Förstasidan > Statistik > Nationalräkenskaper, årsvis > 2005 > Bruttonationalprodukten ökade i fjol med 2,9 procent

Bruttonationalprodukten ökade i fjol med 2,9 procent

Enligt Statistikcentralens reviderade förhandsuppgifter ökade bruttonationalproduktens volym i fjol med 2,9 procent. Enligt de första preliminära uppgifterna som publicerades i mars var ökningen 2,1 procent. Arbetskonflikten inom pappersindustrin ledde till att nationalprodukten sjönk med ungefär en procent i fjol. Bruttonationalprodukten uppgick i fjol till 157 miljarder euro.

Nationalräkenskaperna år 2005 har nu för första gången utarbetats med samma grunder som den i mars 2006 publicerade reviderade tidsserien 1975-2004 för nationalräkenskaperna. Mera om metodändringarna finns på adressen: http://tilastokeskus.fi/til/vtp/men.html. Förutom nya uppgiftskällor har också den nya metoden möjligen inverkat på att tillväxttalet för i fjol avviker från den första uppskattningen.

Tillväxten var kraftigast inom metallindustrin

Inom primärproduktionen ökade produktionsvolymen med 0,7 procent från året innan. Jordbruksproduktionens volym ökade med 10 procent eftersom växtodlingen gav en god skörd. Däremot minskade produktionen inom skogsbruket på grund av färre skogsavverkningar.

Inom förädlingsnäringarna ökade produktionen i fjol med 3,6 procent. Volymen för förädlingsvärdet inom hela industrin ökade med 3,9 procent. Metallindustrins produktion ökade med 11 procent. Inom elektronikindustrin var ökningen 17 procent och inom tillverkning av transportmedel 15 procent. Produktionen inom pappersindustrin minskade på grund av arbetskonflikten med 11 procent. Arbetskonflikten inverkade också på energiproduktionen, som minskade med sex procent. Också volymen av oljeraffinering minskade i fjol med 7 procent.

Byggverksamheten fortsatte livlig och förädlingsvärdet ökade med två och en halv procent. Förädlingsvärdet inom husbyggandet ökade med något under tre procent och anläggningsbyggandet med en procent.

Produktionen av privata tjänster ökade i fjol med 3,6 procent, men den offentliga tjänsteproduktionen minskade med 0,1 procent. Inom handeln ökade förädlingsvärdet med något under tre procent, ökningen var kraftigast inom bil- och detaljhandeln. Inom hotell- och restaurangverksamheten var tillväxten drygt 1 procent.

Samfärdseln ökade med fem procent, kommunikationerna med något under 7 procent och transporter ned drygt fyra procent.

Finansierings- och försäkringsverksamheten ökade med något under fem procent. Fastighetstjänsterna ökade stabilt med drygt två procent och företagstjänsterna med fem procent, uthyrning av arbetskraft klart mest. Offentlig förvaltning minskade något. Utbildningstjänsterna låg på samma nivå som året innan, men hälso- och socialvårdstjänsterna ökade med en procent. Andra samhälleliga och personliga tjänster ökade med en och en halv procent.

Exporten stödde tillväxten

Efterfrågeökningen gick i fjol upp med fem procent. Alla efterfrågeposter ökade, exporten mest, som gick upp med 7,3 procent. Konsumtionen ökade med 3,2 procent och investeringarna med 3,3 procent.

De privata konsumtionsutgifterna ökade i fjol med fyra procent. Mest ökade anskaffningen av hushållsapparater och elektronik. Sammanlagt ökade inköpet av varaktiga konsumtionsvaror med 10 procent. Däremot ökade inköpet av dagligvaror och tjänster med bara tre procent.

Den offentliga konsumtionens volym ökade med 1,6 procent, men de offentliga investeringarna minskade med 10 procent. Däremot ökade de privata investeringarna med sex procent. Investeringsgraden inom samhällsekonomin steg något till 18,8 procent. De totala investeringarna i maskiner, anläggningar och transportmedel var på samma nivå som året innan, men investeringarna i husbyggandet ökade med över sex procent. Investeringar i datorprogram ökade med 8 procent. Lagren ökade i fjol mer än vanligt främst på grund av halvfärdiga fartyg.

Exportvolymen ökade med 7,3 procent och importvolymen med 12,3 procent. Exporten och importen av tjänster ökade mer än exporten och importen av varor. Varu- och tjänstebalansen visade ett överskott på 9 miljarder euro, men överskottet försvagades med över tre miljarder euro jämfört med året innan.

Sysselsättningsläget förbättrades något

Enligt nationalräkenskaperna ökade antalet sysselsatta i fjol med drygt en procent och antalet arbetade timmar med knapp en procent. Arbetsplatserna ökade mest inom företagstjänster, handeln och byggverksamhet.

Enligt Statistikcentralens arbetskraftsstatistik var det relativa arbetslöshetstalet 8,4 procent i fjol, mot 8,8 procent året innan. Antalet arbetslösa var i fjol i genomsnitt 220 000. Det relativa sysselsättningstalet var 68 procent, mot 67,2 procent året innan.

Arbetsproduktiviteten ökade i fjol med 2,8 procent inom den privata sektorn mätt på förädlingsvärde och 3,3 procent mätt på produktion. Arbetsproduktiviteten ökade med 2,1 procent inom totalekonomin.

Fortsatt stabil prisnivå

Prisnivån inom totalekonomin beräknas i fjol ha ökat med 0,6 procent, mätt med bruttonationalproduktens prisindex. Bruttonationalproduktens prisindex minskade speciellt på grund av sjunkande priser inom elektronikindustrin och telekommunikation.

Konsumentprisindex ökade på årsnivå med 0,9 procent, medan nationalräkenskapernas prisindex för hushållskonsumtionsutgifter ökade med bara 0,3 procent. Skillnaden beror på att prisutvecklingen inom försäkringstjänsterna, de finansiella tjänsterna och boende mäts på ett annat sätt i nationalräkenskaperna än i konsumentprisindexet.

Bytesförhållandet försämrades med 3,5 procent då importpriserna steg med fyra och en halv procent medan exportpriserna steg med något under 1 procent.

Nationalinkomsten ökade reellt med 0,8 procent

Nettonationalinkomsten ökade i fjol med 2,7 procent i nominella termer. Nettonationalinkomsten per capita uppgick till 25 600 euro. Finlands bruttonationalinkomst var i fjol lika stor som bruttonationalprodukten, 157 miljarder euro. Bruttonationalinkomsten ökade i reella termer med bara en procent och nettonationalinkomsten med 0,8 procent på grund av det försämrade bytesförhållandet.

Hushållens löneinkomster ökade med 4,9 procent och arbetsgivarnas kollektiva avgifter med drygt sex procent. Löner och kollektiva avgifter ökade med sammanlagt 5,1 procent, och deras andel av nationalinkomsten steg till 57,8 procent. Föregående år var andelen 56,4 procent. Kapital- och företagarinkomsterna minskade med 2,9 procent och deras andel av nationalinkomsten uppgick till 27,4 procent. Föregående år var andelen 29,0 procent.

Icke-finansiella företagens vinster minskade något

Icke-finansiella företagens driftsöverskott (rörelsevinst) minskade med två procent från året innan. Icke-finansiella företagens företagarinkomster minskade med nästan 7 procent. I företagarinkomsten beaktas även förmögenhetsinkomster och betalda räntor. Företagarinkomsten motsvarar grovt taget vinsten före skatter och dividender.

Icke-finansiella företagen betalade i fjol två procent mindre i direkta skatter, och fyra procent mindre i dividender än året innan.

Icke-finansiella företagens fasta investeringar i Finland ökade i fjol med sex procent. EU:s utsläppshandel, som inleddes i fjol, ökade Icke-finansiella företagens inkomster med uppskattningsvis 126 miljoner euro. Icke-finansiella företagens nettokreditgivning uppgick till drygt sex miljarder euro mot 9 miljarder euro året innan.

De finansiella företagens finansiella ställning visade ett överskott

De finansiella företagens provisionsintäkter ökade, men räntebidragen (indirekt mätta finansiella tjänster) minskade något från året innan. Kreditstocken och depositionerna ökade, men i synnerhet bostadslånens räntemarginal fortsatte att sjunka. De finansiella företagens finansiella ställning vände och visade ett överskott på något under en miljard euro, eftersom de minskade klart dividendutdelningen.

Även försäkringsföretagens finansiella ställning visade ett litet överskott.

Offentliga sektorns finansiella överskott fyra miljarder euro

Statens finansiella ställning visade i fjol fortfarande ett överskott. Överskottet var lika stort som året innan, dvs. 600 miljoner euro. Till staten räknas även statliga fonder, som visade sammanlagt ett klart överskott.

Statens intäkter av indirekta skatter ökade med fyra procent och intäkterna av direkta skatter med tre procent. Transfereringarna till kommuner och samkommuner (inklusive återbäring av mervärdesskatt) ökade med 7 procent medan transfereringarna till socialskyddsfonder minskade med en och en halv procent.

Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med drygt tre procent och reellt med drygt en procent. Investeringarna minskade något.

Kommunernas och samkommunernas finansiella ställning visade åter ett underskott på omkring en miljard euro. Kommunernas skatteintäkter ökade med fyra procent. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med fem och en halv procent och reellt med drygt en procent. Investeringarna uppskattas vara på samma nivå som året innan.

Arbetspensionsanstalternas finansiella överskott var 4,4 miljarder euro och övriga socialskyddsfonders finansiella ställning var någorlunda i balans.

Den offentliga sektorns finansiella ställning (nettokreditgivning) uppvisade sammanlagt ett överskott på 3,9 miljarder euro, vilket motsvarar 2,5 procent av BNP. EMU-överskottet, som sedan början av 2003 skiljer sig något från nettokreditgivningen enligt nationalräkenskaperna, uppgick till 2,7 procent, året innan var motsvarande siffra 2,3 procent.

De offentliga utgifternas andel av bruttonationalprodukten (exklusive interna överföringar) sjönk till 50,3 procent. Föregående år var andelen 50,5 procent.

Skattegraden (skatter och obligatoriska socialskyddsavgifter i proportion till BNP) steg i fjol till 43,9 procent. Året innan var skattegraden 43,6 procent.

Hushållens realinkomster ökade med drygt en procent

Hushållens disponibla inkomst ökade i fjol nominellt med bara 1,5 procent och reellt med 1,2 procent. Ökningen av inkomsterna var den långsammaste sedan år 1996. Bl.a. hushållens dividender minskade från föregående års rekordnivå på grund av ändringar i beskattningen gällande dividender.

Till bruttoinkomstökningen bidrog framför allt höjningen av lönesumman med 4,9 procent, vilket berodde på att inkomstnivån hade stigit. Hushållens sociala förmåner ökade med två procent. Hushållens företagarinkomster minskade med två procent. Jordbrukssektorns företagarinkomster minskade, så också den kalkylerade bostadsinkomsten av ägarbostäder, medan de övriga företagarinkomsterna ökade. Beloppet av betalda direkta skatter ökade med fem procent. Sålunda blev beskattningen något hårdare främst på grund av ändrad beskattning av dividender.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 4,2 procent, dvs. klart mer än den disponibla inkomsten. Spargraden (sparande i relation till disponibel inkomst) fick negativt förtecken och var -0,5 procent. Hushållens fasta investeringar ökade med över 13 procent då egnahemsbyggandet ökade fortfarande. Hushållens finansiella ställning var 3,9 miljarder euro på minus.

Hushållens skuldsättningsgrad steg med rent av 10 procentenheter till 89,6 procent och var högre än någonsin tidigare. Skuldsättningsgraden definieras som relationen mellan kreditbeståndet och årets disponibla inkomst.

Följande revidering i januari 2007

Uppgifterna för år 2004 och 2005 justeras nästa gång i slutet av januari 2007. Härvid blir uppgifterna för år 2004 slutgiltiga. §%£ad§%£

---

Senast uppdaterad 13.7.2006