Förstasidan > Statistik > Nationalräkenskaper, årsvis > 2015 > 1. Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent i fjol

1. Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent i fjol

Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter ökade volymen av Finlands bruttonationalprodukt med 0,2 procent år 2015. Enligt de preliminära uppgifterna som publicerades i mars var ökningen 0,5 procent. Nationalprodukten reviderades, eftersom nya uppgifter erhölls i synnerhet om insatsförbrukningen som används som produktionsinsatser för olika branscher. Samhällsekonomin i Finland ökade något år 2015 efter tre recessionsår. Också nationalräkenskaperna för år 2014 reviderades, men förändringarna var obetydliga.

Figur 1. Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Bruttonationalprodukten, dvs. förädlingsvärdet vid produktionen av varor och tjänster, var 209 miljarder euro i löpande priser år 2015. Bruttonationalprodukten per capita var 38 200 euro.

Hushållens justerade disponibla inkomst, som beskriver den ekonomiska välfärden, ökade år 2015 reellt med 0,9 procent. Utöver nettoinkomster omfattar hushållens justerade inkomst också välfärdstjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och organisationer producerar för hushållen.

1.1. Variation mellan näringsgrenar i fråga om utvecklingen av produktionen

Sett till löpande priser ökade förädlingsvärdet mest inom databehandlingstjänster, den kemiska industrin, skogsindustrin, vissa branscher inom metallindustrin, företagstjänster, sjö- och lufttransport samt hotell- och restaurangverksamhet och fastighetsverksamhet, som omfattar också kalkylerat bostadsägande. Förädlingsvärdet minskade betydligt inom jordbruk samt försäkringsverksamhet.

Figur 2. Förändring av förädlingsvärdet i löpande priser år 2015, procent

Förädlingsvärdets volym ökade mest inom databehandlingstjänster, företagstjänster och stål- och metallframställning. Förädlingsvärdets volym minskade betydligt inom försäkringsverksamhet samt inom vissa branscher inom tillverkning och transport.

1.2. Hushållens konsumtion upprätthöll efterfrågan

Efterfrågan inom samhällsekonomin upprätthölls närmast på grund av konsumtionen som volymmässigt ökade med 1,1 procent. Volymen av de privata konsumtionsutgifterna ökade med 1,5 procent och volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna med 0,4 procent. Konsumtionsutgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten var 79,7 procent.

Investeringsvolymen ökade med 0,7 procent. De privata investeringarna gick upp med 2,2 procent, men de offentliga investeringarna gick ned med 5,1 procent. Särskilt ökade investeringarna i maskiner och inventarier. Däremot minskade investeringarna i forskning och utveckling samt datorprogram. Investeringskvoten, dvs. investeringarna i förhållande till bruttonationalprodukten, sjönk till 20,4 procent.

Exportvolymen minskade med 0,2 procent år 2015, medan importvolymen ökade med 1,9 procent. Eftersom importpriserna gick ned betydligt mer än exportpriserna minskade importen mer än exporten räknat i löpande priser. Värdet av varuexporten och -importen minskade, men exporten och importen av tjänster ökade klart. Exporten i förhållande till bruttonationalprodukten sjönk till 36,6 procent och importen till 37,1 procent.

1.3. Arbetsinsatsen nästan oförändrad i fjol

Enligt nationalräkenskaperna minskade antalet sysselsatta i fjol med 10 000 personer, dvs. med 0,4 procent. Antalet jobb minskade mest inom handeln, fabriksindustrin, den offentliga förvaltningen samt inom jord- och skogsbruket. Antalet jobb ökade närmast inom företagstjänster, byggverksamhet och databehandlingstjänster. Antalet arbetade timmar minskade med 4 miljoner timmar, dvs. med 0,1 procent.

Arbetsproduktiviteten inom hela samhällsekonomin, dvs. bruttoförädlingsvärdet till fasta priser dividerat med arbetade timmar, förbättrades i fjol med 0,2 procent.

1.4. Priserna steg något

Prisnivån inom hela samhällsekonomin steg med 1,6 procent i fjol, mätt med prisindexet för bruttonationalprodukten. Däremot kunde prisförändringarna i fråga om enskilda produkter vara stora.

I fjol sjönk konsumentprisindexet med 0,2 procent, medan prisindexet för hushållens konsumtionsutgifter i nationalräkenskaperna steg med 0,4 procent. I nationalräkenskaperna mäts priset på boendetjänster med hyresförändringar, medan man i konsumentprisindexet också beaktar utgifterna för ägarboende. Också prisutvecklingen av försäkrings- och finansieringstjänster mäts på ett annat sätt i nationalräkenskaperna än i konsumentprisindexet.

Bytesbalansen förbättrades med 3,3 procent, då importpriserna sjönk med 4,0 procent, men exportpriserna med bara 0,9 procent.

1.5. Nationalinkomsten ökade reellt med 1,7 procent

I fjol ökade nettonationalinkomsten nominellt med 2,0 procent och var 31 200 euro per capita. Nettonationalinkomsten ökade reellt med 1,7 procent, dvs. betydligt mer än bruttonationalprodukten, eftersom bytesbalansen förbättrades betydligt. Finlands bruttonationalinkomst var i fjol 211 miljarder euro. Den var något större än bruttonationalprodukten eftersom kapitalinkomsterna från utlandet var större än kapitalutgifterna till utlandet.

Hushållens löneinkomster ökade med 1,0 procent och arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter med 1,4 procent år 2015. Sammanlagt var löntagarersättningarnas andel av nationalinkomsten 60,0 procent. Föregående år var andelen 60,5 procent. Kapital- och företagarinkomsterna inom samhällsekonomin ökade med 5,7 procent och deras andel av nationalinkomsten steg till 24,3 procent. Föregående år var andelen 23,5 procent.

1.6. Företagens vinster ökade

Driftsöverskottet som beskriver vinster från icke-finansiella företags huvudsakliga verksamhet ökade med 8 procent från året innan. Företagens företagarinkomst ökade mer, dvs. med 17 procent, eftersom dividendinkomsterna ökade och ränteutgifterna minskade. I företagarinkomsten beaktas också kapitalinkomster och betalda räntor och markarrenden. Den motsvarar grovt vinsten före skatter och dividender.

Företagen betalade i fjol 15 procent mer i direkta skatter än föregående år. Företagen uppskattas ha betalat 2 procent mer i dividender. Företagens nettoinbesparing ökade med 1,2 miljarder euro från året innan.

Figur 3. Företag, rörelsevinst av egentlig verksamhet (driftsöverskott), och nettoinbesparing, miljarder euro

Företagens nettoutlåning, dvs. finansiella ställning, visade ett överskott på 7,4 miljarder euro, året innan var överskottet 7,7 miljarder euro. Den finansiella ställningen försvagades något trots att vinsterna ökade, eftersom företagens investeringar och lager ökade.

De finansiella företagens och försäkringsföretagens finansiella ställning visade ett överskott på 0,1 miljarder euro. De finansiella företagens avgiftsintäkter ökade med 6 procent och ränteintäkterna (de indirekt mätta finansiella tjänsterna) ökade med nästan 2 procent. Ökningen av avgiftsintäkterna berodde särskilt på att provisionsintäkterna när det gäller funktioner för fondbolag ökade. De finansiella företagens driftsöverskott ökade med 0,2 miljarder euro, vilket delvis berodde på att avgifter förknippade med bankskatten slopades år 2015. Även om de finansiella företagens förädlingsvärde ökade, minskade försäkringsföretagens på motsvarande sätt, vilket innebar att de finansiella företagens och försäkringsföretagens driftsöverskott var på samma nivå som året innan. Räntenivån sjönk ytterligare.

1.7. Den offentliga ekonomins underskott var 2,8 procent av bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, visade ett underskott på 5,8 miljarder euro, medan underskottet året innan var 6,5 miljarder euro. Underskottet var i fjol 2,8 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, vilket till skillnad från året innan understeg EU:s referensvärde på 3 procent.

I fjol visade statsförvaltningens finansiella ställning för sjunde året i rad ett betydande underskott. Underskottet (nettoupplåning) var 6,3 miljarder euro, medan det året innan var 7,7 miljarder euro.

Statens skatteinkomster steg med 1,5 procent. Mest ökade inkomsterna från samfundens inkomstskatt, energiskatter, arvs- och gåvoskatt samt tobaksskatten. Skatteinkomsterna minskade mest på grund av slopandet av bankskatten.

Löpande transfereringar till kommuner och samkommuner (inkl. momsåterbäringar) sjönk med 1,2 procent. Däremot ökade transfereringarna till socialskyddsfonder med 1 procent. Statens konsumtionsutgifter sjönk med 0,4 procent och investeringarna med 7,4 procent.

Lokalförvaltningen (kommunerna och samkommunerna o.d.) hade ett underskott, dvs. nettoupplåning, på 1,3 miljarder euro, året innan var underskottet 1,6 miljarder euro. Kommunernas skatteinkomster ökade med 3,3 procent på grund av höjningen av samfundsskatten, fastighetsskatten och kommunalskatten. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 0,9 procent närmast på grund av köp av tjänster, men investeringarna uppskattas ha minskat med 1,5 procent.

Arbetspensionsanstalternas överskott minskade från året innan. Överskottet var nu 2,7 miljarder euro, medan det året innan var 3,4 miljarder euro. Överskottet minskade bland annat till följd av att intäktsföringen från Statens pensionsfond till staten var större än normalt. I överskottet ingår inte förändringar i investeringarnas värde. Pensionsavgiftsinkomsterna ökade med 2,4 procent och arbetspensionerna som arbetspensionsanstalterna betalar med 3,7 procent huvudsakligen på grund av att antalet pensionärer ökade. Övriga socialskyddsfonder visade ett underskott på 0,8 miljarder euro närmast på grund av ökade arbetslöshetsutgifter.

Figur 4. Den offentliga sektorns överskott/underskott, procent av bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns andel av bruttoförädlingsvärdet, som beskriver storleken av den offentliga ekonomin, var 20,4 procent år 2015, medan den var 20,9 procent året innan. De totala offentliga utgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten sjönk till 57,7 procent. Föregående år var förhållandet 58,1 procent. De totala offentliga utgifterna omfattar ett betydande antal interna utgifter inom den offentliga sektorn, som ingår i kalkylen två gånger.

Skattekvoten, dvs. skatterna och avgifterna av skattenatur i förhållande till bruttonationalprodukten, var i fjol 44 procent. Skattekvoten ökade med 0,2 procentenheter från året innan.

1.8. Hushållens realinkomster ökade med en procent

Hushållens disponibla inkomst ökade år 2015 nominellt med 1,4 procent och reellt med 1,0 procent. Hushållens justerade disponibla inkomst ökade nominellt med 1,3 procent och reellt med 0,9 procent. I den justerade inkomsten ingår också välfärdstjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och olika organisationer producerar för hushållen.

Figur 5. Årsförändring av hushållens disponibla realinkomster och hushållens justerade realinkomst, procent

Hushållens löneinkomster ökade med 1,0 procent och sociala förmåner med 3,2 procent. Lönesumman ökade på grund av att inkomstnivån steg eftersom sysselsättningen samtidigt minskade. De sociala förmånerna ökade bl.a. på grund av att antalet pensionärer och arbetslösa steg. Hushållens kapital- och företagarinkomster steg med 1,2 procent. Hushållen betalade 2,2 procent mer i direkta skatter och obligatoriska avgifter.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade år 2015 nominellt med 1,9 procent och reellt med 1,5 procent. Boendets andel av konsumtionsutgifterna steg ytterligare till 28,2 procent. Hushållens sparkvot, dvs. sparande i förhållande till den disponibla inkomsten, var svagt positiv år 2015, dvs. 0,1 procent.

Hushållens fasta investeringar, närmast i bostäder, minskade nominellt med 2,9 procent. Hushållens finansiella ställning visade ett underskott på 3,6 miljarder euro, medan underskottet året innan var 3,3 miljarder euro.

Hushållens skuldsättningsgrad ökade ytterligare och uppgick i slutet av år 2015 till 124,5 procent, dvs. 3 procentenheter större än året innan. Skuldsättningsgraden är förhållandet mellan lånen enligt finansräkenskaperna och den disponibla nettoinkomsten under året.

1.9. Bytesbalansens underskott 1,8 miljarder euro

Finlands bytesbalans visade i fjol ett underskott på 1,8 miljarder euro, vilket avviker från tidigare preliminära uppgifter. Varuhandeln visade ett överskott på 1,1 miljarder euro, då också importen värderas till fob-pris (exportlandets gräns) och inte till cif-pris (importlandets gräns) till skillnad från tullens utrikeshandelsstatistik. Däremot visade handelsbalansen för tjänster ett underskott på 2 miljarder euro.

I kapitalinkomster erhölls från utlandet 1,1 miljarder mer än vad som betalades i kapitalutgifter till utlandet. Till utlandet betalades betydligt mer i transfereringar än vad som betalades från utlandet. Uppgifterna om kapitalinkomster och -utgifter är fortfarande mycket preliminära.

1.10. Följande revidering i januari 2017

Nationalräkenskaperna för åren 2014 och 2015 revideras nästa gång i januari 2017.

De reviderade preliminära uppgifterna baserar sig på de uppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga 8.7.2016. Mer detaljerade uppgifter om metoderna inom nationalräkenskaperna finns på Statistikcentralens webbsidor: http://stat.fi/til/vtp/men_sv.html .

Källa: Nationalräkenskaperna

Förfrågningar: Olli Savela 029 551 3316, Tuomas Rothovius 029 551 3360, kansantalous@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen

---

Uppdaterad 14.7.2016