Förstasidan > Statistik > Statistik över skuldsättning > 2008 > Skulderna ökade med 7,7 procent år 2008

Publicerad: 2.7.2009

Skulderna ökade med 7,7 procent år 2008

Bostadshushållens skuldsättningstakt avtog något år 2008, ändå ökade bostadshushållens skulder med nästan åtta procent från året innan. Totalt hade 1 470 000 bostadshushåll skulder, dvs. drygt två procent mer än året innan. Sedan år 2002 har bostadshushållens skulder ökat reellt med 81 procent. Mest ökade de år 2005, då bostadshushållens alla skulder ökade med 14,7 och bostadsskulderna med 17,5 procent.

Totalt hade bostadshushållen i fjol 90,5 miljarder euro i skuld, av vilken största delen, 64,4 miljarder var bostadsskulder. Skulden uppgick till 61 630 euro per skuldsatt bostadshushåll. Bostadsskuld hade 812 000 bostadshushåll, av dem hade 136 000 bostadshushåll tagit skuld för första bostad. Per bostadshushåll med bostadsskuld uppgick bostadsskulden till 79 321 euro, skulden för den första bostaden var 75 750 euro.

Fr.o.m. år 2002 har bostadsskulderna ökat mest, reellt med 99 procent. Av de ökade bostadsskulderna ser största delen ut att hänföra sig till byte av bostad, eftersom lånen för första bostad ökade långsammare, deras realmängd ökade med 71 procent från år 2002. Fr.o.m. år 2007 har dock lånen för den första bostaden ökat snabbare än andra bostadslån.

Bostadshushållens skuldsättningsgrad, skuldernas andel av de disponibla penninginkomsterna, var 101,4 procent år 2007 medan den år 2002 var 70,3 procent. Hos de skuldsatta bostadshushållen var skulderna 147 procent och hos bostadshushållen med bostadsskuld 203 procent av årsinkomsterna. Skuldsättningsgraden var högst bland bostadshushåll, där referenspersonen var 25–34 år, dvs. 189 procent av inkomsterna. Av sådana hushåll hade ungefär fyra av fem skulder, medan de skuldsatta av alla bostadshushåll uppgick till 59 procent. Mest skuld hade 35–44-åringar, 89 200 euro per skuldsatt bostadshushåll. Med undantag av yngre och äldre hade rejält över hälften av bostadshushållen i alla åldrar skuld. Med undantag av yngre har andelen skuldsatta bostadshushåll ökat i alla åldersgrupper från år 2002.

Sett till landskap fanns de största skulderna i Östra Nyland och på Åland, omkring 80 000 euro per skuldsatt bostadshushåll. Bostadsskulderna per bostadshushåll med bostadsskuld var störst i Nyland (101 440 €), Östra Nyland (97 250 €) och på Åland (88 920 €). I Östra Nyland har skulderna också ökat mest: skulderna per skuldsatt bostadshushåll ökade reellt med 70 procent från år 2002 till år 2008. Näst mest ökade de i Nyland, där skulderna ökade reellt med 62 procent. Under samma period ökade skulderna i hela landet med 58 procent. Också bostadsskulderna ökade mest i Östra Nyland, med 70,5 procent per bostadshushåll med bostadsskuld, medan de i hela landet ökade reellt med 62 procent. De minsta skulderna per skuldsatt bostadshushåll fanns i Lappland (47 160 €), Kajanaland (47 800 €) och Norra Karelen (48 300 €). Från år 2002 har antalet skuldsatta ökat mest i Nyland, Egentliga Tavastland och Birkaland, minst i landskapen i östra och norra Finland samt i Satakunta

Skulder per skuldsatt bostadshushåll efter landskap 2002 och 2008, till 2008 års priser

De genomsnittliga skulderna ökade i takt med att inkomstnivån steg, det samma gäller antalet skuldsatta. År 2007 var omkring en tredjedel av bostadshushållen i den lägsta inkomstkvintilen skuldsatta, i de två översta var 74 procent av bostadshushållen skuldsatta. I den lägsta inkomstkvintilen var skulden i genomsnitt 23 460 euro och i den högsta 95 800 euro per skuldsatt bostadshushåll. Skuldsättningsgraden var störst i den lägsta och minst i den högsta inkomstkvintilen, men skillnaderna var inte särskilt stora: skulderna hos de skuldsatta bostadshushållen i den lägsta inkomstkvintilen var 158 procent av årsinkomsterna och i den högsta inkomstkvintilen 137 procent. Det fanns större skillnader i skuldernas sammansättning: bostadsskuldernas andel av skulderna var störst bland medelinkomsttagarna, andra skulder och studieskulder bland låginkomsttagarna och skulder som hänför sig till näringsverksamhet bland höginkomsttagarna.

Källa: Statistik över skuldsättning 2008. Statistikcentralen

Förfrågningar: Timo Matala (09) 1734 3422

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

• Databastabellerna och deras variabler
• Arkiverade tabeller

---

Uppdaterad 2.7.2009