Bruttonationalprodukten ökade med 0,5 procent i fjol

Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade volymen av bruttonationalprodukten med 0,5 procent år 2015. Ökningen reviderades något jämfört med uppgifterna i kvartalsräkenskaperna, som publicerades i slutet av februari (var 0,4 procent). Bruttonationalprodukten, som beskriver produktionen inom samhällsekonomin, uppgick i fjol till 207 miljarder euro. Nationalinkomsten, som beskriver samhällsekonomins inkomster, ökade reellt med 1,6 procent.

Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Produktionen inom industrin sjönk med 0,6 procent. Mest minskade förädlingsvärdet inom el- och elektronikindustrin, med 2,6 procent. Servicenäringarna ökade som helhet sett med 0,9 procent. De privata tjänsterna gick upp med 1,8 procent, men de offentliga tjänsterna gick ned med 1,1 procent. Den mest betydande ökningen visade information och kommunikation, 4,9 procent, samt finansierings- och försäkringsverksamhet, 3,8 procent.

Trots den svaga ökningen av produktionen minskade efterfrågan inom samhällsekonomin i fjol med 0,4 procent. Till den minskade efterfrågan bidrog nedgången i investeringar och offentlig konsumtion samt lagerminskningen. Investeringarna sjönk med 1,1 procent. Den offentliga konsumtionen minskade med 0,9 procent, men volymen av den privata konsumtionen ökade med 1,4 procent. Exportvolymen gick upp med 0,6 procent och importvolymen minskade med 0,4 procent.

Driftsöverskottet som beskriver vinster från företagens huvudsakliga verksamhet minskade med 1 procent. Däremot ökade företagarinkomsten med 4 procent. Företagarinkomsten beskriver företagens vinst före skatter och dividender. Företagen uppskattas ha betalat 8 procent mindre i dividender och 14 procent mer i direkta skatter än året innan. Företagens finansiella ställning visade ett överskott på 9,2 miljarder euro. Den finansiella ställningen förbättrades till följd av lagerminskningar.

De finansiella företagens och försäkringsföretagens finansiella ställning visade ett överskott på 0,5 miljarder euro. De finansiella företagens avgiftsintäkter ökade med 4 procent, men ränteintäkterna netto (de indirekt mätta finansiella tjänsterna) var nästan oförändrade.

Den offentliga sektorns underskott 2,7 procent i förhållande till bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, visade ett underskott för sjunde året i följd, 5,7 miljarder euro. Året innan var underskottet 6,5 miljarder euro. Underskottet var 2,7 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, vilket till skillnad från året innan understeg EU:s referensvärde på 3 procent. Statistikcentralen publicerar 31.3.2016 de uppgifter om underskott och skuld som levereras till EU-kommissionen. I samband med detta kan de uppgifter om underskottet som nu publiceras komma att revideras.

Den offentliga sektorns överskott/underskott i förhållande till bruttonationalprodukten, procent

Statsförvaltningens underskott var 6,3 miljarder euro, året innan var det 7,7 miljarder euro. En ökning av bl.a. skatteinkomsterna med 1,7 procent bidrog till minskningen av underskottet. Lokalförvaltningens (kommunerna och samkommunerna o.d.) underskott, dvs. nettoupplåning, minskade enligt de preliminära uppgifterna till 1,4 miljarder euro, medan det året innan var 1,6 miljarder euro.

Arbetpensionsanstalternas överskott minskade från 3,4 miljarder euro till 2,9 miljarder euro. Överskottet minskade till följd av att intäktsföringen från Statens pensionsfond till staten var större än normalt. I överskottet ingår inte förändringar i investeringarnas värde. Övriga socialskyddsfonder visade ett underskott på 0,8 miljarder euro närmast på grund av ökade arbetslöshetsutgifter.

Den offentliga ekonomins andel av bruttoförädlingsvärdet var 20,7 procent år 2015, dvs. 0,1 procentenheter mindre än året innan.

Hushållens realinkomster ökade med en procent

Hushållens realinkomster ökade med en procent. Hushållens justerade realinkomst ökade med 0,6 procent. I den ingår också välfärdstjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och olika organisationer producerar för hushållen.

Löneinkomsterna ökade nominellt med 0,8 procent. De sociala förmånerna ökade med 3,2 procent bl.a. på grund av att antalet pensionärer och arbetslösa ökade. Kapital- och företagarinkomsterna sjönk däremot med 0,1 procent.

Hushållen betalade 2,1 procent mer i direkta skatter och obligatoriska avgifter. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 1,8 procent, men investeringarna, främst i bostäder, minskade med 0,8 procent.

Källa: Nationalräkenskaper 2015, preliminära uppgifter

Förfrågningar: Olli Savela 029 551 3316, Tuomas Rothovius 029 551 3360, kansantalous@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen

Publikationen i pdf-format (308,0 kB)

Översikter

1. Bruttonationalprodukten ökade med 0,5 procent år 2015 (16.3.2016)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Tabellbilaga 1. Bruttonationalprodukt (BNP) till marknadspris 1975-2015* (16.3.2016)
Tabellbilaga 2. Revideringen av årliga volymändringarna, % (16.3.2016)

Uppdaterad 16.3.2016

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2015. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2015/vtp_2015_2016-03-16_tie_001_sv.html