den värmeintensiva industrin var de preliminära årsförändringarna inom skogs- och metallindustrin nedåtgående. När det gäller den kemiska industrin visade årsförändringen av indexet däremot en ökning från året innan.

Figur 5. Produktion av industrivärme efter bräslen 2000–2012

Nästan hälften av förbrukade bränslen förnybara

Förbrukningen av bränslen inom el- och värmeproduktionen minskade med åtta procent år 2012. När det gäller bränsleförbrukningen uppgick förnybara bränslen till nästan hälften: de täckte 47 procent. Förbrukningen av fossila bränslen täckte 38 procent och förbrukningen av torv 11 procent. Resterande fyra procent kom från andra energikällor, till vilka hör bl.a. väte, svavel samt industriell reaktionsvärme från den kemiska industrin. Förbrukningen av förnybara bränslen ökade med bara två procent från året innan, men förbrukningen av fossila bränslen minskade med 14 procent och förbrukningen av torv med 24 procent.

Vid en granskning av bränslen beaktas inte energiproduktionsformerna vatten- och vindkraft, som inte använder bränsle. Kärnkraft jämställs inte heller med bränslen i den här granskningen. Enligt internationell statistikföringspraxis antas kärnkraftens verkningsgrad vara 33 procent, dvs. till primärenergi räknas omkring tre gånger mer energi än den producerade elen.

Skogsindustrins avlutar var fortfarande det största bränslet. Förbrukningen av avlutar ökade något, även om den glidande årsförändringen inom skogsindustriproduktionen var –2,5 procent enligt volymindexet för industriproduktionen. Förbrukningen av torv, stenkol och naturgas minskade betydligt. Förbrukningen av träbränslen och kommunalt avfall ökade. Kommunalt avfall och återvinningsbränsle som framställts från avfall räknas till s.k. blandbränslen som indelas i förnybara och fossila bränslen enligt den andel biobränsle som de innehåller. I beräkningen används standardandelar enligt Statistikcentralens bränsleklassificering. Dessa bränslen finns i denna statistik i bränslegrupperna övriga förnybara och övriga fossila. Klasserna innehåller som namnet anger också andra bränslen som t.ex. biogas, plastavfall och koks. Övriga energikällor innehåller å sin sida bl.a. väte, svavel och industriell reaktionsvärme som närmast uppstår vid den exoterma värmeavgivande kemiska reaktionen inom den kemiska industrin.

Figur 6. Bränsleförbrukning inom el- och värmeproduktion 2011–2012

Med förbrukning av bränslen inom den separata elproduktionen avses förbrukning av bränslen inom produktionen av kondenskraft. Annan särproduktion av el, dvs. kärn-, vatten- och vindkraft, räknas som produktion som inte använder bränsle. Produktionsvolymen av kondenskraft minskade med 47 procent, och bränslemängden som användes inom produktionen av kondenskraft minskade med 45 procent. Skillnaden förklaras av produktionens verkningsgrad, dvs. förhållandet mellan den producerade elen och den förbrukade bränslemängden.

Verkningsgraden för kondenskraft är vanligen mellan 35 och 45 procent, medan man med samproduktion av el och värme kan utnyttja omkring 75–85 procent av energin i bränslet och med separat värmeproduktion omkring 80–90 procent.

Av de bränslen som användes inom produktionen av kondenskraft var närmare 60 procent fossila bränslen. Torvens andel var däremot 13 procent. Det mest betydande bränslet var stenkol, även om dess förbrukning minskade med 49 procent. Användningen av torv minskade med 64 procent och användningen av fossila bränslen med 34 procent. Då förbrukningen av fossila bränslen och torv minskade ökade andelen förnybara bränslen till 25 procent av förbrukningen.

Figur 7. Bränsleförbrukning inom separat elproduktion 2011–2012

När det gäller de bränslen som användes inom samproduktionen av el och värme minskade användningen av fossila bränslen och torv med 10 procent vardera. Däremot ökade användningen av förnybara bränslen med sex procent. De största förändringarna var minskningen av användningen av naturgas och olja samt ökningen av övriga träbränslen och kommunalt avfall. Kommunalt avfall och återvinningsbränsle som framställts från avfall räknas till s.k. blandbränslen som indelas i förnybara och fossila bränslen enligt den andel biobränsle som de innehåller. I beräkningen används standardandelar enligt Statistikcentralens bränsleklassificering. Dessa bränslen finns i denna statistik i bränslegrupperna övriga förnybara och övriga fossila. Klasserna innehåller som namnet anger också andra bränslen som t.ex. biogas, plastavfall och koks.

På grund av den minskade förbrukningen av fossila bränslen och torv ökade andelen förnybara bränslen till mer än 50 procent (54%). Det mest betydande bränslet var fortfarande skogsindustrins avlutar, även om konjunkturen inom skogsindustrin var nedåtgående.

Figur 8. Bränsleförbrukning inom samproduktion av el och värme 2011–2012

Inom den separata värmeproduktionen ökade användningen av stenkol med 87 %. Å andra sidan är volymen fortfarande ganska liten och täcker bara sju procent av totalvolymen. Användningen av naturgas ökade med 51 procent. Övriga träbränslen var fortfarande den största bränslegruppen och täckte en fjärdedel av förbrukningen. Ännu år 2010 använde man mest olja, nu har andelen sjunkit till en femtedel av totalvolymen. Av totalvolymen var 52 procent av förbrukningen fossila bränslen, medan andelen förnybara bränslen var 27 procent.

Figur 9. Bränsleförbrukning inom separat värmeproduktion 2011–2012

Källa: Statistiken över el- och värmeproduktion, Statistikcentralen och Elstatistiken, Finsk Enrergiindusti rf

Förfrågningar: Minna Niininen 09 1734 3549, energia@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

---

Uppdaterad 5.11.2013