Bruttonationalprodukten ökade med fem procent i fjol
Enligt Statistikcentralens justerade preliminära uppgifter ökade bruttonationalproduktens volym med 5,0 procent i fjol. Detta var den snabbaste ökningen sedan år 2000. Ungefär en procentenhet av fjolårets ökning beror på arbetskonflikten inom pappersindustrin året innan. Bruttonationalprodukten uppgick i fjol till 167 miljarder euro.
De uppgifter som nu publiceras är baserade på den information om fjolårets ekonomiska utveckling som fanns tillgänglig den 6 juli 2007. Uppgifterna är fortfarande preliminära.
Enligt de första preliminära uppgifterna som publicerades i mars var ökningen 5,5 procent, dvs. en halv procentenhet större än enligt de justerade uppgifterna. I början av juli upptäcktes ett fel i de preliminära uppgifterna. Felet gällde behandlingen av jordbrukssubventioner i nationalräkenskaperna. Om kalkylen hade utförts korrekt, hade ökningen av bruttonationalproduktens volym enligt preliminära uppgifter uppgått till 5,2 procent och inte till 5,5 procent.
Den reform av inkomststödet som EU beslöt om 2003 sattes i kraft i Finland i fjol. Reformen innebär att sådana subventioner som tidigare var knutna till produktionen och som klassificerades som produktsubventioner huvudsakligen har frikopplats från produktionen och ersatts med ett gårdsstöd till gårdsbruken. Det innebär att dessa subventioner i nationalräkenskaperna inte längre klassificeras som produktsubventioner utan som övriga produktionssubventioner. Denna ändring av klassificeringen har en betydande inverkan på jordbrukets produktionsvärde och förädlingsvärde eftersom dessa värderas till baspris, dvs. inklusive produktsubventioner men exklusive övriga produktionssubventioner.
Eftersom bruttonationalprodukten värderas till marknadspriser måste produktsubventionerna dras av från förädlingsvärdet för att deras effekter skall elimineras. I kalkylerna till löpande priser hade avdragen gjorts korrekt, men i kalkylerna till fasta priser hade man dragit av ett belopp som var mindre än de produktsubventioner som ingick i förädlingsvärdet. Produktsubventionsminskningen hade här felaktigt tolkats som en volymminskning, då det i själva verket var fråga om en minskning av produktsubventionernas pris. I nationalräkenskaperna följer produktsubventionernas volymutveckling utvecklingen av produktionsvolymen för de produkter som subventionerna hänför sig till.
Tillväxten var kraftigast inom tillverkningsindustrin
Primärproduktionens volym minskade i fjol med 0,7 procent från året innan. Jordbrukets förädlingsvärde minskade med två procent på grund av att växtodlingen gav sämre skörd än året innan. Skogsbrukets förädlingsvärde var på samma nivå som året innan. Avverkningen minskade något, men i gengäld ökade skogarnas nettotillväxt.
Inom förädlingsindustrierna ökade produktionen i fjol med 9,3 procent. Speciellt snabb var tillväxten inom industrin, där förädlingsvärdets volym ökade med 10,6 procent. Metallindustrins förädlingsvärde ökade med över 15 procent. Inom metallindustrin ökade förädlingsvärdet med 21 procent inom elektronikindustrin, med 15 procent inom metallframställning och metallvarutillverkning, med 8 procent inom tillverkningen av maskiner och utrustning samt med fyra procent inom tillverkningen av fordon. På grund av arbetskonflikten året innan uppgick ökningen av pappersindustrins förädlingsvärde till hela 23 procent. Också byggverksamheten var fortsättningsvis livlig, och förädlingsvärdets volym ökade med drygt tre procent.
Inom privata tjänster ökade förädlingsvärdet i fjol med 4,7 procent, och inom offentliga tjänster med 0,3 procent.
Uppgången inom handeln fortsatte, och handelns förädlingsvärde ökade med sex och en halv procent. Tillväxten var störst inom partihandeln. Inom hotell- och restaurangverksamheten var tillväxten knappt tre procent. Förädlingsvärdet inom samfärdsel och kommunikation ökade med cirka fem och en halv procent. Telekommunikationen stod fortfarande för den snabbaste tillväxten med 12 procent, men t.ex. järnvägstrafiken uppvisade sin snabbaste tillväxt på många år med en femprocentig ökning av förädlingsvärdet.
Inom finans- och försäkringsverksamheten ökade förädlingsvärdet med närmare sex procent. Fastighetstjänsterna uppvisade en stabil ökning på knappt tre procent, företagstjänsterna ökade med nästan fem procent, och arbetskraftsuthyrningen uppvisade den klart största ökningen. Den offentliga förvaltningen uppvisade en minskning på en procent. Utbildningstjänsternas nivå var oförändrad, medan hälso- och socialvårdstjänsterna ökade med närmare två procent. Andra samhälleliga och personliga tjänster ökade med två procent.
Exporten lyfte tillväxten
I fjol uppvisade samtliga samhällsekonomiska efterfrågeposter en ökning. Exporten stod fortfarande för den snabbaste ökningen, drygt 10 procent jämfört med året innan. Konsumtionen ökade med drygt tre procent och investeringarna med cirka fyra procent.
Hushållens konsumtionsutgifter ökade kraftigt i fjol. Ökningen var 4,4 procent i volymtermer. Mest ökade anskaffningen av informationsteknik och elektronik. Inköpen av varaktiga konsumtionsvaror ökade sammanlagt med över 9 procent i volymtermer. Även inköpen av delvis varaktiga varor såsom kläder och skodon ökade betydligt, med cirka 8 procent.
De offentliga konsumtionsutgifternas volym ökade med en procent, men de offentliga investeringarna minskade med över fem procent. Däremot ökade de privata investeringarna med cirka fem och en halv procent. Investeringskvoten i ekonomin steg en aning och uppgick till 19,1 procent. Byggnadsinvesteringarna ökade med närmare fem procent och maskin- och anläggningsinvesteringarna med cirka tre procent. Lagren ökade i fjol mer än vanligt.
Exportvolymen ökade med 10,4 procent och importvolymen med 8,3 procent. Överskottet i varu- och tjänstebalansen ökade inte, eftersom importvarupriserna ökade mer än exportvarupriserna, men uppgick det oaktat till 8,7 miljarder euro.
Sysselsättningen förbättrades
Antalet sysselsatta enligt nationalräkenskaperna ökade i fjol med närmare två procent. Störst var arbetsplatsökningen inom företagstjänster, handel och byggverksamhet.
Enligt Statistikcentralens arbetskraftsstatistik var det relativa arbetslöshetstalet 7,7 procent, mot 8,4 procent året innan. Antalet arbetslösa var i fjol i genomsnitt 204 500. Det relativa sysselsättningstalet var 68,9 procent, mot 68 procent året innan.
Marknadsproducenternas (i första hand privatsektorns) arbetsproduktivitet steg i fjol med 4,5 procent, mätt enligt förädlingsvärdet, och med 5,3 procent mätt enligt produktionen. Totalekonomins arbetsproduktivitet ökade med 3,2 procent.
Fortsatt stabil prisnivå
Totalekonomins prisnivå beräknas i fjol ha ökat med 1,2 procent, mätt med bruttonationalproduktens prisindex. Ökningen av bruttonationalproduktens prisindex dämpades speciellt av nedgången i priserna på elektronikindustri- och telekomprodukter.
Konsumentprisindexet ökade på årsnivå med 1,6 procent, medan nationalräkenskapernas prisindex för hushållskonsumtionsutgifter ökade med 1,3 procent. Skillnaden förklaras av att prisutvecklingen inom finans- och försäkringstjänster samt boendetjänster mäts på ett annat sätt i nationalräkenskaperna än i konsumentprisindexet.
Bytesförhållandet försämrades med hela 3,7 procent, eftersom importpriserna steg med sex och en halv procent men exportpriserna med bara två och en halv procent.
Nationalinkomsten ökade med 3,8 procent i reala termer
Nettonationalinkomsten ökade i fjol nominellt med 6,6 procent. Nettonationalinkomsten per capita uppgick till 27 100 euro. Finlands bruttonationalinkomst var i fjol 168 miljarder euro, eller något högre än BNP. På grund av det försämrade bytesförhållandet var den reala ökningen av brutto- och nettonationalinkomsten (3,5 respektive 3,8 procent) mindre än ökningen av BNP.
Hushållens löneinkomster ökade med fem procent och arbetsgivarnas kollektiva avgifter med knappt tre procent. Löner och kollektiva avgifter ökade med sammanlagt 4,5 procent, medan deras andel av nationalinkomsten sjönk till 56,7 procent. Året innan var andelen 57,9 procent. Kapital- och företagarinkomsterna ökade med 12,5 procent. Deras andel av nationalinkomsten uppgick till 28,9 procent mot 27,4 procent året innan.
Företagens vinster ökade klart
Företagens driftsöverskott (rörelsevinst) ökade med över 14 procent från året innan. Företagens företagarinkomster ökade med 21 procent. I företagarinkomsten beaktas även kapitalinkomster och betalda räntor. Företagarinkomsten motsvarar i stort sett vinsten före skatter och dividender. Företagens nominella vinster var större än någonsin tidigare.
Företagen betalade i fjol 7 procent mer i direkta skatter, och 10 procent mer i dividender än året innan.
Företagens inhemska fasta investeringar ökade i fjol med 9 procent, speciellt på grund av de ökade byggnadsinvesteringarna. Företagens fasta investeringar var nominellt sett större än någonsin tidigare. Företagens nettoutlåning (finansiella ställning) uppvisade ett överskott på drygt 8 miljarder euro. Året innan var överskottet drygt sex miljarder euro.
Finansinstitutens premieinkomster och indirekt mätta finansiella tjänster (räntebidrag) uppvisade en tydlig ökning jämfört med året innan. Kredit- och inlåningsstocken ökade och utvecklingen av räntemarginalen vände uppåt. Finans- och försäkringsinstitutens finansiella ställning uppvisade ett överskott på ungefär en miljard euro.
Offentliga sektorns överskott översteg sex miljarder euro
Statsförvaltningens finansiella ställning uppvisade i fjol fortfarande ett överskott. Överskottet uppgick till 1,4 miljarder euro. Statens intäkter av indirekta skatter ökade med drygt fyra procent och intäkterna av direkta skatter med drygt en procent. De betalda transfereringarna till kommuner och samkommuner (inklusive återbäring av mervärdesskatt) ökade med 10 procent, medan transfereringarna till socialskyddsfonder minskade med närmare en procent.
Statens konsumtionsutgifter ökade nominellt med närmare fyra procent och realt med drygt en procent. Investeringarna minskade med sex procent.
Kommunernas och samkommunernas finansiella ställning visade än en gång ett underskott. Underskottet var denna gång mindre än tidigare och uppgick till endast 0,3 miljarder euro. Kommunernas skatteintäkter ökade med närmare 7 procent. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med cirka fyra och en halv procent och realt med drygt en procent. Investeringarna ökade med fem procent.
Arbetspensionsanstalternas finansiella överskott var 4,9 miljarder euro. De övriga socialskyddsfondernas finansiella ställning visade efter flera år av underskott ett överskott på 0,3 miljarder euro.
Sammantaget uppvisade den offentliga sektorns finansiella ställning (nettoutlåning) ett överskott på 6,2 miljarder euro. EMU-överskottet skiljer sig något från offentliga sektorns nettoutlåning enligt nationalräkenskaperna. EMU-överskottet uppgick till 6,4 miljarder euro, vilket motsvarar 3,8 procent av bruttonationalprodukten. Fjolårets EMU-överskott var det största sedan år 2002.
Kvoten mellan offentliga utgifter och BNP (exklusive interna överföringar) minskade till 48,8 procent, mot 50,5 procent året innan.
Skattekvoten (skatter och obligatoriska socialskyddsavgifter i proportion till BNP) minskade i fjol till 43,5 procent, mot 44,0 procent året innan.
Hushållens reala inkomster ökade med två procent
Hushållens disponibla inkomst ökade i fjol nominellt med 3,2 procent och realt med 1,9 procent.
Bruttoinkomsten ökade framför allt på grund av att lönesumman ökade med fem procent som en följd av stigande inkomstnivå och förbättrad sysselsättning. Hushållens sociala förmåner ökade med två och en halv procent. Däremot minskade hushållens företagarinkomster med två procent. Inom jord- och skogsbruket minskade företagarinkomsterna. Också den kalkylerade bostadsinkomsten av ägarbostäder minskade, medan övriga företagarinkomster ökade. Betalda direkta skatter ökade med drygt tre procent.
Hushållens nominella konsumtionsutgifter ökade med 5,7 procent, eller klart mer än den disponibla inkomsten. Sparkvoten (sparandet i proportion till den disponibla inkomsten) var -2,5 procent. Sparkvoten hade ett större negativt värde än någonsin tidigare. Hushållens fasta investeringar ökade nominellt med 9 procent. Hushållens finansiella ställning visade ett underskott på sex miljarder euro.
Hushållens skuldsättningsgrad steg med över 8 procentenheter till 97,7 procent och var högre än någonsin tidigare. Skuldsättningsgraden definieras som kvoten mellan kreditstocken och årets disponibla inkomst.
Följande justering görs i januari 2008
Uppgifterna för åren 2005 och 2006 justeras nästa gång i slutet av januari 2008. Uppgifterna för år 2005 blir då definitiva.
Senast uppdaterad 12.7.2007
Finlands officiella statistik (FOS):
Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2006,
Bruttonationalprodukten ökade med fem procent i fjol
. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 23.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2006/vtp_2006_2007-07-12_kat_001_sv.html