Kostnaden för arbetad timme 31,6 euro för arbetsgivaren år 2012

Enligt uppgifter i Statistikcentralens arbetskraftskostnadsundersökning var arbetskraftskostnaderna i genomsnitt 31,6 euro per arbetad timme år 2012. Inom den privata sektorn var timkostnaden 32,0 euro, inom kommunsektorn 29,5 euro och inom den statliga sektorn 37,4 euro. Lönekostnaderna inom sektorerna utgjorde i genomsnitt 76,5 procent, kostnaderna för social trygghet 21,3 procent och övriga kostnader 2,2 procent av de totala arbetskraftskostnaderna.

Kostnad för arbetad timme samt kostnad per årsverke efter arbetsgivarsektor år 2012

Sektor / näringsgren	Arbetskraftskostnad per arbetad timme, euro	Arbetskraftskostnad per årsverke, euro
Sektorer totalt	31,6	50 600
Privata sektorn totalt	32,0	52 200
Industrin totalt (B–E)	35,1	57 900
Byggverksamhet (F)	31,8	53 700
Servicenäringar (G-S)	30,7	49 600
Konsument- och företagsekonomitjänster (G-N)	30,5	49 900
Välfärdstjänster (O–S)	31,5	48 400
Kommunsektorn	29,5	45 400
Staten	37,4	56 900

Inom den privata sektorn var kostnaden per arbetad timme högst inom industrin (B-E) och lägst inom konsument- och företagsekonomitjänster (G-N). Sett till sektor var kostnaden per arbetad timme högst inom staten, 37,4 euro, medan den var lägst inom kommunsektorn, 29,5 euro. Den höga kostnadsnivån inom staten förklaras av att bland statligt anställda ligger tyngdpunkten på expertyrken, vilka i genomsnitt har en hög lönenivå. Inom den statliga sektorn har man dessutom längre semestertider än inom den privata sektorn. Detta minskar antalet arbetade timmar i förhållande till den privata sektorn. På grund av den längre semestern är kostnaden per arbetad timme högre inom statssektorn än inom industrin, även om kostnaden per årsverke är lägre än inom industrin. I tabellbilaga 1 specificeras förutom kostnader för timmar och årsverken också antalet arbetade timmar efter sektor.

Av sektorerna har kommunen den lägsta arbetskraftskostnaden mätt både per arbetad timme och per årsverke. Även om antalet arbetade timmar inom kommunsektorn på grund av semestern är färre än inom den privata sektorn och socialkostnaderna är högre än inom de andra sektorerna, så är kommunsektorns lönekostnader klart lägre jämfört med övriga sektorer.

Arbetskraftskostnaderna har beräknats genom att från arbetsgivarens lönekostnader, kostnader för social trygghet och andra arbetskraftskostnader dra av de kostnadsersättningar som arbetsgivaren får (återbetalning av löner för sjukdomstid, ersättningar för företagshälsovård och sysselsättningsstöd). Arbetade timmar har beräknats genom att dra av frånvaron, t.ex. semestrar och sjukledigheter, från summan av ordinarie arbetstid och övertidstimmar.

Inom industrin ökar timkostnaden med företagets storlek

Inom industrinäringsgrenarna (B-E) inom den privata sektorn är kostnaden per arbetad timme 29,2 euro i de minsta företagen med 10-49 anställda, medan den genomsnittliga timkostnaden är 39,6 euro i de största företagen. Kostnaden ökar kraftigt med företagets storlek. Också inom välfärdstjänster ökar timkostnaden enligt hur stort företaget är mätt med antal anställda. Inom byggverksamhet är timkostnaden högre i företag med 50–249 anställda än i företag med 250-499 anställda, men annars är kostnaden uppåtgående då företagets storlek ökar.

Kostnad per arbetad timme inom den privata sektorn efter näringsgren och företagets storlek år 2012

Den lägsta timkostnaden finns i de minsta företagen (10–49 anställda) inom konsument- och företagsekonomitjänster. Inom dessa näringsgrenar ökar inte kostnaden konsekvent med företagets storlek som inom industrin, utan de medelstora företagen med 50–249 anställda har den högsta kostnaden. Därefter minskar timkostnaden då företagets storlek ökar. Inom konsument- och företagsekonomitjänster finns bland de stora företagen företag med huvudsakligen lågavlönade yrken, till exempel inom fastighetsunderhåll och handel samt personaluthyrning. Detta förklarar till stor del den lägre kostnadsnivån i de större företagen.

Den näringsgrensvisa variationen i kostnaden per arbetad timme är liten då de minsta företagen, med 10–49 anställda, jämförs. I dessa företag varierar den genomsnittliga timkostnaden bara med en dryg euro, från 27,9 euro inom konsument- och företagsekonomitjänster till 29,2 euro inom industrin. Ju större företagsstorlek det är frågan om, desto tydligare syns de näringsgrensvisa skillnaderna i timkostnaderna. De näringsgrensvisa timkostnaderna i de största företagen med fler än 500 löntagare varierar från 30,6 euro inom konsument- och företagsekonomitjänster till 39,6 euro inom industrin.

Granskat efter storleksklass finns den största skillnaden i timkostnader mellan den minsta och näst minsta storleksklassen inom andra näringsgrenar än industri. Inom industrin finns den största kostnadsskillnaden mellan de mittersta storleksklasserna, dvs. då man övergår från företag med 50–249 löntagare till företag med 250–499 löntagare.

Skillnaden i timkostnader mellan företag av olika storlek förklaras främst av lönekostnader. Dessa är högre ju större företag det är fråga om. Också en del av socialförsäkringsavgifterna är högre ju större företag det är fråga om. Inom industrinäringsgrenarna betalar de större företagen också i genomsnitt mer resultatpremier och andra poster av engångsnatur än de små företagen.

Företag med färre än 10 löntagare omfattas inte av arbetskraftskostnadsundersökningen.

Andra än lönekostnader utgör 22,8 procent av arbetskraftskostnaderna inom den privata sektorn

Andra än lönekostnader, dvs. kostnader för social trygghet samt övriga arbetskraftskostnader, utgör 22,8 procent av de totala kostnaderna inom den privata sektorn. Inom kommunsektorn är andelen andra kostnader än lönekostnader störst, kostnaderna för social trygghet och övriga arbetskraftskostnader utgör 26,2 procent av de totala kostnaderna. Inom statssektorn är motsvarande kostnadsandel 22,0 procent.

Lönekostnaderna utgörs av direkt inkomst och övriga lönekostnader, dvs. löneposter av engångsnatur samt lön för lediga dagar. I statistiken räknas kostnader för den egentliga sociala tryggheten, dvs. lagstadgade, avtalsbundna och frivilliga socialförsäkringsavgifter, löner för sjukdomstid samt löner i anslutning till barnafödsel och -vård, och kostnader för företagshälsovård till kostnader för social trygghet.

Arbetskraftskostnadernas struktur inom den privata sektorn, stats- och kommunsektorn år 2012, procent av de totala arbetskraftskostnaderna

Andra arbetskraftskostnadsposter är naturaförmåner, kostnader för utbildning på arbetsplatsen, kostnader för arbetskläder och skyddsdräkter, rekryteringskostnader samt kostnader för personalfonder. Dessa kostnadsposters andel totalt är störst inom den privata sektorn, 2,7 procent, medan den är 0,9 procent inom kommunsektorn och 1,6 procent inom statssektorn. Den privata sektorns större andel andra arbetskraftskostnader i förhållande till staten och kommunerna beror främst på ett större antal naturaförmåner än i de andra sektorerna.

Källa: Arbetskraftskostnadsundersökning 2012. Statistikcentralen

Förfrågningar: Hanna Jokimäki 029 551 3667, Pentti Jonninen , tvk@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Hannele Orjala

Publikationen i pdf-format (264,6 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Uppdaterad 26.9.2014

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftskostnadsundersökning [e-publikation].
ISSN=1799-327X. 2012. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 25.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tvtutk/2012/tvtutk_2012_2014-09-26_tie_001_sv.html