Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Begrepp och definitioner

Arbetsproduktivitet

Arbetsproduktiviteten beräknas genom att dividera bruttonationalprodukten (dvs. förädlingsvärdet) eller produktionen med antalet arbetstimmar som använts för att åstadkomma detta. Enligt den neoklassiska ekonomiska teorin skapas ekonomisk tillväxt genom ökad arbetsproduktivitet.

Bidrag till en strukturell förändring av arbetsinsatsen

Med strukturell förändring av arbetsinsatsen avses förändringar i arbetsinsatsen. I produktivitetsundersökningen har arbetade timmar och arbetsersättningar klassificerats efter arbetstagarnas ålder, utbildningsnivå och kön. På så sätt kan man se vilken del av produktivitetstillväxten beror på förändringar i dessa faktorer.

När man uppskattar bidraget till den strukturella förändringen av arbetsinsatsen har man använt material från sysselsättningsstatistiken fr.o.m. år 1975. Materialet fördelas på ovan nämnda klasser. Varje klass får en egen vikt med utnyttjande av de genomsnittliga lönerna för klassen ifråga (viktningen bygger på antagandet att lönerna beskriver arbetskraftens gränsproduktivitet). En klass består t.ex. av högt utbildade kvinnor i åldern 30–54 år som på basis av sin ålder och utbildning kan antas tjäna mer än t.ex. män under 30 år med utbildning på mellannivå. Om t.ex. den relativa andelen högt utbildade ökar inom den totala arbetsinsatsen eller om den relativa lönen för högt utbildade stiger, blir den strukturella förändringen högre.

Bidraget av kapitalinsatsen

Hur en förändring i kapitalintensiteten (kapitaltjänsternas volym/arbetstimme) inverkar på förändringen av arbetsproduktiviteten.

Bruksvärde för kapital

Bruksvärde för kapital utgör priset på kapitaltjänster. Bruksvärde för kapital beskriver det penningbelopp som under året skulle ha behövts för att täcka användningen av tjänster för kapitalobjekt värda x euro. Här ingår finansieringskostnader för kapitalet eller alternativkostnader för att kapitalet för tillfället inte kan användas på annat håll i produktionen samt vinster eller förluster till följd av ändringar av priset på kapitalobjektet och förslitningen av kapitalet vid användningen.

Bruttonationalprodukt

BNP, bruttonationalprodukten till marknadspris är det slutliga resultatet av produktionsaktiviteten hos inhemska produktionsenheter. Den kan definieras på tre sätt: som summan av förädlingsvärden brutto för de olika institutionella sektorerna eller de olika branscherna plus produktskatter minus subventioner; som summan av inhemska institutionella enheters slutliga användning av varor och tjänster (konsumtion, bruttoinvestering, export minus import); som summan av användning i kontot för den totala ekonomins inkomstbildning (löner och kollektiva avgifter, skatter på produktion och import minus subventioner samt driftsöverskott brutto och sammansatt förvärvsinkomst brutto). (ENS 1995 8.89.)

Förslitningsgrad

Förslitningsgraden anger hur stor del av kapitalstocken förbrukas under året. I produktivitetsundersökningarna varierar förslitningsgraderna beroende på typ av näringsgren och kapitalobjekt. Kapitalförslitning motsvarar värdet av de fasta tillgångar som har förbrukats under den aktuella perioden. Förslitningen är en följd av normal användning och förutsebar föråldring, inklusive en avsättning för förlust av materiella fasta tillgångar genom oförutsedda skador, vilka man kan försäkra sig mot.

Kapitalförslitning ska skiljas från den avskrivning som redovisas i företagsbokföringen. Det innebär användning av fasta tillgångar i produktionen under den aktuella perioden. Kapitalförslitning beräknas med utgångspunkt i realkapitalstocken och den sannolika genomsnittliga ekonomiska livslängden för de olika kapitalobjekten.

Förädlingsvärde

Förädlingsvärde (brutto) avser det värde som genereras av varje enhet som har en produktionsaktivitet. I marknadsproduktion beräknas det genom att man från enhetens produktion drar av de insatser (varor och tjänster) som används i produktionsprocessen, och i icke-marknadsproduktion beräknas det genom att summera beloppen av löner och kollektiva avgifter, kapitalförslitning och eventuella skatter på produktion och import.

Insatsförbrukning

Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen, exklusive fasta tillgångar, vars användning förs som kapitalförslitning. Dessa varor och tjänster kan antingen vidareförädlas eller förbrukas i produktionsprocessen.

Produkter som används för insatsförbrukning skall bokföras och värderas vid den tidpunkt de går in i produktionsprocessen. De skall värderas till mottagarpris för liknande varor och tjänster vid samma tidpunkt.

Kapital- och arbetskraftsersättningar

Arbetskraftsersättningen dvs. lönen, är priset på arbetsinsatsen sett ur producentens synvinkel. När man granskar hur en förändring av arbetskraftens kvalitet inverkar på en förändring av produktiviteten viktas de arbetstimmar som arbetstagare av olika typer av utbildningsnivå utfört med den aktuella arbetstagargruppens andel av alla arbetskraftsersättningar.

När man från näringsgrenens förädlingsvärde avdrar arbetskraftsersättningarna, fås kapitalersättningen. När man granskar hur kapitaltjänsterna inverkar på produktiviteten används beloppet av kapitalersättningarna för att beräkna vikterna för kapitalvarutyperna efter näringsgren (jfr arbetskraftsersättningar). Beloppet av kapitalersättningar används också för att beräkna nettointäktsgraden.

Metod för tillväxtberäkning

Namnet tillväxtberäkning kommer sig av att de årliga förändringarna av förädlingsvärdet bryts ned i tillväxtkomponenter, vilket innebär att man kan granska vilka faktorer som genererat tillväxten. Anta t.ex. att förädlingsvärdet har vuxit med fem procent (logaritmiska procentförändringar) från år t till år t-1. Denna tillväxt på fem procent kan brytas ned i delfaktorer: tillväxtsandelen, som beror på ökningen av kapitalbeloppet, den andel som är en följd av ökningen av arbetsinsatsen samt den andel som beror på förbättringen av den totala produktiviteten. Delfaktorerna är summerbara till en förändring av förädlingsvärdet, dvs. om vi i exemplet ovan antar att kapitalets inverkan är 0,7 och arbetskraftens 1,3 procent har den totala produktiviteten en inverkan på tre procent.

De primära insatserna – kapital och arbetskraft – kan ytterligare brytas ned i underposter, t.ex. kapitalinsatsen kan indelas i inverkan av FoU (forskning och utveckling) -kapitalet och inverkan av ICT-kapitalet (informationsteknologi). Arbetsinsatsen kan indelas i inverkan av arbetade timmar och inverkan av en strukturförändring inom arbetsinsatsen.

I produktivitetsundersökningen görs som noggrannast beräkningar gällande 63 näringsgrenar. För varje näringsgren räknas förädlingsvärde, arbetsproduktivitet, inverkan av kapital och arbetskraft på produktiviteten samt totalproduktivitet. Därefter aggregeras de näringsgrensvisa uppgifterna med värdeförädlingsvikter till grövre nivåer och efter det ytterligare till nivån för den totala ekonomin.

Multifaktorproduktivitet

Med multifaktorproduktivitet (eller totala produktivitet) avses teknisk utveckling. Denna kan emellertid inte mätas direkt, vilket innebär att dess inverkan måste uppskattas residualt, när alla övriga faktorer som påverkat ökningen av förädlingsvärde har eliminerats.

Multifaktor produktiviteten kan beräknas utgående från förädlingsvärde eller produktion. Den erhålls när man från förädlingsvärdet (eller produktionen) drar av inverkan av kapitalets och arbetskraftens bidrag. Om beräkningen grundar sig på produktionsmetoden, drar man också av inverkan av insatsförbrukningen.

Multifaktorproduktivitet baserat på förädlingsvärde

Förädlingsvärdet definieras som produktionsvärde minus insatsförbrukning. När man tillämpar beräkning av förädlingsvärde för att uppskatta multifaktorproduktiviteten avdrar man kapitalet och arbetets bidrag dvs. ?multifaktorproduktivitet?_förädl=förädlingsvärde-(kapitalets+arbetets bidrag)

Multifaktorproduktivitet baserat på produktion

Det är befogat att anta att det finns utbyte av insatsvaror mellan näringsgrenarna. Till exempel kan näringsgren x leverera kablar till näringsgren y. Kablarna är en slutprodukt för näringsgren x, men de är inte slutprodukter för hela produktionskedjan. Näringsgren y utnyttjar kablarna i produktionen av sina egna slutprodukter som är teknisk apparatur. När man använder enbart förädlingsvärdemetoden beaktas inte insatsintensitetens bidrag till förändringen av produktiviteten. Produktivitetsberäkning baserad på produktionen beaktar detta.

Formeln för beräkningen av den multifaktorproduktiviteten blir då följande:

?Multifaktorproduktivitet?_produktion=produktion-(kapitalets+arbetets+insatsförbrukningens bidrag)

Nettointäktsgrad

Med nettointäktsgrad avses finansieringskostnaden för kapital, det vill säga s.k. intern ränta, som är en del av driftskostnaden för kapitalvaror. Den kan räknas residualt när man känner till kapitalersättningar, kapitalvinster/förluster till följd av prisförändringar samt kapitalförslitningsgrad.

Produktion till baspris

Produktion till baspris består av de produkter som skapats under räkenskapsperioden. Tre olika kategorier av produktion kan urskiljas: marknadsproduktion, produktion för egen slutlig användning och övrig icke-marknadsproduktion.

Produktionen skall bokföras och värderas vid den tidpunkt då den framställs i produktionsprocessen.

Produktiv kapitalstock

I nationalräkenskaperna avses med kapitalstock den kapitalmängd som finns i samhällsekonomin. Här ingår såväl fysiskt kapital t.ex. maskiner, anläggningar och byggnader, som immateriella tillgångar t.ex. forsknings- och produktutveckling.

Den produktiva kapitalstock som används i produktivitetsundersökningen skiljer sig från nationalräkenskapernas kapitalstock. Den mäter de kapitaltjänster som kapitalstocken tillhandahåller. Mängden kapitaltjänster beskriver kapitalets produktionsförmåga bättre än kapitalstocken och motsvarar produktionsfunktionens övriga faktorer.

Instruktion för hänvisning:

Statistik: Lönsamhetsundersökningar [e-publikation].
ISSN=2343-4325. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 27.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ttut/kas_sv.html