Revideringen av tidsserierna för nationalräkenskaperna 2010
Statistikcentralen har reviderat nationalräkenskapernas tidsserier för åren 1975-2008. Revideringarna gäller nästan alla ekonomiska transaktioner, näringsgrenar och sektorer.
Orsaken till revideringarna är nya uppgifter i källstatistiken, ändringar i beräkningsmetoder och korrigering av fel som upptäckts. Här beskrivs de mest betydande revideringarna. Dessutom har uppgifterna för år 2007 och 2008 tidigare baserat sig på preliminär källstatistik. Uppgifterna för de här åren är fortfarande preliminära och de blir "slutliga" när tillgångs- och användningstabellerna utarbetas.
Nationalräkenskaperna för åren 2003-2006 baserar sig på tillgångs- och användningstabeller efter produkt, det samma gäller volymförändringarna för åren 2004-2006. Tillgångs- och användningstabellerna efter produkt för åren 2000-2002 utarbetas under år 2010, men de ändrar inte de här publicerade uppgifterna till löpande priser.
Revidering av siffrorna till löpande priser har i regel tolkats också som volymförändringar, inte prisförändringar, med vissa undantag.
Produktion, insatsförbrukning och förädlingsvärde
Både produktionens och insatsförbrukningens nivå har höjts med flera procent, som mest med 8-9 miljarder euro. När det gäller vissa näringsgrenar gick man över till bruttoberäkningar och inom några näringsgrenar har man annars höjt produktionen eller insatsförbrukningen. Förädlingsvärdets och bruttonationalproduktens nivå sjönk nästan alla år jämfört med tidigare uppgifter, bruttonationalprodukten som mest med 0,8 procent (1,4 miljarder euro) år 2006. När det gäller övriga år var förändringarna i euro mycket mindre.
Bruttonationalproduktens årliga volymförändring var som störst 0,7 procentenheter år 2007 (från 4,2 % till 4,9 %) och år 2006 (från 4,9 % till 4,4 %).
Jord- och skogsbruk
Produktionen och insatsförbrukningen inom jordbruket har reviderats fr.o.m. år 1975. Täckningen av beräkningarna för trädgårdsskötseln har förbättrats Pälspriserna har reviderats under enskilda år. Posten "övriga produkter och tjänster" i jordbruksräkenskaperna har spjälkats upp vilket har inverkat på volymförändringarna. Revidering av uppgifterna i källstatistiken har införts och de fel som upptäckts har korrigerats.
Jämfört med tidigare uppgifter har nivån av förädlingsvärdet inom jordbruket sjunkit åren 1975-1990 och därefter stigit, som mest med omkring 200 miljoner euro. De årliga volymförändringsprocentena har ändrats i betydande grad, både uppåt och nedåt.
I och med att skogsbeskattningen reviderades år 2006 har man fått nytt datamaterial om skogsbruket. Dessa uppgifter har decimerat näringsgrenens produktion och förädlingsvärde jämfört med tidigare. Nivåskillnaden har gradvis förts bakåt så att man bibehållit den gamla nivån för år 2003.
Också skogarnas tillväxt har uppskattats på nytt fr.o.m. år 1983 på basis av Skogsforskningsinstitutets nya inventeringsuppgifter. Det här i sin tur har ökat skogsbrukets produktion och förädlingsvärde under 1990- och 2000-talen. På efterfrågesidan har detta gjort att lagerökningen tilltagit vilket också var den mest betydande revideringen när det gäller lagerändringar.
Allt som allt har skogsbrukets förädlingsvärde minskat jämfört med tidigare uppgifter i synnerhet under 2000-talet med hundratals miljoner euro.
Tillverkning
Inom tillverkning av bilar samt stål och metallframställning ingår i produktionen och insatsförbrukningen hela produktionens värde fr.o.m. år 2000, inte enbart ersättning för arbete såsom tidigare. När det gäller produktionen och insatsförbrukningen vid tillverkning av metallvaror samt maskiner och apparater har man nettat ut den utländska verksamheten fr.o.m. år 2000 eftersom den inte räknas till den inhemska produktionen. Ändringarna inverkar inte på förädlingsvärdet.
Byggverksamhet och byggherreverksamhet
Produktionen inom byggande av hus ökade betydligt av tre orsaker.
Volymindexet för nybyggnad publicerade i augusti 2007 reviderade tidsserier fr.o.m. år 1995. De visade att produktionens nivå steg betydligt inom nybyggnad för det första på grund av stegring av kubikmeterpriserna när det gäller de modellbyggnader som används vid beräkningarna. För det andra ingår också byggherreverksamhet i de nya nivåerna för nybyggnad och i produktionen inom husbyggande. Och för det tredje innehåller även en ny statistik inte alla nybyggnader utan ungefär 3-5 procent av projekten registreras för sent och ingår därför inte i statistiken.
I räkenskaperna har man nu använt nya nivåer för nybyggnad inkl. uppgifter som inkommit för sent och fört bakåt nivåskillnaden för år 1995 till den gamla nivån för produktionen år 1990 till vilken man har fört produktionen bakåt för byggherreverksamhet ända till år 1975. Nivåövergången gällande åren 1990-1995 har tolkats delvis som en prisstegring delvis som en volymökning.
Produktionen för byggherreverksamhet har tidigare beräknats som procentandelar av husbyggandets värde. I de nya beräkningarna baserar den sig på omsättningen inom näringsgrenen och har minskat betydligt. Också insatsförbrukningen är mindre än tidigare, vilket innebär att förädlingsvärdet inte minskade just alls. Produktionen inom byggverksamhet roteras nu via byggande av hus, dvs. den har som jämnstor lagts till produktionen och insatsförbrukningen inom byggande av hus fr.o.m. år 1975. Detta medförde inga ändringar när det gäller förädlingsvärdet inom byggande av hus.
Utgifter för grundkonstruktioner inom byggande av hus har tidigare bokförts som insatsförbrukning, fast kapitalförslitning och löntagarersättningar inom byggande av hus. Nu bokförs de i sin helhet som insatsförbrukning inom byggande av hus, vilket köps av anläggningsarbeten. På detta sätt ökar insatsförbrukningen inom byggande av hus och produktionen och insatsförbrukningen inom anläggningsarbeten. När det gäller anläggningsarbeten har man hållit fast vid 1995 års gamla nivå.
Totalt ökade förädlingsvärdet inom byggande av hus med ungefär 10 procent jämfört med tidigare uppgifter, som mest med mer än 15 procent, dvs. med närmare en miljard euro.
Handel
När det gäller handeln har man reviderat beräkningarna särskilt för åren 2005-2007. I fråga om bilhandel och övrig detaljhandel har man ökat produktionen och insatsförbrukningen, men inverkan på förädlingsvärdet är liten. Från produktionen inom partihandeln drog man av poster som inte hör dit, vilket minskade partihandelns förädlingsvärde med omkring en miljard euro. Förändringarna i produktionen har tolkats som en prisförändring (handelns marginal), inte som en volymförändring.
Totalt minskar handelns förädlingsvärde med omkring en miljard jämfört med tidigare, dvs. 6-7 procent åren 2006-2007. Nivåskillnaden har gradvis förts bakåt så att man har hållit fast vid den gamla nivån för år 1995.
Samfärdsel
När det gäller vägtransport av gods har man till insatsförbrukningen lagt underleverantörsutgifter som felaktigt tidigare dragits av från insatsförbrukningen. Som en följd av detta minskar näringsgrenens förädlingsvärde som mest med över en miljard euro fr.o.m. år 2005. I fråga om sjötransport och isynnerhet stödtjänster till transport har man gått över till att bokföra produktionen och insatsförbrukningen med bruttoprincipen, varvid de ökar betydligt, men inverkan på förädlingsvärdet är liten. Också när det gäller telekommunikationer har man använt bruttobokföring, men samtidigt har man korrigerat insatsförbrukningen genom att lägga till poster som saknats. Som en följd av detta har näringsgrenens förädlingsvärde minskat som mest med omkring en miljard euro fr.o.m. år 2005. Också i fråga om andra näringsgrenar inom samfärdsel har man reviderat beräkningarna, men deras inverkan är inte så stor.
Totalt minskade samfärdselns förädlingsvärde med omkring tre miljarder euro jämfört med tidigare siffror, dvs. med 20 procent åren 2006-2008. När det gäller alla näringsgrenar är detta den klart största revideringen av förädlingsvärdets nivå.
Nivåskillnaden har förts bakåt så att man i fråga om näringsgrenarna övrig landtransport, sjötransport, stödtjänster till transport och telekommunikationer bibehållit 1985 års gamla nivå till vilken nivåskillnaderna i fråga om produktion och insatsförbrukning gradvis har förts bakåt fr.o.m. år 2005. När det gäller järnvägstransport, transporter i rörsystem och lufttransport har man bibehållit 1995 års gamla nivå.
Detta medförde att årsförändringen av förädlingsvärdet under vissa år i vissa undernäringsgrenar till samfärdsel avviker med flera procentenheter från de gamla siffrorna. Sammanlagt minskade den genomsnittliga årliga volymökningen av förädlingsvärdet inom samfärdseln från 4,2 procent till 3,5 procent åren 1985-2008.
Finans- och försäkringsverksamhet
När det gäller finansverksamhetens produktion har man reviderat produktionen för indirekta finansiella tjänster fr.o.m. år 1985, eftersom beräkningsmetoden för indirekta finansiella tjänster för export har ändrats (se punkt: indirekta finansiella tjänster). Också prisindexet för indirekta finansiella tjänster har reviderats, vilket innebär att förädlingsvärdets volymförändring för vissa år (särskilt 2005 och 2006) avviker betydligt från tidigare uppskattning.
Från insatsförbrukningen har man dragit av de "övriga kostnader" som ingår i källmaterialet (Virati) som man anser att inte i sin helhet hör till insatsförbrukningen enligt räkenskaperna. Motsvarande korrigering har också gjorts i försäkringsverksamhetens insatsförbrukning. När det gäller finansieringsverksamhet har man hållit fast vid 1995 års gamla nivå och när det gäller försäkringsverksamhet vid 1999 års nivå.
Fastighetstjänster
Ägarbostädernas produktion (den kalkylerade hyran) har minskats fr.o.m. år 1991 främst på grund av omvärdering av hyror för egnahemshus. Insatsförbrukningen har minskats ännu mer bl.a. för att fördelningen av årsreparationer mellan bostäder och annat husbyggande reviderades och egnahemshusens avfallshantering överfördes till privat konsumtion.
När det gäller hyresbostäder har produktionen (dvs. hyrorna) och insatsförbrukningen reviderats en aning uppåt fr.o.m. år 1996, eftersom hyresbostadsbeståndet uppskattades vara större än tidigare. Samtidigt har sektorfördelningen gällande ägande av hyresbostäder reviderats, andelen hushåll har ökat och andelen företag och bostadssamfund har minskat.
Till produktionen gällande näringsgrenen ägande och hyrning av bostäder har man fr.o.m. år 1990 lagt hyresintäkter från bostadssamfundens och bostadsaktiebolagens affärsutrymmen o.d. utrymmen som tidigare inte ingått i kalkylerna.
Totalt är förädlingsvärdet för näringsgrenen ägande och hyrning av bostäder hundratals miljoner euro större än tidigare.
Produktionen och insatsförbrukningen inom byggherreverksamheten har minskats betydligt fr.o.m. år 1975 på grund av metodändringen (se punkt: byggverksamhet och byggherreverksamhet). Produktionen inom fastighetsuthyrning har ökats fr.o.m. år 1997 och produktionen inom fastighetsförmedling och fastighetsrelaterade stödtjänster har reviderats en aning nedåt fr.o.m. år 1996. Orsaken är bl.a. näringsgrensövergångarna.
Övriga tjänster
Produktionen och insatsförbrukningen inom företagstjänster har ökat under 2000-talet. När det gäller näringsgrenen har man använt material efter arbetsställe som inte tidigare funnits i samma form. Man har bibehållit den gamla nivån för år 2000.
De återkrävda beloppen för utkomststöd som kommunerna beviljat har tidigare behandlats felaktig som marknadsproduktion inom sociala tjänster. Det rätta tillvägagångssättet är att dra dem av från det beviljade utkomststödet (socialbidragen). Felet har korrigerats fr.o.m. år 1997.
Till övriga personliga tjänster har man lagt till uppskattad prostitution fr.o.m. år 1991.
Fördelningen av andra produktionssubventioner (exkl. produktsubventioner) bland näringsgrenarna har ändrats fr.o.m. år 1986, eftersom nya uppgifter har erhållits av bl.a. Tekes och arbets- och näringsministeriet.
Grå ekonomi
På basis av en separat utredning har man gjort nya bedömningar av den gråa ekonomin. Detta har inverkat på produktionen, insatsförbrukningen, löner och driftsöverskottet/den sammansatta förvärvsinkomsten i fråga om flera näringsgrenar. Den gråa ekonomin omfattar också den olagliga ekonomin (prostitution, narkotika, smuggling).
I synnerhet grå produktion och förädlingsvärde har förts till servicen och reparationen av bilar samt till hotell- och särskilt restaurangverksamheten.
Indirekta finansiella tjänster (FISIM)
Beräkningsmetoden för de indirekt mätta finansiella tjänsterna har ändrats så att de följer Eurostats nya anvisningar. När det gäller export och import har man nollat FISIM mellan finansiella företag. Detta har betydligt ändrat på exporten och importen gällande de indirekta finansiella tjänsterna, t.ex. är de inte längre negativa under något år. Metodrevideringen inverkar också på FISIM-produktionen eftersom exporten är en av komponenterna i produktionskalkylen.
På grund av ändringar i importen ändrades också användningen av indirekta finansiella tjänster som insatsvaror inom företagssektorn. Inom företagssektorn reviderades indelningen efter näringsgren på basis av uppgifter om kreditbeståndet o.d., vilket ledde till att det gjordes små ändringar beträffande insatsförbrukningen och förädlingsvärdet för nästan alla näringsgrenar.
Också FISIM-prisindexen har reviderats fr.o.m. år 1985, vissa år flera procentenheter.
FISIM-ändringen ändrade också på sektorkontonas ränteinkomster och -utgifter.
Löner och arbetsinsats
Fr.o.m. år 1990 ingår i lönerna nu vinstpremier som företagen tilldelat sina personalfonder. Också andra små justeringar har gjorts när det gäller lönerna.
Antalet sysselsatta och arbetade timmar har reviderats i fråga om vissa näringsgrenar. När det gäller socialtjänster har man minskat antalet företagare fr.o.m. år 1994 eftersom minskningen av den privata familjedagvården under 1990-talet inte beaktats tidigare. Antalet sysselsatta har utökats bl.a. i fråga om handeln, datakommunikation och företagstjänster. Totalt minskade antalet sysselsatta med några tusen under 2000-talet jämfört med tidigare.
Export och import
Flera revideringar gjordes när det gäller export och import av varor. Den s.k. växelkursjusteringen ingår inte längre fr.o.m. år 1999 eftersom den mist sin betydelse i och med övergången till euro. Returvaror lades till för åren 1995-2004, eftersom de saknats i tullens siffror.
När det gäller varuimporten har man lagt till privatpersoners import av fordon fr.o.m. början av år 2000. Smuggling (alkohol, tobak och narkotika) samt varor som skaffats från utlandet för trafikfordon har reviderats fr.o.m. år 1990. Varuexporten har korrigerats under flera år när det gäller bilar, vilket inverkade också på exporten av tjänster. I de nya beräkningarna har den bilmonteringsverksamhet som sker i Finland i efterfrågan behandlats mera enhetligt än tidigare som varuexport.
Tullen har gjort en ny cif-fob-utredning gällande frakten år 2008. På basis av den höjde man fr.o.m. år 2007 de frakt- och försäkringskostnader som är förknippade med varuimport. Detta gjorde att varuimporten minskade eftersom den i räkenskaperna värderas enligt fob. Posten överfördes huvudsakligen till import av tjänster enligt andelen utländska rederier och försäkringsbolag.
Nivån för importen av tjänster höjdes stegvis åren 1996-2000 och sänktes år 2001. På detta sätt tog man bakåt i beaktande de importkostnader för forsknings- och utvecklingstjänster och övriga företagstjänster som höjdes fr.o.m. år 2000. Också export och import av indirekta finansiella tjänster (FISIM) ändrades (se punkt: indirekta finansiella tjänster).
Totalt ändrade exportvärdet mest år 1991, då det minskade med omkring två procent (FISIM) medan importvärdet ändrade mest år 1999 då det ökade med omkring tre procent (import av tjänster). Varu- och tjänstebalansen försvagades, som mest med drygt en miljard euro år 1999.
Konsumtionsutgifter
Konsumtionsundersökningen 2006 gav ny information om hushållens konsumtionsutgifter. Eftersom resultatet från den tidigare konsumtionsundersökningen (2001) redan tidigare beaktats, gällde korrigeringarna åren 2002-2006. Med korrigeringarna preciserades hur konsumtionen av produkterna ändrats över tid samt konsumtionsstrukturen när det gäller olika produktgrupper.
Bland annat utgifterna när det gäller livsmedel, möbler och hushållsmaskiner, reparation och service av bilar samt sociala tjänster minskade något. Däremot ökade utgifterna när det gäller mediciner, rekreation och kultur samt restauranger och hotell.
Boendeutgifterna, bl.a. de kalkylerade hyrorna för ägarboende, har reviderats för att motsvara nya produktionskalkyler inom näringsgrenen fr.o.m. år 1991. Vatten- och avfallsutgifter samt andra tjänster förknippade med boende har reviderats uppåt fr.o.m. år 1975 samt användning av el och övrig energi fr.o.m. år 1990 på basis av konsumtionsundersökningen.
Utgifterna för bussresor reviderades nedåt fr.o.m. år 1996, så att de bättre motsvarar de revideringar som tidigare gjorts gällande produktsubventioner för samfärdsel. Narkotika har uppskattats i konsumtionsutgifterna fr.o.m. år 1990, tidigare saknades de helt och hållet. Finländska hushålls konsumtionsutgifter i utlandet har reviderats för åren 1995-2002 för att motsvara gamla tillgångs- och användningstabeller.
Totalt förändrades hushållens konsumtionsutgifter rätt så lite, som mest steg de med en halv procent, dvs. med drygt 200 miljoner euro år 1995.
Offentliga konsumtionsutgifter steg som mest med en procent, dvs. med omkring 300 miljoner euro i början av 2000-talet. Den främsta orsaken var att kommunernas konsumtionsutgifter tidigare bokförts felaktigt.
Investeringar
Husbyggnadsinvesteringar, isynnerhet bostadsbyggnadsinvesteringar har lagts till fr.o.m. år 1991, eftersom nybyggandets nivå har uppskattats på nytt (se punkt: byggverksamhet och byggherreverksamhet). Tilläggen gäller i synnerhet hushållssektorns investeringar.
Andra husbyggnadsinvesteringar har lagts till fr.o.m. år 2003 och dragits av för åren 1995-2001. När det gäller jordbruket har husbyggnadsinvesteringarna dragits av fr.o.m. år 1996, eftersom travstallar o.d. inte hör till jordbruket. Investeringarna har reviderats också inom näringsgrenen uthyrning av fastigheter.
Inom anläggningsinvesteringarna har man reviderat telekommunikationernas investeringar nedåt fr.o.m. år 2003.
Investeringar i maskiner, inventarier och transportmedel har reviderats när det gäller jordbruket i överensstämmelse med statistiken över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi fr.o.m. år 1999. Också investeringar i maskiner och inventarier inom samfärdsel och andra näringsgrenar har reviderats i synnerhet vid balanseringen av tillgångs- och användningstabeller 2003-2006. Priserna på datorer och kommunikationsutrustningar, som ingår i investeringar i maskiner och inventarier, har reviderats fr.o.m. år 1990.
Nivån för programvaruinvesteringar har sänkts eftersom nya uppgifter från källstatistiken, bl.a. strukturstatistiken, har erhållits. I källstatistiken har man separat frågat efter programvaruinvesteringar fr.o.m. år 2006. Inom stats- och lokalförvaltningen samt inom icke-vinstsyftande organisationer har de nya lägre nivåerna kedjats bakåt fram till år 1975. När det gäller finansiella företag och försäkringsföretag har man bibehållit 1995 års gamla nivå till vilken nivåskillnaden gradvis har förts bakåt. Inom företagssektorn har programvaruinvesteringarnas nivå däremot stigit något åren 1997-2003 och sjunkit före det. Också fördelningen efter näringsgren har ändrats.
Programvaruinvesteringarnas prisutveckling har reviderats fr.o.m. år 1975. Tidigare uppskattades priserna ha stigit kontinuerligt, men enligt den nya bedömningen har priserna på programvaruinvesteringar sjunkit något på lång sikt.
När det gäller investeringar inom grundförbättring av mark har man på grund av nya uppgiftskällor lagt till investeringar inom jordbruket fr.o.m. år 1995 och siffror om skogsbruket fr.o.m. år 2003. Kostnader vid ägarbyte av mark har lagts till fr.o.m. år 1999 och investeringar har överförts till ägande av bostäder från skogsbruket, eftersom det i huvudsak är fråga om överföringskostnader (försäljningsprovision och överlåtelseskatt) förknippade med handel med bostadstomter.
Totalt ökade investeringarna betydligt fr.o.m. år 1993 jämfört med tidigare uppgifter. Som störst var ökningen omkring 6 procent, närmare två miljarder euro åren 2004-2005. I praktiken kommer ökningen från bostadsbyggnadsinvesteringar.
Ändringen av investeringskostnaderna ändrade också på kapitalförslitningen.
Sektorkonton
Alla ovan nämnda ändringar har också inverkat på sektorkontona och t.ex. på sektorernas disponibla inkomster och nettoutlåning.
När det gäller sektorkontona har man gjort en stor ändring i sektorindelningen. Statens pensionsfond har flyttats från sektorn statsförvaltningen till sektorn arbetspensionsanstalter fr.o.m. dess grundande, dvs. fr.o.m. år 1990. Enligt den nya behandlingen betalar staten och statens löntagare arbetspensionsförsäkringsavgifterna till sektorn arbetspensionsanstalter som får inkomster av placeringen av avgifterna och inkomstför sina medel som inkomstöverföringar till staten. Staten betalar fortfarande ut pensionerna. Förändringen försämrar statens och förbättrar arbetspensionsanstalternas nettoutlåning som mest med omkring två miljarder euro, men inverkar inte på den offentliga sektorns nettoutlåning.
Hushållens disponibla inkomst ökade med några hundra miljoner euro främst på grund av ökningen av driftsöverskottet när det gäller husbyggande och bostadsägande. Däremot försvagades nettoutlåningen på grund av ökningen av bostadsbyggnadsinvesteringar, som mest med omkring en och en halv miljard euro.
Företagssektorns finansiella ställning försvagades på grund av minskningen av driftsöverskottet, som mest med omkring en miljard euro. När det gäller sektorn utlandet förbättrades nettoutlåningen eftersom Finlands bytesbalans försvagades.
Figurer
Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent
Bruttonationalproduktens revision, procent
Konsumtionens revision, procent
Importens revision, procent
Exportens revision, procent
Investeringarnas revision, procent
Senast uppdaterad 8.2.2010
Finlands officiella statistik (FOS):
Kansantalouden tilinpito [e-publikation].
ISSN=1795-8881. 2008,
Revideringen av tidsserierna för nationalräkenskaperna 2010
. Helsingfors: Tilastokeskus [hänvisat: 27.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2008/vtp_2008_2010-01-29_men_001_sv.html