Totalt 2 424 kandidater i riksdagsvalet 2023

Översikt anknyter till ämnesområdena:Befolkning och samhälle
översikt | Riksdagsval 2.3.2023

Korrigering

Databastabellen förändrats och översikten korrigerats i statistiken över riksdagsvalet
Läs mer om korrigeringen

Ändring

Statistiken över Riksdagsvalet har kompletterats med nya databastabeller
Läs mer om ändringen

Vid riksdagsvalet 2023 uppställdes totalt 2 424 kandidater, vilket är 44 kandidater färre än i förra riksdagsvalet. Av kandidaterna är 960 ledamöter i kommunfullmäktige och 170 nuvarande riksdagsledamöter. Sammanlagt 22 registrerade partier ställde upp kandidater i riksdagsvalet. Antalet partier som deltar i riksdagsvalet är tre fler än i förra riksdagsvalet.

Statistikcentralen har publicerat översikter över kandidaterna i riksdagsvalet på sin webbplats sedan år 1995. I samband med riksdagsvalet år 2023 presenteras kandidaternas bakgrundsuppgifter för första gången i större omfattning i databastabeller i databasen StatFin. I den här översikten granskas de röstberättigade bara när det gäller röstberättigade bosatta i Finland, om inte annat anges separat.

Flest ledamöter i kommunfullmäktige bland Sannfinländarnas kandidater

I valet uppställdes 2 424 kandidater, vilket är bara något färre än i valet 2019. Av alla kandidater är omkring 73 procent uppställda av partier som invalts i den nuvarande riksdagen (SDP, SAF, SAML, CENT, GRÖNA, VÄNST, SFP, KD, LIIKE). Av partierna utanför riksdagen ställde Frihetsalliansen upp flest kandidater (143 kandidater) och Medborgarförbundet minst (3 kandidater). När man ser till hela landet var antalet kandidater utanför partierna 31. De partier som fick kandidater in i riksdagen i riksdagsvalet 2019 kallas för ”riksdagspartier”. Hit hör också Rörelse.nu (LIIKE), som år 2019 ställde upp sina kandidater via valmansföreningar.

Något under en tredjedel av alla kandidater var uppställda också i riksdagsvalet 2019. Av riksdagspartierna har både SDP och Sannfinländarna den största andelen samma kandidater som i det förra valet, dvs. över 40 procent. Antalet kandidater som är sittande riksdagsledamöter är 170, dvs. 7 procent av alla kandidater.

Av alla kandidater i riksdagsvalet är 960 nuvarande ledamöter i kommunfullmäktige, vilket är ungefär 40 procent av kandidaterna. Andelen fullmäktigeledamöter av kandidaterna är störst bland Sannfinländarna, nästan 79 procent. Antalet ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige bland kandidaterna är 530, vilket är omkring 22 procent av alla kandidater. Av partierna har SDP den största andelen ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Av partiets kandidater sittade 44 procent i välfärdsområdesfullmäktige.

Nästan 43 procent av kandidaterna är kvinnor

Majoriteten av kandidaterna i riksdagsval har alltid varit män. Kvinnornas andel av kandidaterna i riksdagsvalet 2023 är större än någonsin tidigare. Av kandidaterna är 1 385 män och 1 039 kvinnor. Kvinnornas andel av kandidaterna är därmed 42,9 procent, vilket är 0,9 procentenheter större än i riksdagsvalet 2019.

När det gäller riksdagspartiernas kandidater är de kvinnliga kandidaternas andel minst hos Rörelse.nu (34,5 procent) och störst hos Gröna förbundet (60,8 %). Utöver Gröna förbundet har SDP och Vänsterförbundet fler kvinnliga än manliga kandidater. Av alla partier är andelen kvinnliga kandidater störst hos Feministiska partiet (84,6 %) och minst hos Medborgarförbundet (0 %). Av alla riksdagspartiers kandidater är 47,5 procent kvinnor. Hos de partier och valmansföreningar där inga av kandidaterna blev invalda 2019 är kvinnornas andel av kandidaterna 30,6 procent.

När det gäller riksdagspartierna ökade de kvinnliga kandidaternas andel hos ungefär hälften av partierna, medan andelen minskade hos ungefär hälften. Mest ökade andelen kvinnor hos SDP (med nästan 7 procentenheter) och minskade mest hos SFP (med över 6 procentenheter).

Av alla röstberättigade är 51,8 procent kvinnor och av röstberättigade bosatta i Finland 51,3 procent. Bara i Uleåborgs valkrets är kvinnornas andel något under 50 procent. Den kvinnliga majoriteten är störst i Helsingfors valkrets där 54,2 procent av de röstberättigade är kvinnor. Bland kandidaterna är underrepresentationen av kvinnor störst i landskapet Ålands valkrets, där andelen kvinnliga kandidater är 18 procentenheter mindre än andelen kvinnor av de röstberättigade. På grund av det ringa antalet kandidater på Åland bör man dock notera att variationen har varit stor mellan valen under olika år. De näst största skillnaderna i andelen kvinnor av kandidaterna och av de röstberättigade finns i Vasa (13 procentenheter) och Helsingfors (12 procentenheter) valkretsar. Den minsta skillnaden finns i Tavastlands (4 procentenheter) och Lapplands (5 procentenheter) valkretsar. Jämfört med föregående val ökade kvinnornas andel av kandidaterna mest i Lapplands, Satakunta och Tavastlands valkretsar, med omkring 5 procentenheter i respektive valkrets.

Kandidaterna i genomsnitt nästan 6 år yngre än de röstberättigade

Genomsnittsåldern för kandidaterna är 45,8 år och för de röstberättigade 51,7 år. De manliga kandidaternas genomsnittliga ålder är 46,8 år och de kvinnliga kandidaternas 44,4 år. De kvinnliga kandidaterna är i genomsnitt 8,5 år yngre än de kvinnliga röstberättigade, de manliga kandidaterna 3,7 år yngre än de manliga röstberättigade. Av alla kandidater är 10,9 procent yngre än 30 år och 14,4 procent äldre än 60 år. Av de röstberättigade är 16,6 procent yngre än 30 år och 36,6 procent äldre än 60 år.

Av riksdagspartierna har Kristdemokraternas kandidater den högsta genomsnittsåldern, 52,2 år, och Gröna förbundets kandidater den lägsta, 41,4 år. Av alla partier har Korjausliike de i genomsnitt äldsta kandidaterna (55,4 år) och Sinimusta Liike de yngsta (34,6 år). Av riksdagspartierna har Kristdemokraterna relativt sett flest kandidater över 60 år (31,9 %) och SFP och Gröna förbundet flest kandidater under 30 år (17,1 % vardera).

Vänsterförbundet har flest kandidater med främmande språk som modersmål

Av de röstberättigade är 5,2 procent svenskspråkiga och 3,1 procent har något annat språk än ett inhemskt språk som modersmål. Antalet röstberättigade med ett främmande språk som modersmål har ökat från något under 50 000 i valet 2011 till över 132 000. Av alla kandidater i riksdagsvalet år 2023 är 90,0 procent finsk- eller samiskspråkiga och 6,7 procent svenskspråkiga, medan 2,8 procent har ett främmande språk som modersmål. Nästan 60 procent av kandidaterna med ett främmande modersmål kandiderar i Helsingfors eller Nylands valkrets. Andelen kandidater med ett främmande modersmål är bland riksdagspartierna störst hos Vänsterförbundet, 7,4 procent.

Av kandidaterna har 2,6 procent utländsk härkomst och av de röstberättigade 3,2 procent. Andelen personer av utländsk härkomst av hela Finlands befolkning är dock större eftersom bara finska medborgare är röstberättigade och får kandidera i riksdagsval. T.ex. år 2021 hade 8,5 procent av befolkningen i Finland utländsk bakgrund. Av riksdagspartierna har Vänsterförbundet flest kandidater med utländsk bakgrund (7,4 % av partiets kandidater) och minst Rörelse.nu, Sannfinländarna, Kristdemokraterna och Centern.

Kristdemokraternas kandidater har flest barn

Kandidaterna avviker också från de röstberättigade när det gäller familjebildning. Av de röstberättigade har 35,8 procent aldrig haft eller har ännu inte egna barn, av kandidaterna är däremot 31,3 procent utan barn. Av riksdagspartierna har Kristdemokraterna minst kandidater utan barn (17,6 %) och Gröna förbundet flest (41,5 %). Skillnaderna mellan både kandidaterna och de röstberättigade och mellan de olika partiernas kandidater förklaras till stor del av skillnaderna i åldersstrukturen, särskilt i fråga om andelen under 30-åringar. I genomsnitt har de kvinnliga kandidaterna 1,8 barn och de manliga 1,7 barn. De röstberättigade kvinnorna har i genomsnitt 1,6 barn och de manliga 1,4 barn. I siffrorna ingår personens alla biologiska och adopterade barn oberoende av barnets ålder eller om barnet ännu bor med sina föräldrar.

Hög utbildningsnivå bland riksdagskandidaterna

Av kandidaterna är 6,7 procent utan examen efter grundnivå, medan andelen ännu var 10,7 procent i valet år 2011. På motsvarande sätt har andelen kandidater som avlagt examen på minst lägre högskolenivå ökat från 41,5 procent i valet år 2011 till 53,5 procent. Av de röstberättigade har 25,3 procent avlagt examen på minst lägre högskolenivå och 21,2 procent saknar examen efter grundnivå. Skillnaden mellan de röstberättigades och kandidaternas utbildningsnivå kan delvis förklaras med de röstberättigades och kandidaternas olika åldersstruktur.

Högst utbildade är Samlingspartiets kandidater, av dem har över 60 procent högre högskoleexamen eller examen på forskarutbildningsnivå. Också över hälften av SFP:s och Gröna förbundets kandidater har examen på minst högre högskolenivå. Av riksdagspartierna har Vänsterförbundet (23,0 %), Rörelse.nu (24,3 %) och Sannfinländarna (25,3 %) den lägsta andelen kandidater som avlagt examen på denna nivå. När det gäller andra kandidater än riksdagspartiernas kandidater har något under 20 procent avlagt examen på högre högskolenivå eller forskarutbildningsnivå, medan omkring 12 procent saknar examen efter grundnivå.

Merparten av kandidaterna är i arbetslivet

Den senaste statistiska uppgiften om befolkningens huvudsakliga verksamhet är från slutet av år 2021. Av de röstberättigade var något över hälften sysselsatta då, medan över tre fjärdedelar av kandidaterna var sysselsatta. Bland de röstberättigade finns det något fler studerande och något färre arbetslösa än bland kandidaterna. Nästan en tredjedel av de röstberättigade var pensionerade, men av kandidaterna bara omkring 7 procent. Skillnaden beror till största delen på åldersstrukturen. Av kandidaterna har ungefär 8 procent fyllt 65 år, medan motsvarande andel bland de röstberättigade är över 30 procent.

Av riksdagspartierna har SDP och Samlingspartiet relativt sett flest sysselsatta, över 90 procent, och Kristdemokraterna minst, under 80 procent. Av riksdagspartierna har Kristdemokraterna flest pensionärskandidater (omkring 11 procent).

Medianen för kandidaternas disponibla penninginkomster är ungefär 32 400 euro, när det gäller röstberättigade är medianen ungefär 23 500 euro. Kandidaternas disponibla penninginkomst är 38 procent högre än de röstberättigades. Detta förklaras till stor del av att kandidaterna har högre utbildningsnivå och av att en större andel av dem är i arbetslivet jämfört med de röstberättigade. När man ser till parti varierar kandidaternas medianinkomster från ungefär 51 600 euro hos Samlingspartiets kandidater till ungefär 30 900 euro hos Rörelse.nu:s kandidater. Med en medianinkomst på omkring 22 300 euro är kandidaterna för partier utanför riksdagen och för valmansföreningar till sin inkomstnivå närmast väljarkåren.

När den röstberättigade befolkningen sorteras enligt inkomst år 2021 och indelas i tio lika stora delar, erhålls den röstberättigade befolkningens inkomstdeciler. Av alla kandidater hörde ungefär 31 procent till den högsta inkomstdecilen. I den del av inkomstfördelningen som har de högsta inkomsterna finns Samlingspartiets och Centerns kandidater. Av Samlingspartiets manliga och kvinnliga kandidater hör nästan 69 procent respektive ungefär 58 procent till den högsta inkomstdecilen. Av Centerns kandidater hör omkring 59 procent av männen och 40 procent av kvinnorna till den högsta inkomstdecilen. Av riksdagspartierna har Vänsterförbundet minst kandidater som når upp till den högsta inkomstdecilen, omkring 21 procent av de manliga kandidaterna och omkring 18 procent av de kvinnliga kandidaterna.

Ändring

Statistiken över Riksdagsvalet har kompletterats med nya databastabeller
Läs mer om ändringen

Figurer

Se centrala statistikuppgifter i figurerna.

De röstberättigades och kandidaternas genomsnittsålder i riksdagsvalet 2023

Tabeller

Se centrala statistikuppgifter i tabellerna.

Röstberättigade och kandidater efter utbildningsnivå i riksdagsvalet 2023, %

Röstberättigade och kandidater efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2023, %

Databastabeller

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Databastabeller med relevanta bakgrundsfakta för publikationen
Använda klassificeringar:
  • Kön
  • Åldersgrupp
  • Parti
  • Valkrets
Referensperiodernas cykel:
oregelbunden
Uppdateringsfrekvens:
oregelbunden
Statistik:
Uppdaterad:
Använda klassificeringar:
  • Kön
  • Parti
  • Valkrets
Referensperiodernas cykel:
oregelbunden
Uppdateringsfrekvens:
oregelbunden
Statistik:
Uppdaterad:
Använda klassificeringar:
  • Kön
  • Röstberättigade, kandidater och invalda
  • Bakgrundsvariabler
Referensperiodernas cykel:
oregelbunden
Uppdateringsfrekvens:
oregelbunden
Statistik:
Uppdaterad:
Använda klassificeringar:
  • Kön
  • Röstberättigade, kandidater och invalda
  • Valkrets
Referensperiodernas cykel:
oregelbunden
Uppdateringsfrekvens:
oregelbunden
Statistik:
Uppdaterad:
Använda klassificeringar:
  • Parti
  • Uppgift om inval
Referensperiodernas cykel:
oregelbunden
Uppdateringsfrekvens:
oregelbunden
Statistik:
Uppdaterad:
Använda klassificeringar:
  • Kön
  • Röstberättigade, kandidater och invalda
  • Bakgrundsvariabler
Referensperiodernas cykel:
oregelbunden
Uppdateringsfrekvens:
oregelbunden
Statistik:
Uppdaterad:

Kommande publikationer

Dokumentation

Beskrivning av statistikproduktionen, metoder och kvalitet.

Gå till dokumentationen för statistiken

Instruktion för hänvisning

Riksdagsval [webbpublikation].
Referensperiod: 2.3.2023. ISSN=1799-6260. Helsingfors: Statistikcentralen [Hänvisat: 22.11.2024].
Åtkomstsätt:

Statistikexperter

Förfrågningar i första hand

Minna Wallenius
överaktuarie
029 551 2749

Övriga experter

Sami Fredriksson
överaktuarie
029 551 2696

Ansvarig avdelningschef

Hannele Orjala
ansvarig avdelnigschef
029 551 3582