Förstasidan > Statistik > Totalstatistik över inkomstfördelning > 2012 > inkomstutvecklingen efter område > Inkomstutvecklingen svag i strukturomvandlingsområden

Publicerad: 18.12.2013

Inkomstutvecklingen svag i strukturomvandlingsområden

Bostadshushållens inkomstutveckling har varit svag särskilt inom sådana områden som under de senaste åren drabbats av betydande förändringar i produktionsstrukturerna. I hela landet ökade bostadshushållens medianinkomst ¹⁾ med 5,5 procent åren 2007–2012. I Salo ekonomiska region, som drabbats av strukturförändringar, ökade bostadshushållens inkomster bara med en procent. Inkomstutvecklingen var anspråkslös i Äänekoski, Kotka-Fredrikshamn och Raseborgs ekonomiska regioner, vilka också drabbats av strukturförändringar. I dessa regioner stannade inkomstökningen på en nivå klart under inkomstutvecklingen i hela landet. Uppgifterna framgår ur de regionala uppgifterna i Statistikcentralens totalstatistik över inkomstfördelningen.

Bostadshushållens reella inkomstförändring åren 2007-2012. De tio ekonomiska regioner med minsta respektive största förändring

Bostadshushållens inkomster minskade i Kaskö och i Hangö

Inkomstutvecklingen var bäst hos bostadshushållen i Norra Lapplands och Tunturi-Lapplands ekonomiska regioner. Dessa bostadshushålls inkomstnivå var drygt tio procent högre år 2012 jämfört med år 2007. Den goda inkomstutvecklingen förklaras av en ökning av både löneinkomster och ålderspensioner. I Helsingfors ekonomiska region, som sett till befolkningen är störst, ökade bostadshushållens inkomster med drygt 4,5 procent åren 2007–2012, vilket är mindre än ökningen av bostadshushållens medianinkomster i hela landet.

Granskat efter kommun har bostadshushållens reella inkomster i Kaskis och i Hangö t.o.m. minskat under den pågående ekonomiska recessionen. Dessa båda kommuner tillhör områden som under de senaste åren har drabbats av betydande förändringar i produktionsstrukturerna. I Kaskis minskade medianen av den ekvivalerade disponibla penninginkomsten, som beaktar storleksskillnaderna mellan bostadshushållen, med 2,6 procent åren 2007–2012. För bostadshushållen i Hangö var motsvarande inkomstnedgång en och en halv procent. I båda fallen förklaras minskningen av inkomster av en betydande nedgång i löne-, företagar- och kapitalinkomster, dvs. produktionsfaktorinkomster. Av de stora städerna var bostadshushållens inkomstökning i Helsingfors 5,3 procent åren 2007–2012. Bostadshushållens inkomstökning i Åbo, Esbo och Uleåborg stannade på omkring fyra procent. I Vanda var motsvarande inkomstökning 3,8 procent och i Tammerfors 3,3 procent.

Bostadshushållens inkomstutveckling svag år 2012

Utvecklingen av bostadshushållens reella inkomster var anspråkslös år 2012. Medianen av den disponibla penninginkomsten, som bäst beskriver genomsnittliga bostadshushålls inkomster, var bara 0,4 procent högre år 2012 än året innan. Mätt enligt genomsnittliga inkomster t.o.m. minskade bostadshushållens inkomster med 1,2 procent år 2012 från året innan. Den svaga inkomstutvecklingen beror på att produktionsfaktorinkomsterna minskat, vilket å sin sida beror på den långvariga svaga ekonomiska situationen, den ökande arbetslösheten samt företagsverksamhetens tillbakagång.

1) Inkomstbegrepp: bostadshushållets disponibla penninginkomst dividerad med bostadshushållets konsumtionsenhet, median Konsumtionsenheterna bildas så att en vuxen i bostadshushållet får vikten 1 och varje övrig 14 år fyllda person får vikten 0,5. Varje barn under 14 år får vikten 0,3.

Källa: Totalstatistik över inkomstfördelning, Statistikcentralen

Förfrågningar: Pekka Ruotsalainen 09 1734 2610

Ansvarig statistikdirektör: Harala Riitta

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

• Databastabellerna och deras variabler
• Arkiverade tabeller

---

Uppdaterad 18.12.2013