Energianvändningen och energikällorna 1917-2007

När Finland blev självständigt år 1917 bestod största delen av avverkningarna i våra skogar av ved. Användningen av ved började snabbt minska, medan träanvändningen inom skogsindustrin började öka först efter andra världskriget. Användningen av fossila bränslen började för sin del öka kraftigt under 1960-talet. Energikrisen under 1970-talet dämpade klart ökningen, och stoppade till och med den. Man är dock fortfarande ytterst beroende av fossila bränslen. Största delen av elektriciteten producerades ännu på 1960-talet genom vattenkraft. Värmeenergi producerades till en början med kol och olja. Senare kom torv, naturgas och i slutet av 1970-talet kärnkraften med i bilden.

Hagnästorg fungerade som Helsingfors vedlager under båda världskrigen.
Källa: Helsingfors stadsmuseum

Virkesanvändningen har effektiverats

I början av vår självständighetstid var avverkningarna årligen något under 30 miljoner kubikmeter, varav mer än 20 miljoner kubikmeter var ved (figur 1). Under det senaste kriget avverkades så mycket som 25 miljoner kubikmeter ved om året. Ved såldes som vedträn och ännu under 1960-talet var de ett bekant inslag överallt på den finländska landbygden och i städerna. Förutom vid uppvärmning använde man trä också i ånglok och ångbåtar.

Avverkningarna av energived minskade ända fram till 1990-talet och har efter det uppgått till omkring 5 miljoner kubikmeter per år. Totalavverkningarna av skog har däremot ökat kraftigt fr.o.m. början av förra seklet. Nuförtiden avverkas mer än 60 miljoner kubikmeter skog per år, vilket dock är mindre än den årliga tillväxten av träbeståndet. Dessutom importeras omkring 16 miljoner kubikmeter råvirke. För det mesta används virket som råvara för skogsindustrin.

Även om avverkningen av energived har minskat, spelar träbaserat bränsle fortfarande en viktig roll i Finlands energiekonomi: år 2005 erhölls en femtedel av totalförbrukningen av energi från träbaserade bränslen. Andelen småskalig användning av virke är liten, men träbaserad energi erhålls genom att utnyttja träresterna och barken från sågar och fanerfabriker samt massaindustrins träbaserade avlutar. Incitamenten till ett effektivare utnyttjande av trämaterial i skogindustrin och till energibesparingar står att finna i de ekonomiska målsättningarna och målsättningarna för miljövården.

Figur 1. Användningen av ved och annan träbaserad energi i Finland

De vedtalkon som anordnades under andra världskriget ger en topp i tidsserien för avverkad ved i skogarna. Efter kriget har användningen av ved snabbt minskat, medan användningen av övriga träbaserade bränslen har ökat klart.

Källor: Skogsstatistisk årsbok och webbtjänsten Energi

De fossila bränslena har bevarat sin starka ställning

Användningen av fossila bränslen - olja, naturgas och stenkol - ökade i Finland under de första decennierna av Finlands självständighetstid fram till energikrisen i början av 1970-talet. Efter det dämpades tillväxttakten, och stannade till och med av. I dag används omkring 500-dubbelt mer bränslen än år 1917.

Användningen av olja ökade ytterst snabbt under 1960-talet (figur 2). Användningen av olja ökade på grund av att biltrafiken fick sitt genombrott. Oljan, som då ännu var billig, började allt mer användas vid uppvärmning och till med för elproduktionen i kraftverken. Också på landsbygden revs träugnarna och istället köpte man oljekaminer. Den inhemska energin ersattes med importerad energi.

Oljekonsumtionen har ungefär femdubblats i Finland från år 1960 till toppåret 1973, då den stannade upp: Krisen i Mellanöstern ledde till att oljan började användas som ett politiskt vapen och till att OPEC, organisationen för de oljeexporterande länderna, grundades. Oljekrisen satte igång åtgärder för att spara energi och påskyndade utvecklingen av alternativa energikällor vid sidan av oljan och andra fossila bränslen. Det är dock svårt att helt bli kvitt oljan så länge som exempelvis kommunikationsmedlen i huvudsak drivs med fossila bränslen.

Figur 2. Oljekonsumtionen i Finland 1960-2005

Källa: Webbtjänsten Energi

Av de fossila bränslena används i Finland, utöver olja, också kol och naturgas. Användningen av naturgas ökade när naturgasledningen öppnades till Finland från dåvarande Sovjetunionen. Både kol och naturgas används närmast inom industrin och kraftverk för produktion av el och värme.

Torv började användas i stor skala inom energiproduktionen efter energikrisen under 1970-talet. Finländarna betraktar torv som ett biomassabränsle som förnyas långsamt, men när man beräknar utsläpp av växthusgaser behandlas torv som fossilt bränsle. År 2005 trädde Kyoto-protokollet i kraft och samma år inleddes Europeiska unionens interna handel med utsläppsrätter för koldioxidutsläpp från fossila bränslen och torv. Dessa sätter gränser för användningen av fossil energi i framtiden.

Mångsidigare elproduktion

År 1917 förbrukades 205 gigawattimmar el i Finland (GWh; tabell 1). Under Finlands 90-åriga självständighetstid har förbrukningen ökat till det fyrahundradubbla, dvs. till omkring 86 000 gigawattimmar. Snabbast ökade elförbrukningen under tiden mellan världskrigen och ökningen fortsätter alltjämt. En allt större del av energin förbrukas i form av elektricitet. Industrin använder mer än hälften av elektriciteten, för eluppvärmningen används numera tio procent av elektriciteten.

Tabell 1. Energiförbrukningen i Finland 1885-2005

  Användningen av fossila bränslen Elförbrukningen Avverkningen av ved
  PJ GWh mn m3
1885 2 0 15
1890 2 1 15
1895 2 2 15
1900 6 17 16
1905 6 28 18
1910 11 90 20
1915 1 211 22
1917 1 205 23
1920 5 289 22
1925 14 607 20
1930 32 1 206 20
1935 46 2 095 20
1940 36 1 789 23
1945 13 2 959 25
1950 80 4 164 20
1955 121 6 824 18
1960 174 8 789 17
1965 292 14 242 12
1970 509 21 817 10
1975 574 29 176 8
1980 686 39 921 5
1985 628 52 043 4
1990 692 62 334 3
1995 706 68 946 5
2000 706 79 158 5
2005 709 84 797 5

Källor, se källförteckningen

Ända till början av 1970-talet producerades el i huvudsak med vattenkraft. Byggnadsarbetena på vattenkraftverket i Imatra påbörjades år 1922 och kraftverket kunde börja producera elektricitet år 1929. Det var då det största vattenkraftverket i Europa. Imatra kraftverk, som fortfarande är Finlands största vattenkraftverk, producerar el med sju maskiner.

Värmeenergi producerades till en början med kol och olja. Senare kom torv, naturgas och i slutet av 1970-talet kärnkraften med i bilden. Samproduktionen av el och värme inleddes inom industrin. Produktionen av fjärrvärme för uppvärmningen av fastigheter inleddes på 1960-talet. Nuförtiden är mer än hälften av fastigheternas värmeenergi fjärrvärme.

Omkring en fjärdedel av energin i Finland produceras för närvarande med kärnenergi (figur 3). Finlands fyra första kärnkraftsverk byggdes under 1970-1980-talen utan större politiska diskussioner. Den tragiska olyckan i kärnkraftverket i Tjernobyl i Ukraina år 1986 ledde till att byggnadsprojekten lades på is nästan överallt. Riksdagen röstade mot ett femte kärnkraftverk år 1993, men beslöt år 2002 om byggandet av det femte kärnkraftverket. Byggnadsarbetena inleddes år 2003.

Omkring en femtedel av den el som används i Finland är importerad el. Fr.o.m. år 1998 har Finland också deltagit i den samnordiska elmarknaden. Importen från de nordiska länderna varierar beroende på vattenkraftssituationen i Norge och Sverige. Finland importerar el också från Ryssland och sedan år 2007 också från Estland.

Figur 3. Elanskaffningen

Källa: Webbtjänsten Energi

Energistatistik

Produktionen av energistatistik inleddes först efter energikrisen på 1970-talet för drygt 30 år sedan. Den första samlingspublikationen över energistatistik utarbetades av handels- och industriministeriet år 1976.

Den egentliga systematiska energistatistiken innehåller tidsserier fr.o.m. statistikåret 1960. När det gäller tiden innan dess finns det separata uppgifter ur annan statistik att tillgå, t.ex. om elproduktionen och skogsavverkningarna. Huvudansvaret för sammanställandet av energistatistiken övergick under 1990-talet till Statistikcentralen.

Förfrågningar:
statistikchef Leo Kolttola (09) 1734 3234, Statistikcentralen

Källor och länkar

  • Energistatistik på internet:
    - statistik över energiproduktion och -förbrukning, import och export samt över energipriser och -investeringar samt uppgifter om metoder vid utarbetande av statistik. Till ämnesområdet hör också statistik över miljöutsläpp med anknytning till energiförbrukning och -produktion.
  • Webbtjänsten Energi: (på finska)
    uppgifter om bl.a. energiförbrukning och -produktion, utrikeshandel och priser. I tjänsten finns också statistik över energi och utsläpp i Finland samt internationella jämförelseuppgifter. Tjänsten är finsk-, svensk- och engelskspråkig.
  • Inventering av växthusgaser (på finska)
    Statistikcentralens enhet för inventering av växthusgaser ansvarar för genomförandet och rapporteringen av den nationella inventeringen av växthusgaser i Finland enligt FN:s klimatkonvention.
  • Skogsstatistik årsbok. (på finska och på engelska)
    Skogsavverkningar, skogtillgångarna, avverkningar av ved och användningen av träbaserad energi. Utgivare Skogsforskningsinstitutet.
  • IEA International Energy Agency
  • Tabell 1, källor:
    Keskinen, R. 1993. Suomen energiatekniikan historia 1840-1980 (ung. Finlands energitekniska historia). Tammerfors 1993
    Salonen, Timo 1981. Dynaamiset markkinatalousmallit energiataloudessa (ung. Dynamiska marknadsekonomiska modeller inom energiekonomin) Tekniska högskolan, diplomarbete
    Vattula, K. (red.) 1983. Finlands ekonomiska historia, del 3. Helsingfors. Tammi Oy
    Webbtjänsten Energi
    Skogsstatistisk årsbok.

Senast uppdaterad 30.3.2007