Förstasidan > Statistik > Sektorräkenskaper kvartalsvis > 2013 > 3:e kvartalet > 1. Sektorvis översikt över uppgifterna för tredje kvartalet 2013

1. Sektorvis översikt över uppgifterna för tredje kvartalet 2013

1.1. Hushållens justerade realinkomst nästan oförändrad

Hushållens disponibla inkomst ökade med omkring 0,7 miljarder euro, dvs. med 2,5 procent, under tredje kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal året innan. På inkomstsidan utgörs de viktigaste komponenterna i den disponibla inkomsten av löne-, företagar- och kapitalinkomster samt erhållna sociala förmåner. De största utgiftsposterna utgörs av betalda skatter och socialskyddsavgifter.

Jämfört med siffrorna från året innan ökade den disponibla inkomsten mest på grund av att lönerna ökade med drygt 0,4 miljarder euro och de erhållna sociala förmånerna med något under 0,6 miljarder euro. Också företagarinkomsterna ökade jämfört med motsvarande kvartal året innan. När det gäller utgiftssidan ökade betalda inkomstskatter med 0,5 miljarder euro, vad beträffar andra utgiftsposter skedde det inga betydande förändringar. Både ränteinkomsterna och -utgifterna minskade fortfarande jämfört med motsvarande kvartal året innan.

Figur 1. Komponenter i hushållssektorns justerade disponibla inkomst

När man adderar erhållna sociala transfereringar in natura med hushållens disponibla inkomst får man hushållens justerade disponibla inkomst, det mått på utveckling av ekonomisk välfärd som OECD rekommenderar. Med sociala transfereringar in natura avses bl.a. utbildningstjänster, hälsovårdstjänster och sociala tjänster som offentliga sektorn samt hushållens icke-vinstsyftande organisationer producerar. Den reella ökningen av den justerade disponibla inkomsten har varit blygsam det senaste året och också under tredje kvartalet ökade volymen med bara 0,6 procent från motsvarande kvartal året innan. Volymindikatorn som beskriver utvecklingen av den justerade disponibla inkomsten som rensats för prisförändringar finns i tabellbilaga 3 i denna publikation.

Figur 2. Utvecklingen i volymen av hushållssektorns justerade disponibla inkomst

Hushållens säsongrensade sparkvot var 2,9 procent under tredje kvartalet 2013. Föregående kvartal var den 3,1 procent. Sparandet fås genom att dra av konsumtionsutgifterna från den disponibla inkomsten. Sparandet är negativt, om hushållens konsumtionsutgifter är högre än den disponibla inkomsten. Under tredje kvartalet 2013 var hushållens säsongrensade investeringskvot 11,9 procent av den disponibla inkomsten, vilket innebär att den var väldigt nära motsvarande uppgift från föregående kvartal, som var 12,0 procent. Största delen av hushållens investeringar består av bostadsinvesteringar.

Figur 3. Hushållens sparkvot

Figur 4. Hushållens investeringskvot

De löner som hushållens icke-vinstsyftande organisationer betalade ökade med 2 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan.

I denna statistik omfattar hushållssektorn bara den egentliga hushållssektorn S14. Sektorn S15, hushållens icke-vinstsyftande organisationer, beräknas och publiceras separat. I Eurostats publikation omfattar hushållssektorn även uppgifterna för sektor S15. En annan skillnad jämfört med Eurostats publikation är beaktandet av kapitalförslitning. Eurostat publicerar investerings- och sparkvoterna som bruttosiffror, dvs. inklusive kapitalförslitning. I den här statistiken används nettouppgifter, dvs. beaktande av kapitalförslitning minskar spar- och investeringskvoterna.

1.2. Företagssektorns vinster ökade en aning, investeringar är på nedgång

Under tredje kvartalet 2013 var företagens säsongrensade vinstkvot, dvs. driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet, 23,2 procent. Vinstkvoten ökade nu efter en paus på ett år. Bakom detta låg ökningen av förädlingsvärdet då löneutgifterna är oförändrade.

Figur 5. Icke-finansiella företagens vinstkvot

Företagens investeringskvot, dvs. andelen investeringar i fast kapital av förädlingsvärdet, fortsatte att sjunka. Under tredje kvartalet 2013 var investeringskvoten 21,2 procent, medan motsvarande siffra föregående kvartal var 22,7 procent.

Figur 6. Icke-finansiella företagens investeringskvot

Den allmänna räntenivån har varit fortsatt låg, vilket fortfarande syns starkt i siffrorna för finans- och försäkringssektorn. Sektorns bruttoförädlingsvärde sjönk med åtta procent under tredje kvartalet jämfört med tredje kvartalet året innan, eftersom insatsförbrukningen ökade starkare än produktionen. Utbetalningarna av löner och kollektiva avgifter var omkring tre procent lägre än året innan. Driftsöverskottet, som beskriver vinster, visade en nedgång på 18 procent. I förädlingsvärdet och driftsöverskottet syns inte kapitalvinster och -förluster som uppstod vid egen värdepappershandel, utan dessa begrepp beskriver inkomst som uppstår vid tillhandahållande av finansiella tjänster till allmänheten. Sektorns kapitalinkomster var under årets tredje kvartal 25 procent lägre och kapitalutgifterna 24 procent lägre än under tredje kvartalet i fjol.

1.3. Den offentliga sektorns finansiella ställning försvagades från året innan

Den offentliga sektorns icke-konsoliderade totalinkomster ökade med 1,1 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. De totala utgifterna ökade med 1,4 miljarder euro. Den offentliga sektorn består av staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonder. Med icke-konsoliderade totalinkomster och -utgifter avses flöden, där transaktioner mellan undersektorerna inte har eliminerats.

Figur 7. Komponenter i offentliga sektorns nettoutlåning

Den offentliga sektorns underskott (nettoupplåning), som bildas som skillnaden mellan totalinkomster och -utgifter, ökade med 0,3 miljarder euro från året innan. Den finansiella ställningen försvagades i synnerhet av att transfereringarna till övriga sektorer ökade och att de influtna produktskatterna minskade. De utbetalda sociala förmånerna ökade i stort sett lika mycket som de influtna socialskyddsavgifterna.

Av undersektorerna förbättrades lokalförvaltningens finansiella ställning, medan statens och socialskyddsfondernas försämrades. Mer detaljerad statistik publiceras om den offentliga sektorns kvartalsvisa sektorräkenskaper. I denna statistik har undersektorerna specificerats: http://tilastokeskus.fi/til/jtume/index_sv.html .

1.4. Utrikeshandeln i balans under tredje kvartalet

De mest väsentliga posterna i utlandssektorn är import och export av varor och tjänster. Exporten uppgick till 19,2 miljarder euro i löpande priser under tredje kvartalet 2013. Exporten av varor sjönk med 4,7 procent, medan exporten av tjänster steg med 10,2 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Exporten minskade i synnerhet när det gäller elektroniska produkter och ökade när det gäller raffinerade oljeprodukter.

Figur 8. Komponenter i utrikessaldo för varor och tjänster (ur utlandssektorns synvinkel)

Obs: Siffror kan skilja sig från Finlands Banks betalningsbalans-siffror på grund av skillnader i sammanställningen scheman. Detta gäller särskilt de senaste kvartalen.

Importen uppgick till 19,2 miljarder euro i löpande priser under tredje kvartalet 2013. Importen av varor ökade med 0,4 medan importen av tjänster minskade med 1,6 procent från året innan. Importen minskade mest för metallmalmernas del och ökade för raffinerade oljeprodukters och transportmedels del.

Varu- och tjänstebalansen var således nästan i balans under tredje kvartalet 2013. För ett år sedan visade balansen ett överskott på 0,1 miljarder euro. Minskningen i varu- och tjänstebalansen kompenseras av bl.a. större kapitalinkomster från utlandet till Finland, till följd av vilka bytesbalansen låg på samma nivå som året innan, dvs. visade ett överskott på 0,1 miljarder euro

Figur 9. Komponenter i bytesbalansen i utrikeshandeln (ur utlandssektorns synvinkel)

Obs: Siffror kan skilja sig från Finlands Banks betalningsbalans-siffror på grund av skillnader i sammanställningen scheman. Detta gäller särskilt de senaste kvartalen.

1.5. Uppgifter och metoder som använts

Kvartalsuppgifterna revideras när källmaterialet uppdateras. Revideringarna är kraftigast för de senaste 2–3 åren, eftersom uppgifterna i årsräkenskaperna då ännu är preliminära. Sett till kvartal förekommer de större revideringarna i publikationen för andra kvartalet i månadsskiftet september–oktober då man första gången kan använda de nyaste uppgifterna för juli i årsräkenskaperna. Uppgifterna i publikationen baserar sig på de datakällor som var tillgängliga före 12.12.2013. Uppgifterna för åren 1999–2012 motsvarar de årsvisa sektorräkenskaperna i nationalräkenskaperna, även om uppdateringen av källmaterial för 2012 års del orsakar skillnader jämfört med föregående publicering av årsräkenskaperna.

I de kvartalsvisa sektorräkenskaperna redovisas sparkvoten, vinstkvoten och investeringskvoten med nettobelopp, dvs. kapitalförslitningen har dragits av från siffrorna. Nyckeltalen har i denna statistik beräknats enligt följande:

Hushållens sparkvot = B8N / (B6N+D8R)

Hushållens investeringskvot = P51K / (B6N+D8R)

Företagens vinstkvot = B2N / B1NPH

Företagens investeringskvot = P51K / B1NPH

Volymindikatorn som beskriver hushållens utveckling av den justerade disponibla inkomsten som rensats för prisförändringar och dess förändringsprocenter finns i tabellbilaga 3 i denna publikation. Den här volymindikatorn har beräknats genom att använda prisuppgifterna i statistiken Kvartalsräkenskaper med hjälp av vilka den justerade disponibla inkomstens komponenter har deflaterats. Hushållens disponibla inkomst har deflaterats med hushållens implicita prisindex för konsumtionsutgifter. Det finns också prisuppgifter för hushållens icke-vinstsyftande organisationers konsumtion. Som en metodmässig brist måste den offentliga sektorns individuella konsumtionsutgifter deflateras med prisindexet för offentliga sektorns totala utgifter när exaktare uppgifter saknas. Volymtidsserien har skapats med annual overlap-metoden.

Källa: Sektorräkenskaper, Statistikcentralen

Förfrågningar: Jesse Vuorinen 09 1734 3363, Katri Soinne 09 1734 2778, kansantalous.suhdanteet@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

---

Uppdaterad 19.12.2013